Öppna huvudmenyn

Timbro

marknadsliberal tankesmedja och ett bokförlag baserat i Stockholm

Timbro är en marknadsliberal tankesmedja och ett bokförlag baserat i Stockholm. I sin nuvarande form grundades Timbro 1978 av Sture Eskilsson och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en föregångare till Svenskt Näringsliv. Sedan 2003 finansieras Timbros verksamhet av Stiftelsen Fritt Näringsliv. Stiftelsen fick 2013 ett förnyat anslag från Svenskt Näringsliv. Timbro ser som sin uppgift att verka för; rätten att utforma sitt eget liv, att valfrihet är viktigare än ekonomisk jämlikhet och att politikens makt över människor och företag behöver minska.[3]

Timbro
Grundad1978
TypTankesmedja
SäteKungsgatan 60, Stockholm
PlatsSverige
VDKarin Svanborg-Sjövall
Budget29 000 000 kr [1]
Personal20[2]
Webbplatswww.timbro.se

Innehåll

HistorikRedigera

Timbro grundades i sin ursprungliga form som bokförlag av affärsmannen Ernfrid Browaldh. Namnet Timbro är sammansatt från Browaldhs två barn, Tore och Ing-Marie.[4][5] Senare donerade Browaldh förlaget till Näringslivets fond.

Det skulle dröja till 1970-talet innan Timbro blev en tankesmedja. Under 1970-talet svepte en vänstervind genom Sverige. Många verksamma inom SAF var bekymrade över att ett flertal politiska reformer som upplevdes som ett hot mot marknadsekonomin genomförts. Sture Eskilsson, då verksam vid avdelningen för samhällsinformation på SAF, förklarade detta med att det intellektuella momentumet låg hos vänstern, där gruppen Unga filosofer var aktiv och dominerande i opinionsbildningen. [6] I ett PM till SAF:s direktion 1971 presenterade Eskilsson en plan för hur man skulle ta tillbaka makten över dagordningen.[7] I PM:et argumenterar Eskilsson för att SAF borde ägna mer resurser åt den opinionsbildande verksamheten och han redogör för hur dessa resurser ska användas bäst för att påverka opinionen. De intellektuella pekas ut som en central målgrupp. Eskilsson skriver bland annat att "[vänstervågen] knappast skulle ha varit möjlig utan de insatser som gruppen 'Unga Filosofer' [gjort]". SAF:s direktion gick på Eskilssons linje och tillförde extra resurser till den opinionsbildande verksamheten.

Nyheten om att SAF ville utöka sin opinionsbildning fick stor uppmärksamhet. Den 28 augusti 1971 skrev Arbetet i Malmö, en av landets ledande socialdemokratiska dagstidningar om ett "Hemligt dokument i SAFstyrelsen -så ska vänstervridningen stoppas". En intensiv debatt uppstod om näringslivets opinionsbildning. I FIB/Kulturfront skrev Jan Guillou och Peter Bratt under rubriken "SAF:S HEMLIGA PM: Hur arbetsköparna vill styra våra åsikter" att: "...dokumentet redogörs för erfarenheterna hittills när det gäller att styra opinionsbildningen i Sverige och anges riktlinjer för den närmaste framtiden." PM:et har kommit att ses som en viktig brytpunkt för den svenska samhällsdebatten [8] men det öppna genomslaget för Eskilssons strategi var under 70-talet ganska begränsat.

Så småningom (1978) utmynnade Sture Eskilssons plan i att den opinionsbildade verksamheten flyttades över från SAF till bokförlaget Timbro, och därmed var Timbro som en tankesmedja fött. Syftet med flytten var att skapa en utifrån sett självständig plattform med bättre grogrund för intellektuell diskussion: deltagare och arrangemang skulle inte behöva framstå som direkt handplockade av SAF. I samband med detta ordnade Eskilsson finansiering för Timbro från Näringslivets Fond vilket skapade ytterligare ett mellanled för att minska intrycket av kopplingar till SAF.

I boken "Hatets och illviljans kolportörer" skriver Lars Anders Johansson om denna tid. Bokens titel kommer från ett tal dåvarande statsminister Olof Palme höll där han tilldelade Timbro just detta epitet. Johansson tecknar i sin bok bilden av en organisation som väckte mycket stark antipati och misstänksamhet. I boken nämns aggressivt kritiska artiklar som skrevs om Sture Eskilsson. I riksdagen rådde enligt Johansson en likadan stämning och Vänsterpartiet Kommunisternas C.-H. Hermansson frågade Ingvar Carlsson vad denne tänkte göra åt Sture Eskilsson. [9]

Tankesmedjans främsta fokus kom att ligga på att påverka den offentliga debatten och det politiska språket på olika sätt. Detta skedde bland annat genom bokutgivning, utbildning och rapportskrivande. 1983 var man med och arrangerande en demonstration som samlade 75 000 i Stockholm den 4 oktober i en protest mot Löntagarfonderna, men just demonstrationer ägnade tankesmedjan inte något större fokus åt i övrigt. Istället var det bokutgivning, idéspridning och påverkan riktad mot massmedia och ledarsidor som var dess främsta fokus. Under 80-talet satsade man stort på bokutgivning och mer skönlitterära böcker såsom "Operation Garbo" gavs ut, detta i syfte att medial uppmärksamhet skulle spridas även till mer ideologiska arbeten.

