Bäsna är en tätort med anor från medeltiden som ligger i Gagnefs kommun i Dalarnas län.

Bäsna
Tätort
Bäsna bygdegård
Bäsna bygdegård
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Gagnefs kommun
Distrikt Gagnefs distrikt
Koordinater 60°32′6″N 15°12′11″Ö / 60.53500°N 15.20306°Ö / 60.53500; 15.20306
Area 150 hektar (2020)[1]
Folkmängd 668 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6456[2]
Beb.områdeskod 2026TB102 (1960–)[3]
Geonames 2723299
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Bäsna
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia och demografi

redigera

I två urkunder från år 1384 och 1386 omnämns Nikke a beesnom (Nikke i Bäsna)[4]. Enligt sägnen skulle det vara han som grundade byn samt den enda i trakten som överlevde digerdödens härjningar. 1442 i en urkund omnämns "Laurens aff beesnom".[5] År 1600 blev Bäsna överförd från Stora Tuna socken till Gagnefs socken. År 1628 hade Bäsna 11 familjer[6]. I verket "Dalälven från källorna till havet" från 1920-talet nämner Karl Erik Forslund att Bäsna med sina 130 gårdar var den största byn i Gagnef.

Idag finns ca 320 fasta hushåll i Bäsna. Sommartid tillkommer ett antal sommargäster. Gagnefs kommun bereder ny översiktsplan för tiden fram till år 2040. Där planeras för ett hundratal nya bostäder i Bäsna.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Bäsna 1960–2020[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
391
1965
  
387
1970
  
395
1975
  
424
1980
  
526
1990
  
603 137
1995
  
671 138
2000
  
668 138
2005
  
687 138
2010
  
649 138
2015
  
655 149
2020
  
668 150

Samhället

redigera

Byn har en byggnadsplan där ny bebyggelse har sprängts in i befintlig gammal bebyggelse. Detta har resulterat i att byn har flera moderna kvarter mellan gator som domineras av äldre bebyggelse[8].

I byn finns en fullstor fotbollsplan och en mindre bollplan för fotbollslek, streetbasketplan, tennisbana, belyst isbana, belyst slalombacke, modern lekplats, utegym, elljusspår och ett antal längre skidspår[9]. Byn har även en skola - Bäsnaskolan, som ger undervisning i årskurs 1-3 och bedriver sexårsverksamhet[10].

Byn har en lång tradition av midsommarfirande på dalavis med folkdräkter, spelmansmusik, fanbärare och förridare. Majstångsresningen i Bäsna är alltid på lördagen efter midsommar[11]. Sista helgen före advent hålls Bäsna julmarknad i nedre Bäsna.

Handel, näringsliv och arbetsmarknad

redigera

Handelsträdgården Bäsna Trädgård är en känd plats i Bäsna ,[12]. I byn finns ett antal mindre entreprenadföretag inom bland annat schakt- och markarbeten. De flesta yrkesverksamma bybor pendlar till arbetsplatser i Gagnef, Borlänge, Leksand eller Falun.

Byn har en servicepunkt, Bäsna Handel & Krog, där man kan köpa livsmedel, fika, äta lagad mat samt pizza. Tidigare fanns i byn även en träindustri med inriktning mot lister.

Infrastruktur

redigera

Övre och nedre Bäsna delas av statliga landsväg W583, vilken går från Mockfjärd till Mellsta (Borlänge) och har Trafikverket som väghållare. Byns samfällda vägar och gator förvaltas av Bäsna vägars samfällighetsförening, tidigare kallad Bäsna vägförening. Byns gator är asfalterade och har gatljus, med undantag för grusvägen till badplatsen vid Hemtjärn samt ett par korta och sällsynt trafikerade vägar ut mot skogen.

I nedre Bäsna finns en stor ångbåtsbrygga i Dalälven. Intill bryggan har byn en grillkåta. I övre Bäsna passerar Västerdalsbanan, där det förr fanns hållplats för av- och påstigning på persontåg.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 24 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dombrev från 1384 och 1386 (se dipl. dal. volym 1, nr 287 och 290)
  5. ^ Dombrev från 1442 (se dipl. dal. volym 1, nr 96)
  6. ^ Biskopsvisitation 1628
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ ”Om Bäsna”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160323104204/http://basna.nu/index.htm. Läst 4 januari 2016. 
  9. ^ ”IK Segro”. IK Segro. http://www5.idrottonline.se/IKSegro/. Läst 4 januari 2016. 
  10. ^ ”Bäsnaskolan | Gagnefs Kommun”. www.gagnef.se. Arkiverad från originalet den 24 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160324132737/http://www.gagnef.se/barn-och-utbildning/grundskola/grundskolor/baesnaskolan/. Läst 4 januari 2016. 
  11. ^ ”Majstångsresning i Bäsna”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160323104204/http://basna.nu/index.htm. Läst 4 januari 2016. 
  12. ^ ”BÄSNA TRÄDGÅRD”. www.basnatradgard.nu. http://www.basnatradgard.nu. Läst 4 januari 2016. 

Externa länkar

redigera