Öppna huvudmenyn

Västberga

stadsdel i stadsdelområdet Liljeholmen-Hägersten i Stockholm Söderort

Västberga uttal är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den tillhör stadsdelsområdet Hägersten-Liljeholmen. Stadsdelen gränsar till Midsommarkransen, Liljeholmen, Östberga, Solberga och Hägerstensåsen. Stadsdelen domineras av Västberga industriområdeSödertäljevägens södra sida, men det finns även flera bostadsområden.

Västberga
Dansbanevägen i Folkparksområdet
Dansbanevägen i Folkparksområdet
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeHägersten-Liljeholmen
DistriktHägerstens distrikt
Bildad1926
Antal invånare6 084 (2017)
Landareal203 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Innehåll

Historia före 1945Redigera

 
Västberga 1901-1906.
 
Västberga gård, fasad mot väst, 1927.
Huvudartikel: Västberga gård

Västberga har anor från 1300-talet, först i byn Wesberga, senare i säteriet Västberga gård. Ägaren till godset var flera generationer av släkten Sparre och hade ett stort markinnehav i denna del av Söderort. Torpen Stensborg, Mellanberg, Kämpetorp, Vretensborg, Lerkrogen och Hökmossen hörde till gården.

De första industrierna uppfördes på 1910-talet längs Tellusborgsvägen, bland annat Ekstrands snickerifabrik som var berömd för sina gymnastikredskap, Stockholms Pianofabrik (i dessa lokaler kom senare, från 1920-talet inrymma tvättmedelstillverkaren Helios, senare Henkel-Helios och sist Nord-Tend), färg- och fernissfabriken Gentele & Co samt spritkökstillverkaren AB Radius. Liljeholmens Kabelfabrik etablerade sig strax söder om Västberga gård 1929.

Stockholms stad köpte Västberga gård 1935 och började planera för småstugor i Hökmossen och industriell användning av området. En stadsplan togs fram 1938, det dröjde dock till slutet av 1940-talet innan fler industriföretag började bebygga området.

Historia efter 1945Redigera

 
Stadsplan för industriområdet 1944.

Från 1939 uppfördes småhus längs Korpmossevägen. 1942 kunde kommunen erbjuda inflyttningsklara radhus för 19 500 kronor. Längs Hökmossevägen och Tångvägen uppförde kommunala Stockholmshem smalhus under 1940-talet.

Bostadsområdet (det så kallade Folkparksområdet) på den södra sidan av Södertäljevägen ritades av Sven Markelius (stadsplan) och Curt Strehlenert samt Thure Bergentz (byggnader) och stod klart 1946. Här uppfördes trevånings smalhus samt punkthus i fem våningar. I området låg tidigare Södra folkparken, därav namnet på gatorna i området: Dansbanevägen, Karusellvägen, Tombolavägen, Cirkusvägen och Tivolivägen. Folkparken brann delvis ner 1927 och drevs sedan av företaget Nöjesfältet till mitten av 1940-talet.

San Remo-bageriet var Kooperativa förbundets storbageri vid Västbergavägen. Den ursprungliga verksamheten upphörde 2006, därefter byggdes huset om till ett köpcentrum ”Västberga Handel”.[1] Bageriet, som döptes efter Evert Taubes ”Den glade bagarn uti San Remo stad” uppfördes åren 1957 till 1960 efter ritningar av KFAI:s arkitekt Gunnar Henriksson och var ett modernistiskt inslag, med geometriska former och fasader av ljusa betongelement med långa fönsterband.

Vid Lerkrogsvägen uppfördes 1953 en hårdmetallfabrik för Sandvikens Jernverks AB. Arkitekten bakom byggnaden i rött tegel var Karl G.H. Karlsson. Mellan åren 1968 och 1974 byggdes Telefonaktiebolaget LM Ericsson nya tekniska kontor intill nordvästra sidan av Södertäljevägen, med Anders Berg som arkitekt. Den stora röda tegelbyggnaden dominerar fortfarande området kring E4/E20:s Västbergamotet. Ericsson har kontorslokaler kvar i byggnaden, men huvudkontoret ligger numera i Kista.

Under 2000-talets två första decennier har industriområdet längs Tellusborgsvägen successivt förändrats till bostadsområde. Kvarteret Tvålflingan har fått nya bostadshus och den gamla tvättmedelsfabriken vid Tellusborgsvägen omdanas till bostäder och LM Ericssons f.d. laboratorium och fabrik på gatans södra sida har byggts om till bostäder.

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 6 100 invånare, varav cirka 28,3 procent med utländsk bakgrund.[2]

Västberga i mediaRedigera

Den 23 september 2009 utfördes ett av Sveriges mest spektakulära rån någonsin mot en värdedepå hos säkerhetsföretaget G4S värdeförvaring i området, se vidare Helikopterrånet i Västberga och fastigheten Vreten 17.

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Uppgift enligt Dagens handel
  2. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera