Wikipedia

Gagnefs socken

socken i Dalarna
Artikel Diskussion

Gagnefs socken ligger i Dalarna och utgör sedan 1971 en del av Gagnefs kommun, från 2016 inom Gagnefs och Mockfjärds distrikt.

Gagnefs socken
Socken
Gagnefs kyrka nov09 7.jpg
LandSverige
LandskapDalarna
KommunGagnefs kommun
Bildadmedeltiden
Area418 kvadratkilometer
Upphov tillGagnefs landskommun
Gagnefs församling
MotsvararGagnefs distrikt
Mockfjärds distrikt
TingslagNedansiljans domsagas tingslag (–)
Leksands och Gagnefs tingslag (–)
Gagnefs tingslag (–)
Karta
Gagnefs sockens läge i Dalarnas län.
Red pog.svg
Gagnefs sockens läge i Dalarnas län.
Koordinater60°35′24″N 15°02′35″Ö / 60.59°N 15.04305556°Ö / 60.59; 15.04305556
Koder, länkar
Sockenkod2350
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Gagnefs distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 418,00 kvadratkilometer, varav 401,10 land.[1] År 2020 fanns här 8 642 invånare.[2] I socknen ligger tätorterna Mockfjärd, Djurås, Bäsna och Sifferbo samt kyrkbyn Gagnef med sockenkyrkan Gagnefs kyrka.

Administrativ historikRedigera

Gagnefs socken har medeltida ursprung. Gagnef omnämns explicit som en egen socken i samband med en rågångstvist 1386,[3] men finns omnämnd i andra juridiska dokument sedan 1325.[4] Herr Stenarus omnämns som prost i Gagnef 1351.[5] En del, senare tillkomna källor, talar om Gagnef som ursprungligen hörande till Åls socken.[6][7]

Byn Bäsna överfördes år 1600 från Stora Tuna socken till Gagnef på begäran av byns befolkning.[8] På 1620-talet utbröts Mockfjärds församling som var kapellag under Gagnef till och med den 1 januari 1934, då den blev annexförsamling.[9]

Efter kommunreformen 1862 kvarlåg ansvaret för de kyrkliga frågorna på Gagnefs församling och Mockfjärds församling, medan ansvaret för de borgerliga frågorna övergick till Gagnefs landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Gagnefs kommun efter sammanslagning med Floda landskommun.[10]

1 januari 2016 inrättades distrikten Gagnef och Mockfjärd, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade vid årsskiftet 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet och Gagnefs kompani.[11]

Socknens indelning i tredingarRedigera

Historiskt delades socknen in i tredingar, som ibland oegentligt kallades för fjärdingar. Dessa var Gröntuvs treding, Djurbygge treding och Edstjärna (Östtjärna) treding. I Gröntuvs treding ingick förmodligen byarna i nordöstra delen av socknen och Djurbygge treding bestod av byarna längre västerut längs Västerdalälven, som Norr Mockfjärd, Färmsnäs och Rista. Edstjärna treding bestod av övriga byar i nordvästra delen av socknen.[12][8] Indelningen i tredingar eller fjärdingar hade bland annat betydelse vid skatteuppbörden och fungerade som en fiskal indelning. Huruvida det under medeltiden funnits ytterligare en fjärding är oklart.[8]

NamnetRedigera

Namnet (1325 gagnæff[4]) kommer från näset med kyrkplatsen. Förleden innehåller gagn, 'gen' som kan syfta på en genväg över näset. Efterleden är näv, 'näbb' syftande på näset.[13]

GeografiRedigera

Gagnefs socken ligger kring Västerdalälvens och Österdalälvens sammanflöde. Socknen har odlingsbygd i älvdalarna och slättbygd i norr med skogsbygd med fäbodar i sydväst.[1][14]

FornlämningarRedigera

565 fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar har registrerats i socknen.[15] Enstaka lösfynd från stenåldern är funna, liksom fyra järnåldersgravar.[14]

