Fredrik Böök
Martin Fredrik Christofferson Böök, född 12 maj 1883 i Kristianstad, död 2 december 1961 i Lund,[11] var en svensk litteraturhistoriker (professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet 1920–1924), författare och kritiker. Han var ledamot av Svenska Akademien (stol nr 10) från 1922 fram till sin död samt av dess Nobelkommitté 1929–1950.
Fredrik Böök | |
Fredrik Böök i yngre dagar. | |
Född | 12 maj 1883[1] Kristianstads stadsförsamling[1] |
---|---|
Död | 2 december 1961[2] (78 år) Lunds domkyrkoförsamling[1] |
Begravd | Förslövs kyrkogård[3] |
Medborgare i | Sverige[4] |
Utbildad vid | Lunds universitet[1] |
Sysselsättning | Författare[5], litteraturhistoriker[6], universitetslärare, litteraturkritiker[6] |
Befattning | |
Stol nummer 10 i Svenska Akademien (1922–1961)[7] | |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Maka | Tora Ingeborg Böök[8] |
Partner | Kate Bang (obekräftad)[9][10] |
Barn | Klas Böök (f. 1909) |
Utmärkelser | |
Svenska Akademiens stora pris (1917)[1] | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraFredrik Böök var son till skomakarmästaren Mårten Christofferson och Maria Böök. Han blev student 1901, filosofie kandidat vid Lunds universitet 1903, filosofie licentiat och docent i litteraturhistoria 1907 samt filosofie doktor 1908.[12] Böök var ordförande i Lunds studentkår 1906–1907. År 1920 blev han professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet, men han lämnade professuren redan 1924.
Böök var, vid sidan av Henrik Schück, under decennier den mest inflytelserike svenske litteraturvetaren och kritikern i Sverige. Han blev chef för Svenska Dagbladets kulturavdelning 1923.[13]
Böök gifte sig den 15 maj 1907 med Tora Olsson (1885–1987),[11] dotter till skomakarmästaren Per Olsson och Elna Olsson, född Göransson. Parets son Klas Böök (1909–1980) blev riksbankschef och sedan ambassadör, sonen Staffan Böök (1913–1978) direktör och dottern Gunnela Böök-Hederström (”Sickan”) (1917–2019) röntgenläkare[14] samt dottern Viveka Böök (1920–2020) psykoanalytiker verksam i Tyskland. Det fanns ytterligare en dotter, Karin, som föddes då Fredrik Böök fortfarande gick i gymnasiet. Karin upptogs senare i den Böökska familjen.
Fredrik Bööks grav återfinns på Förslövs kyrkogård, längst bort på den norra delen av kyrkogården.[15]
Litteraturhistorikern
redigeraBöök, som redan mycket tidigt börjat medarbeta i pressen, debuterade i bokform med ströskriften Skald och skolmästare (1902), ett rappt svar på Nils Linders förbittrade angrepp på Verner von Heidenstam i Svenska språket i modern diktkonst. Ett par uppsatser om Fredrik Cederborgh 1905 följdes av gradualavhandlingen Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809 (1907), som fyllde en lucka i svensk litteraturhistoria och genom sin rikedom på uppgifter och upplysningar är ett värdefullt uppslagsverk. Svenska studier i litteraturvetenskap (1913) innehåller breda psykologiskt estetiska undersökningar av då nyare svenska diktare (Carl Snoilsky, Per Hallström med flera), Den romantiska tidsåldern i svensk litteratur (2 uppl. 1919) är en rad litterära porträtt, av vilka förut jämförelsevis förbisedda gestalter (Petrus Læstadius, Adolf Törneros med flera) tecknas. Två stora monografier, Esaias Tegnér (1949) och Erik Johan Stagnelius (1919) (Senare utvidgad i Stagnelius än en gång, 1942), är hans huvudverk. Esaias Tegnér utvecklar vidlyftigt Bööks uppfattning, att den götiska rörelsen är en produkt av de napoleonska världskrigen och den tyska idealistiska filosofin (Immanuel Kant och Johann Gottlieb Fichte), medan han anser sammanhanget mellan göterna och den förromantiska svenska vitterheten jämförelsevis betydelselöst; det innehåller ett stort antal analyser av tegnérska dikter. Verket blev senare kallat "gravmonumentet över Tegnér-kulten" av Göran Hägg.[16] Verket om Stagnelius, som blivit en standardbiografi, är en rik, levande och skarpsinnig skildring av skalden och hans verk – dock av vissa senare tiders litteraturvetare sedd som byggd på en stor del fiktivt stoff.[17] Böök återupptäckte romantikens realist Fredric Cederborgh, och skrev en monografi över denne 1925.[18]
Sveriges moderna litteratur (2 uppl. 1921), både till stil och uppslagsrikedom överlägsen hans bok om romantiken, behandlar skedet 1860–1900 i fristående monografiska teckningar. Stridsmän och sångare (1910; 2:a uppl. 1922), Studier och ströftåg i dikten och historien (1911), Essayer och kritiker (5 samlingar, 1913–1921) och Svensk vardag (1922), genom vilka han med alltmer utvecklad stilkonst och analytisk skärpa behandlat en mängd skilda inhemska och utländska litterära och kulturella ämnen, näppeligen jämförlig med någon svensk litterär essäist i samma generation i Sverige. Av hans tidskriftsuppsatser kan nämnas "Per Elgströms romantiska poesi" (i Samlaren, 1908), "Prosabidrag af fru Lenngren" i Stockholms-Posten (ibid., 1910) och "Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi" (ibid., 1917). Böök ledde också arbetet med Bonniers illustrerade litteraturhistoria i sju delar (1928–1935) tillsammans med Otto Sylwan och Claes Lindskog, ett projekt som rivaliserade med Henrik Schücks nyss avslutade Allmän litteraturhistoria i sju delar.[19]
Böök var vidare flitigt verksam som utgivare: Erik Gustaf Geijers Minnen (1915, med utförlig inledning), Stagnelius’ Samlade skrifter (5 band, 1911–1919, med grundläggande kommentar, vid tillkomsten uppfattad som en av de bästa kritiskt vetenskapliga upplagorna av en svensk författare), Tegnérs Samlade skrifter (1918 tillsammans med Ewert Wrangel), Carl Jonas Love Almquists Samlade arbeten (1921 jämte flera utgivare) med mera.
Litteraturkritikern, reseskildraren och författaren
redigeraBöök var 1907–1916 samt 1921–1961 litterär medarbetare och kritiker i Svenska Dagbladet, där han efterträdde Oscar Levertin och 1917–1920 i samma egenskap anställd på Stockholms Dagblad. Som kritiker var han oerhört inflytelserik. Erik Hjalmar Linder sade att Böök "med en handrörelse kunde avgöra en boks liv eller död på bokdiskarna".[18][20] Böök ogillade särskilt Hjalmar Söderberg, både på politiska, moraliska och litterära grunder. Om Söderbergs Den allvarsamma leken (1912) skrev han bland annat "Det är som att han tömt byrålådorna på allt gammalt krafs".[21] Han fördömde vidare även Henning Berger och Hjalmar Bergman.[22]
Bengt Lidforss, med vilken Böök umgåtts med under studenttiden i Lund, kom att med kraft attackera Böök efter dennes tydliga kulturpolitiska positionering i Strindbergsfejden på Verner von Heidenstams och Sven Hedins sida. Böök hade varit huvudtalare vid Heidenstams storslagna 50-årsdag på Naddö 1909, och hyste tidigt sympatier för honom.[23] Både Lidforss och Bööks inlägg i striden präglades av lysande språk och stilistik.[24] Böök framstod under Strindbergsfejden som "en Bengt Lidforss med omvända förtecken", och blev allt mer den intelligenta konservativa kraft och ideolog som saknats i svensk press.[22] Hatet Lidforss och Böök emellan blev med tiden djupt, och även i offentliga samtal anföll de varandras personer. Böök kallade Lidforss "den fnittrande och stammande växtfysiologen".[25] Lidforss ansåg att Bööks "falska tonfall" och "vindögda patos" var bevis för det "heroiska hyckleriets psykologi" som han tyckte kännetecknade Böök.[26] Lidforss gav till och med ut en stridsskrift mot Böök 1910, Levertinkultens apologet. En vidräkning med doc. Fredrik Böök. Så sent som i Bööks memoarer Rannsakan (1953) kan man finna ett ytterst hatiskt porträtt av Lidforss.
Bööks sex samlingar Essayer och kritiker (1913–1923) ger ett bra urval av hans litteraturkritik och essäistik, som i stort kan karaktäriseras som både elegant och uppslagsrik.[18]
Reseskildringar tar upp en stor del av Bööks författarskap. Från utrikesfärder samlade Böök resebrev i Resa till Frankrike 1915 (2 uppl. 1916), Resa till Tyskland och Polen 1916 (2 uppl. 1916) och Resa till Konstantinopel (3:e uppl. 1923), av vilka de båda första är präglade av första världskriget, det tredje kvickt och överrikt på iakttagelser och karakteristiska skildringar av människor och miljöer. Redan tidigt var Böök tyskorienterad och från 30-talet framstår reseskildringarna som allt mer tydligt protyskt politiska. Dock ska tilläggas att Böök vid samma tid gav akt på sociala och ekonomiska förhållanden i Sverige, som i Det rika och fattiga Sverige (1936) och Livet på landet (1948). En postum skildring att nämna är Vandringar på Hallandsåsen (1963).[18]
Som skönlitterär författare framträder Böök i Sommarleken (1927), Viktor Lejon (1935) och Storskolan (1940) med fint tecknade miljöer från Skåne och sekelskiftets Kristianstad. Berättelsesamlingarna Historier från Hallandsåsen (1934) och Nya historier från Hallandsåsen och Helgeå (1939) präglas av en muntlig berättarstil.[18] Fredrik Böök skrev också en mindre studie över prästen och väckelsepredikanten Lars Linderots predikokonst och psalmdiktning.
Tyskvännen
redigeraFredrik Böök fick i likhet med många andra svenska kulturpersonligheter en fascination för övermänniskoidealet hos Friedrich Nietzsche, vilket ledde honom vidare till beundran för nationalsocialismen och Adolf Hitler.[27]
Några månader efter att nazisterna kommit till makten bevittnade Böök bokbålet vid Unter den Linden i Berlin. I boken Hitlers Tyskland (1933) försvarar han bokbålet med orden: "Elden är ett renande element, och midnattsbålet framför universitetet får utan tvivel många verkningar, som blott den förtorkade fackmannen, den bornerade estetiska specialisten kan vara hågad att beklaga".[28] I ett berömt tal inför studenter vid Lunds universitet den 4 oktober 1940 (då Tyskland ockuperat större delen av Västeuropa) uppmanar han till uppslutning bakom Tysklands sida i kriget: "Känner vi inte djupare än någonsin, att om vi tror på mänskligheten, så måste vi tro på stormens herre, så måste vi tro, att den världshistoriens stora process, som tänkare har kallat för kvalfull, också är gudomlig?".[29]
I sin skrift Tyskt väsen och svensk lösen (1940) motiverar och utvecklar Böök sitt Lundatal. Han skriver där: "I likhet med alla andra kyliga iakttagare underskattade [jag] det politiska geniet hos Hitler [...] Han förstod, att det krävs våldsamma affekter, masspsykoser, lidelser och hat; endast dessa känslor kan lösa ut den nödvändiga energin. I det avseendet skiljer sig inte mänskan från djuren – de måste hetsas".[30] Vidare förutspår han en tysk seger i kriget: "Under Hitlers ledning går det tyska folket nu den heroiska, den krigiska vägen mot detta mål, och de fromma önskningarna har inte längre något att betyda".[30] Enligt Böök innebär detta (en tysk seger) "uppbyggandet av en mellanfolklig och ekonomisk ordning för Europa, som kan skänka fred och trygghet. I den nya världen, som kommer att stå under tysk ledning, väntar oss stora uppgifter… I en gemensam europeisk framtid, under samarbete och positiv strävan för ordning och rätt, för materiell välfärd och andliga värden, kommer tyskt och svenskt väsen, som under kriserna vuxit isär, åter att närma sig till varandra".[30]
En av Bööks skarpaste kritiker under sin tid var den liberale publicisten och statsvetaren Herbert Tingsten, som angrep Böök i flera artiklar och tal. Tingsten jämförde 1947 ett tal av Böök i Svenska Akademien med ett par andra ledande, skandinaviska nazisters inlägg och drog slutsatsen att "Hamsuns och till och med Quislings försvarstal verkar hederliga vid sidan av denna förljugna alibism".[31]
Efter andra världskrigets slut förlorade Böök, till följd av sina pronazistiska ställningstaganden, mycket av sitt inflytande inom svenskt kulturliv, men ett nyvaknat intresse kunde skönjas på 1990-talet med Svante Nordins stora biografi över honom. Göran Hägg sammanfattar det 1996: "Hursomhelst är han en märklig och viktig person i vår litteratur, vars betydelse länge kraftigt har underskattats."[32]
Bibliografi
redigeraSkönlitteratur
redigera- Sommarleken : roman. Stockholm: Norstedt. 1927. Libris 1318069
- Historier från Hallandsåsen. Stockholm: Norstedt. 1934. Libris 1592006
- Viktor Lejon : en roman från Hallandsåsen. Stockholm: Norstedt. 1935. Libris 1352513
- Nya historier från Hallandsåsen och Helgeå. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 27505
- Storskolan : roman. Stockholm: Bonnier. 1940. Libris 1591956
- Danserskan i Aleppo : noveller. Stockholm: Bonnier. 1941. Libris 1390243
Varia
redigera- Skald och skolmästare : ett svar till lektor Linder. Stockholm: Bonnier. 1902. Libris 365029
- Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809. Stockholm: Bonnier. 1907. Libris 18151266. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/RomanensOchProsaberattelsensHistoria/info - Akademisk avhandling.
- Oscar Levertin och professor Lidforss : en karaktäristik och en polemik. Stockholm: Bonnier. 1910. Libris 864734
- Stridsmän och sångare : svenska essayer. Stockholm: Bonnier. 1910. Libris 710568
- Studier i Stagnelii ungdomslyrik. Uppsala: Almqvist Wiksells boktryckeri A.-B. 1911. Libris 46469
- Studier och ströftåg i dikten och historien. Stockholm: Norstedt. 1911. Libris 359842
- Två uttalanden om Sigrid Siwertz' Mälarpirater. Stockholm. 1911. Libris 2585870 - Tillsammans med John Landquist.
- Textkritiska problem hos Stagnelius. Stockholm. 1912. Libris 2585864 - Särtryck ur: Studier tillägnade Karl Warburg. 1912.
- Essayer och kritiker : [1911-1912]. Stockholm: Norstedt. 1913. Libris 18151278. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/EssayerOchKritiker/info
- Svenska studier i litteraturvetenskap. Stockholm: Norstedts. 1913. Libris 22183
- Essayer och kritiker : 1913-1914. Stockholm: Norstedt. 1915. Libris 351382
- Tre noveller ur Strindbergs Svenska öden och äventyr : En litteraturvetenskaplig analys. Skrifter / utgivna av Modersmålslärarnas förening, 0345-0120. Stockholm: Bonnier. 1915. Libris 1639511
- Resa till Frankrike 1915. Stockholm. 1916. Libris 40955
- Resa till Tyskland och Polen 1916. Stockholm: Norstedt. 1916. Libris 97882
- Esaias Tegnér. 1. Till 1814. Stockholm: Norstedt. 1917. Libris 364675
- Essayer och kritiker : 1915-1916. Stockholm: Norstedt. 1917. Libris 8072689
- Den romantiska tidsåldern i svensk litteratur. Stockholm: Norstedts. 1918. Libris 381726
- Erik Johan Stagnelius. Stockholm: Bonnier. 1919. Libris 18151274. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/ErikJohanStagnelius/info
- Essayer och kritiker : 1917-1918. Stockholm: Norstedt. 1919. Libris 8072688
- Essayer och kritiker : 1919-1920. Stockholm: Norstedts. 1921. Libris 3349052
- Sveriges moderna litteratur. Stockholm: Norstedts. 1921. Libris 8278
- Resa till Konstantinopel genom Mellaneuropa våren 1922. Stockholm: Norstedt. 1922. Libris 1567653
- Svensk vardag : essayer. Stockholm: Norstedt. 1922. Libris 26347
- Artur Hazelius : en levnadsteckning. Stockholm: Norstedt. 1923. Libris 8075688
- Essayer och kritiker : 1921-1922. Stockholm: Norstedt. 1923. Libris 8072696
- Minne av Harald Hjärne : inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1922. Stockholm. 1923. Libris 2986006
- Resa i Sverige : från Smygehuk till Pajala. Stockholm: Norstedt. 1924. Libris 8075168
- Fredrik Cederborgh : minnesteckning. Stockholm: Norstedt. 1925. Libris 8072932
- Från Europas brandplatser. Stockholm. Libris 28254
- Resa till Jerusalem våren 1925. Stockholm: Norstedt. 1925. Libris 1471039
- Från åttiotalet. Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 31143
- Resa kring svenska parnassen 1926. Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 22147
- Resa till Växjö. Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 1318068
- Ögonvittnen : kulturhistoriska kåserier. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1926. Libris 28255
- Från fyra sekler : litterära essayer. Stockholm: Norstedt. 1928. Libris 27461
- Minnesteckning över Jacob Adlerbeth : föredragen på Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1927. Stockholm. 1928. Libris 2585854
- Fem porträtt : essayer. Stockholm: Norstedt. 1929. Libris 8198117 - Innehåll: Valerius ; Jacob Adlerbeth ; Vitalis ; Sophie von Knorring ; Louis de Geer som författare.
- Romantiken i Tyskland och England. Bonniers illustrerade litteraturhistoria ; 3. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris 1317722
- Fransk litteratur 1800-1870. Bonniers illustrerade litteraturhistoria ; 4. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 1317723
- Furstar och rebeller : historiska essayer. Stockholm: Norstedt. 1930. Libris 8198657
- Resa till Friedrichsruh. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 1930. Libris 1318066
- Resa till Ungern. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. 1931. Libris 27524
- Tysk litteratur mellan romantiken och naturalismen. Bonniers illustrerade litteraturhistoria ; 5. Stockholm: Bonnier. 1931. Libris 292703
- Resa till Schweiz. Stockholm. 1932. Libris 8198590
- Hitlers Tyskland maj 1933. Stockholm: Norstedt. 1933. Libris 1352511 - 2. utökade upplagan 1934.
- Leksaker och reliker. Stockholm. Libris 28111
- Den viktorianska tidsåldern i engelsk litteratur. Bonniers illustrerade litteraturhistoria ; 6. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 292704
- Europeisk litteratur 1870-1914. Bonniers illustrerade litteraturhistoria ; 7. Stockholm: Bonnier. 1935. Libris 292705
- Resa till Saar och Paris över Elsass. Dagens ansikte, 99-0737190-4. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 1935. Libris 1352512
- Det rika och fattiga Sverige : en sommarresa 1936. Stockholm. 1936. Libris 1591993
- Bil till Belgien : en sommarresa 1937. Stockholm. 1937. Libris 27526
- H. C. Andersen : en levnadsteckning. Stockholm: Bonnier. 1938. Libris 8074695
- Oktober 1938 : Berlin-Prag-Budapest. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 1938. Libris 1568131
- Tyskt väsen och svensk lösen. Malmö: Dagens böcker. 1940. Libris 1362432
- Det eviga Ryssland : en studie över Nikolaj Leskov. Stockholm: C.E. Fritzes bokförlags aktiebolag. 1942. Libris 361768
- Holbergs visdom och andra danska studier. Stockholm: Bonnier. 1942. Libris 373301
- Stagnelius än en gång. Stockholm: Bonnier. 1942. Libris 356787
- Oscar Levertin. Stockholm: Bonnier. 1944. Libris 8198588
- Verner von Heidenstam. Del 1-2. Stockholm: Bonnier. 1945-1946. Libris 8072981
- Esaias Tegnér : en levnadsteckning utarbetad på uppdrag av Svenska Akademien. Del 1. Stockholm. 1946. Libris 18150840. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/EsaiasTegner1/info
- Esaias Tegnér : en levnadsteckning utarbetad på uppdrag av Svenska Akademien. Del 2. Stockholm. 1946. Libris 18150839. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/EsaiasTegner2/info
- Livet på landet : resor och studier. Stockholm. 1948. Libris 282124
- Victoria Benedictsson och Georg Brandes. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris 18150849. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/BenedictssonOchBrandes/info
- Strövtåg i Danmark. København: Munksgaard. 1950. Libris 1782968
- Victoria Benedictsson : minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris 367132
- Rannsakan. Stockholm: Bonnier. 1953. Libris 8074969
- Betraktelse. Stockholm: Bonnier. 1954. Libris 1492569
- Stagnelius : liv och dikt. Stockholm: Bonnier. 1954. Libris 372819
- Kreaturens suckan och andra Stagneliusstudier. Malmö: Allhem. 1957. Libris 11922
- Tal på Övralid. Övralidspristagare, 99-0338438-6 ; 1957. Motala: Stiftelsen Övralid. 1977. Libris 2356290
- Ebbe Tuneld : minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361. Stockholm: Norstedt. 1960. Libris 282315
- Analys och porträtt : litteraturhistoriska studier. Aldus-böckerna, 0516-5628 ; 46. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1962. Libris 18151277. http://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/AnalysOchPortratt/info
- Under stjärnorna : ett ofullbordat självporträtt / förord och noter: Nathan Shachar. Stockholm: Atlantis. 1998. Libris 7644698. ISBN 917486646X
Samlingar och urval
redigera- Fredrik Bööks berättelser / [omslag och illustrationer av Gunnar Lindvall] ([Folkupplaga]). Stockholm: Bonnier. 1951-1953. Libris 1492570
- Historier från Hallandsåsen. 1951. Libris 1492570
- Historier från Helgeån och hembygden. 1951. Libris 1492571
- Nya historier från Hallandsåsen. 1951. Libris 1492572
- Sommarleken. 1951. Libris 1492574
- Storskolan. 1. 1953. Libris 1492576
- Storskolan. 2. 1953. Libris 1492577
- Viktor Lejon. 1. 1953. Libris 1492579
- Viktor Lejon. 2. 1953. Libris 1492580
- Vandringar på Hallandsåsen. Lund: Gleerup. 1963. Libris 1291373 -Tidigare publicerade i Svenska Dagbladet (1943-45).
- Kritiskt bokslut : ur 1940-talskritiken / i urval och med inledning av Rolf Arvidsson. Lund: Cavefors. 1976. Libris 7401935. ISBN 91-504-0461-X
- Resa kring skånska parnassen : ett litteraturkritiskt längdsnitt / utgiven av Rolf Arvidsson. Lund: Cavefors. 1977. Libris 7402017. ISBN 9150406256
- Fredrik Böök och Kristianstad : texter om och av Fr. Böök. Kristianstad: Utg. 1983. Libris 396569
Viktigare översättningar
redigera- Paulsen, Friedrich (1904). De metafysiska problemen : inledning till filosofien / bemyndigad öfversättning af Fredrik Böök ; med ett förord af Hans Larsson. Stockholm: Bonnier. Libris 1728027
- Kleist, Heinrich von (1911). Michael Kohlhaas : ur en gammal krönika / öfversatt och försedd med en inledning af Fredrik Böök. Mästerverk ur världslitteraturen ; 14. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 1637536
- Nasreddin Hodscha: turkiska sagor och skämthistorier / återgivna och inledda av Fredrik Böök ; med teckningar av Gunnar Lindvall. Stockholm: Norstedt. 1928. Libris 1318064
- Andersen, H. C (1939). Sagor och historier / ny översättning av Fredrik Böök ; med teckningar av Vilhelm Pedersen och Lorentz Frölich. Stockholm: Bonnier. Libris 1360683
Viktigare utgåvor
redigera- Almqvist, Carl Jonas Love (1920-1938). Samlade skrifter : första fullständiga upplagan, med inledningar, varianter och anmärkningar. 1-10 / under redaktion av Fredrik Böök. Stockholm: Bonnier. Libris 53588
- Atterbom, Per Daniel Amadeus (1927-1929). Valda skrifter. 1-6. Stockholm: Bonnier. Libris 574612
- Benedictsson, Victoria (1950). Skrifter i urval. 1-4. Stockholm: Bonnier. Libris 1259789
- Cederborgh, Fredric (1905). Uno von Thrazenberg samt Grefve Jaques Pancrace von Himmel och jord / med en inl. essay af Fredrik Böök. Svenska klassiker. 2 ([Ny utg.]). Stockholm. Libris 495320
- Geijer, Erik Gustaf (1915). Minnen : utdrag ur bref och dagböcker : minnestal öfver Esaias Tegnér, personalier öfver Bengt Gustaf Geijer / utgifna och försedda med en inledning af Fredrik Böök. Stockholm: Norstedt. Libris 845644
- Heidenstam, Verner von (1949). Brev / i urval och med förklaringar av Kate Bang och Fredrik Böök.. Stockholm: Bonnier. Libris 11782
- Heidenstam, Verner von (1941). När kastanjerna blommade : minnen från Olshammar / [samlade och redigerade av Kate Bang och Fredrik Böök]. Stockholm: Bonnier. Libris 8219560
- Heidenstam, Verner von (1943-1944). Verner von Heidenstams samlade verk / utgivna av Kate Bang och Fredrik Böök. Stockholm: Bonnier. Libris 455884
- De nya berättarna : Sveriges litteratur 1900-1925. 1-22 / urval och redigering Fredrik Böök. Stockholm: Bonnier. 1927
- Sjöberg, Birger (1929). Skrifter. 1-5. Stockholm: Bonnier
- Stagnelius, Erik Johan (1911-1919). Samlade skrifter. 1-5 / utgifna af Fredrik Böök. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864 ; 3. Stockholm: Bonnier. Libris 7736
- Stagnelius, Erik Johan (1957). Samlade skrifter. 1-4 / redigerade av Fredrik Böök. Malmö: Allhem. Libris 8080861
- Tegnér, Esaias (1918-1925). Samlade skrifter. 1-10 (Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / utgifven af Ewert Wrangel och Fredrik Böök). Stockholm: Norstedt. Libris 22549911. https://runeberg.org/tegnersam/
- Världslitteraturen : de stora mästerverken. 1-50 / valda av Fredrik Böök, Per Hallström och Martin Lamm. Stockholm: Bonnier. 1925-1929. Libris 8200316
Priser och utmärkelser
redigeraKällor
redigera- Böök, Martin Fredrik Christofferson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Nordin, Svante (1994). Fredrik Böök: en levnadsteckning. Vitterhetsakademiens serie Svenska lärde, 99-1875125-8. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7229194. ISBN 9127038459
- Gerner, Kristian (2004). ”Fredrik Böök i offentligheten: en introduktion”. Scandia (Lund) 2004(70) :1,: sid. 17-20. 0036-5483. ISSN 0036-5483. Libris 9604585
Noter
redigera- ^ [a b c d e] M Fredrik C:son Böök, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16308, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000005432, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 23 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Fredrik Böök (1883-1961), Litteraturbanken författare: BöökF, läst: 23 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0202585, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: book-fredrik, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Christoffersson Böök, Martin Fredrik, f. 1883 i Kristianstad Kristianstads län, Docent Fil. doktor, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 23 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Fredrik Böök och Kate Bang : En brevväxling på KB, läs online, läst: 23 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ s. 187, läs online, läst: 23 juli 2020, ”Fredriks samvaro med Kate blevpressande för Tora Böök och hon förstod att förhållandet inte hållits ”inom kyskhetens gränser”.”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 176
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil.dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 121
- ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar, 1999, s. 31
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 217.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 227.