Byar och fäbodarRedigera

ByarRedigera

FäbodarRedigera

  • Backbodarna
  • Bastbergets fäbodar
  • Björkbodarna
  • Finntorpet (f.d. finntorp)
  • Flobergets fäbodar
  • Gimbodarna
  • Grådbodarna
  • Grånsbodarna
  • Gräsberget
  • Grävenberg
  • Grävsbodarna
  • Grönvall
  • Gästtjärnsberget
  • Gästgivarbodarna
  • Hålbodarna
  • Jan-Olars fäbod
  • Kättsarbodarna
  • Lindbodarna
  • Mörtbodarna
  • Nordbäcksbodarna
  • Nybodarna
  • Prästbodarna
  • Skallbodarna
  • Solsbodarna
  • Stursbodarna
  • Stockgropen (f.d. finntorp)
  • Svensbodarna
  • Säls fäbodar
  • Sörbodarna
  • Tansbodarna, Södra
  • Tansbodarna, Norra
  • Tjärnbodarna
  • Tryssjöbodarna
  • Väckarbodarna
  • Västtjärnslindan
  • Älgtorpet
  • Ösjöbodarna

HistoriaRedigera

Fäbodväsendet och boskapsskötselnRedigera

Boskapsskötseln var tillsammans med jordbruket huvudnäringarna i socknen. Vid Älvsborgs lösen 1571 upptogs 693 kor, 337 ungnöt, 689 får och 890 getter. Antalet nötkreatur hade nästan femdubblats fram till 1911. Vid denna tid hade socknen 3 247 kor, 523 ungnöt och kalvar, 831 får och 675 getter. Det växande antalet boskap ökade behovet av utvidgade betesmarker och fäbodar. Det fanns tydligt definierade gränser mellan lötesmarker och sockenborna var indelade i särskilda byalag och fäbodlag.[12]

Den första samlade översikten över socknens fäbodar är en förteckning över "Strömme- Sqwaltte- och Bäccke Qvarner, samptt Fääboställen" i Dalarna som upprättades 1663. Förteckningen upptar 26 fäbodar i socknen. I en del byar lötade man på byns marker under hela sommarhalvåret och i andra använde man fäbodar. Arvslindan, Bodarna, Bröttjärna, Bäsna, Moje, Nordåker, Rista, Sifferbo, Söder Björka, Utby och Österby saknade helt fäbodar. Västtjärna och Gruvan ingick förmodligen i Edstjärna under samma tid. För att betesmarkerna skulle räcka för alla hushåll infördes förbud mot hemlöten under hela sommarhalvåret. Förmodligen berörde bestämmelsen inte de byar som saknade egna fäbodar.[12][16]

Ett par fäbodställen hade tidigare varit skogsfinska boställen, även om den skogsfinska närvaron i Gagnef var mycket begränsad. Torpet Stockgropen såldes på 1660-talet av finnen Mats Jönsson. Ett annat finntorp, Digerberg, tillhörde finnen Daniel Matsson och utdömdes 1674. Senare kom torpet att få namnet Finntorpet.[12]

Storskiftet genomfördes 1811-1818. Socknen hade då 49 byar och 37 fäbodar. Sockenbor som tidigare ägt fäbodrätt till flera fäbodar fick oftast rättighet till enbart en fäbod och de som tidigare saknat fäbodar kunde ges fäbodrätt. Efter storskiftet var det endast Bäsna, Bodarna och Sifferbo i östligaste delen av Gagnef och Björka som saknade egna fäbodar. En del hushåll valde istället att inhysa sina kreatur hos andra, eller ha dem på fäbodar utanför socknen.[12]

Fäbodväsendet nådde sin höjdpunkt kring sekelskiftet 1900, då antalet kreatur var som störst. Under följande decennier stagnerade fäbodbruket och idag finns få levande fäbodar kvar. Bastbergets fäbodar söder om Mockfjärd är öppen för besökare och har varit i bruk under 400 år. Under 1800-talet var Bastberget Skandinaviens största fäbod.[12][17]

Skogsområdena användes också för tillverkning av träkol och virke som gick till Falu gruva som en del av den skatt bönderna var skyldiga att erlägga.[12]

BefolkningsutvecklingRedigera

Se även: Gagnefs församling § Befolkningsutveckling och Mockfjärds församling § Befolkningsutveckling

Tabellen visar folkmängdens förändring 1750-2020 i Gagnefs församling och Mockfjärds kapellförsamling, det vill säga Gagnefs socken. De två församlingarna motsvaras sedan 2016 av distrikten Gagnef och Mockfjärd.

Befolkningsutvecklingen i Gagnefs socken 1540–2020
ÅrFolkmängd
1540
  
1 000
1600
  
1 300
1700
  
2 600
1750
  
3 945
1760
  
4 058
1769
  
4 146
1780
  
4 234
1790
  
4 544
1800
  
4 957
1810
  
4 712
1820
  
4 755
1830
  
5 307
1840
  
5 598
1850
  
6 345
1860
  
6 989
1870
  
7 390
1880
  
7 728
1890
  
8 047
1900
  
8 152
1910
  
8 159
1920
  
7 634
1930
  
6 532
1940
  
5 811
1950
  
5 685
1960
  
5 907
1970
  
6 031
1980
  
7 800
1990
  
8 496
2010
  
8 321
2020
  
8 642
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2021. Uppskattningen av folkmängden före 1750 baseras på Hanspers 1952.

FolkdräkterRedigera

Se även: Gagnefsdräkten och Mockfjärdsdräkten

Gagnefs socken har två olika dräkter, Gagnefsdräkten i Gagnefs församling och Mockfjärdsdräkten i Mockfjärds församling.

  • Högtidsdräkt, Gagnefs kvinnodräkt. Illustration av Emelie von Walterstorff, Nordiska museet.

  • Kyrkodräkt, Gagnefs kvinnodräkt. Illustration av J. W. Wallander 1857.

  • Sommarkolt för småkullor, Gagnefs socken. Illustration av Emelie von Walterstorff, Nordiska museet.

  • Man och gosse i Gagnefsdräkt. Illustration av J. W. Wallander 1857.

  • Gagnefs mansdräkt. Illustration av J. W. Wallander 1857.

BibliografiRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gagnef socken
  2. ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023. 
  3. ^ ”SDHK-nr: 13198”. Riksarkivet. 9 mars 2020. https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Gagnef&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=5&postid=sdhk_13198&tab=post#tab. Läst 26 juli 2022. 
  4. ^ [a b] ”SDHK-nr: 3316”. Riksarkivet. 8 mars 2021. https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Gagnef&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_3316&tab=post#tab. Läst 26 juli 2022. 
  5. ^ ”SDHK-nr: 6123”. Riksarkivet. 5 juni 2015. https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Gagnef&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=6&postid=sdhk_6123&tab=post#tab. Läst 25 juli 2022. 
  6. ^ ”Sveriges församlingar genom tiderna”. Skatteverket. https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/folkbokforingenshistoria/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning/g.4.18e1b10334ebe8bc80005154.html. Läst 25 juli 2022. 
  7. ^ Abraham, Abrahamsson Hülphers (1957 [1757]). Dagbok öfwer en resa igenom de, under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne år 1757 : med förord av Torbjörn Norman och Björn Hallerdt. Falun. sid. 248. Libris 873037 
  8. ^ [a b c] Hanspers 1952, sid. 32-38.
  9. ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 177 anm. till Kopparbergs län not 21
  10. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  11. ^ Administrativ historik för Gagnef socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  12. ^ [a b c d e f g] Andersson 1952, sid. 204-219.
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  14. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  15. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning-query. Läst 26 juli 2022. 
  16. ^ Lindén, Bror (1974). 1663-64 års inventering av fäbodar och nybyggen, hyttor, hamrar, sågar, kvarnar, fiskerier m.m. inom Kopparbergs län. Enligt i 1663 års jordebok intagna originalförteckningar. Med kommentar och register. Uppsala: Ortnamnsarkivet i Uppsala. Libris 485233. https://www.isof.se/download/18.3ef171be1757fa06ff79b077/1606234616581/1663-64%20års%20inventering%20av%20fäbodar%20och%20nybyggen%20mm%20i%20Kopparbergs%20län.pdf. Läst 13 april 2023 
  17. ^ ”Din guide till levande fäbodar i Dalarna”. Visit Dalarna. https://www.visitdalarna.se/artikel/levande-fabodar-i-dalarna. Läst 13 april 2023. 

Tryckta källorRedigera

Andersson, Anders V. (1952). ”Några drag ur fäbodarnas historia”. Gagnef och Mockfjärd - en hembygdsbok. Kortfattad vägledning till vidgad kännedom om vår sockens natur och historia. Gagnef: Gagnefs kommun. sid. 204–219. Libris 1451386 

Forsslund, Karl-Erik (1923). Del 1, Öster-Dalälven, Bok 11, Ljura och Gagnef. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 874119 

Forsslund, Karl-Erik (1928). Del 2, Väster-Dalälven, Bok 10, Mockfjärd och Södra Gagnef. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 874129 

Hanspers, Oskar (1952). ”Byarnas ålder och läge”. Gagnef och Mockfjärd - en hembygdsbok. Kortfattad vägledning till vidgad kännedom om vår sockens natur och historia. Gagnef: Gagnefs kommun. sid. 32–38. Libris 1451386 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gagnefs_socken&oldid=52818693"