- ^ [a b c d e] Svenskt Litteraturlexikon (Lund 1970), s. 87.
- ^ Bergsten, Staffan, Litteraturvetenskapliga grundbegrepp (Lund 1990) s. 182.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 399.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 377 och 380.
- ^ [a b] Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 400.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 336.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 326.
- ^ Lidforss, Bengt, Levertinkultens apologet. En vidräkning med doc. Fredrik Böök (Malmö 1910) s. 45.
- ^ Lidforss, Bengt, Levertinkultens apologet. En vidräkning med doc. Fredrik Böök (Malmö 1910) s. 37.
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996) s. 304.
- ^ Böök, Fredrik (1933). Hitlers Tyskland maj 1933. Stockholm: Norstedts
- ^ Oredsson, Sverker (1996). Lunds universitet under andra världskriget : motsättningar, debatter och hjälpinsatser. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap. ISBN 91-972850-0-5
- ^ [a b c] Böök, Fredrik (1940). Tyskt väsen och svensk lösen. Malmö: Dagens böcker
- ^ Ahlmark, Per (1997). Det öppna såret : om massmord och medlöperi. Stockholm: Timbro. sid. 343. ISBN 91-7566-326-0
- ^ Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien (Stockholm 1996), s. 401.
Vidare läsning
redigera- Anderson, Ivar (1962). Publicisten Fredrik Böök. [Stockholm]. Libris 12456194. http://www.svensktidskrift.se/arkiv100/1962/7%20Publicisten%20Fredrik%20B%C3%B6%C3%B6k.pdf
- Arvidsson, Rolf (1977). Fredrik Bööks resa till Jerusalem våren 1925 : Fredrik Böök och det judiska problemet. Lund. Libris 864834
- Dymling, Carl Anders: Fredrik Böök i Svenskt biografiskt lexikon (1927)
- Forser, Tomas (1976). Bööks 30-tal : en studie i ideologi. En PAN-bok, 99-0104304-2. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 7152438. ISBN 9117643813
- Höynä, Ulla-Karin (1982). Fredrik Bööks Strindbergsuppfattning. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654984
- Lidforss, Bengt (1910). Levertinkultens apologet : en vidräkning med doc. Fredrik Böök (2. uppl). Malmö: Framtiden. Libris 22549431. https://runeberg.org/lblevertin/
- Lönnroth, Erik (1962). Fredrik Böök : inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 1184912
- Olsson, Axel (1950). Böök i Damernas värld : [Kritisk studie till Victoria Benedictssons minne]. Stockholm: Seelig. Libris 1403734
- Thulstrup, Åke (1941). Fredrik Böök som politisk skriftställare. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 368355
Externa länkar
redigera- Wikiquote har citat av eller om Fredrik Böök.
- Fredrik Böök i Libris
- Fredrik Böök (1883-1961) hos Litteraturbanken
- Böök, Fredrik i ledamotsregistret hos Svenska Akademien