Under 1980-talet ägde Timbro utbildningsinstitutionen City Universitetet, som drev ekonomutbildningar. Institutionen, som lades ner 2001,[10] ägde bokförlaget City University Press,[11] där Anders Borg under 1990-talet publicerade två debattskrifter.

Timbro publicerade tidigare varje vecka webbtidningen Smedjan.com, länge även papperstidning Smedjan. Den lades ned 2005, med Carl Rudbeck som dess siste redaktör. Ansvarig utgivare var Cecilia Stegö Chilò. Webbtidningen återupptog sin verksamhet 2017.[12]

VerksamhetRedigera

Timbro förlag har en omfattande utgivning med alltifrån liberala klassiker till aktuell svensk och internationell idédebatt. På senare år har förlaget publicerat böcker av borgerliga profiler som Fredrik Segerfeldt[13], Mattias Svensson[14] och Johan Lundberg[15], men även av personer som Lena Andersson[16], Erik Hörstadius[17] och Katrine Marcal[18]. Timbro har även en omfattande utgivning av svenska översättningar av internationella författare, t ex Deirdre McCloskey[19], Friedrich Hayek[20], Milton och Rose Friedman[21] och Ayn Rand[22].

Timbro ger utöver böcker även ut rapporter och briefing papers inom ramen för en handfull programområden: Arbetsmarknad, Europa, Integration, Skatter, Välfärd samt Ideologi.

Utöver opinionsbildning erbjuder Timbro flera utbildningar. Stureakademin,[23] en ettårig idé- och skribentutbildning som ges sedan 2003, är Timbros äldsta utbildning och syftar till att ge unga personer ökad inblick i och förståelse för ideologi och politik.

Reformakademin[24] är en utbildning där deltagarna får lära sig både praktisk ekonomisk politik och nationalekonomisk forskning som är relevant för den ekonomisk-politiska debatten.

Digitala Akademin[25] är en utbildning som riktar sig till unga personer med liberala och borgerliga värderingar som vill lära sig mer om digital kommunikation.

Därutöver arrangerar Timbro Sommarsmedjan som är ett sexveckorsprogram under sommaren som ger unga personer inom borgerligheten en möjlighet att utvecklas som researchers och rapportförfattare.

Timbro rankades av University of Pennsylvania som en av världens hundra främsta tankesmedjor. I rankingen för 2017 som presenterades i början av 2018 fick Timbro plats 88. Bland de 7 800 tankesmedjor som ingår i rakningen finns endast två med från Sverige.[26]

Personer verksamma vid TimbroRedigera

Personer som varit verksamma vid TimbroRedigera

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Timbro

Verkställande direktörer genom åren:

Många som är verksamma i det svenska näringslivet och som ofta medverkar i samhällsdebatten har arbetat på Timbro, däribland Johan Norberg, Johnny Munkhammar, Eva Cooper, Thomas Idergard, Fredrik Segerfeldt, Mattias Svensson. Gunnar Hökmark, Ulf Kristersson och Filippa Reinfeldt är exempel på moderata politiker som har arbetat på tankesmedjan.

ReferenserRedigera

  1. ^ http://alliansfritt.nu/nyheter/29-miljoner
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111026140830/http://www.timbro.se/innehall/?content_id=7634. Läst 24 september 2011. 
  3. ^ Om oss - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/om-oss/. Läst 24 april 2017. 
  4. ^ Zaramis.nu, Artiklar om Direktörsfamiljer: Browaldh - Handelsbanken, läst 12 mars 2009
  5. ^ 2007-02-15: Tore Browaldh
  6. ^ Från folkhem till nytt klassamhälle: ett högerspöke berättar. Eskilsson, Sture. 2005. T Fischer & Co
  7. ^ Föredragning för Saf:s styrelse 18/3 71 läst i Från folkhem till nytt klassamhälle: ett högerspöke berättar
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012033702/http://www.etc.se/nyhet/segrarna. Läst 6 augusti 2012. 
  9. ^ http://www.svensktidskrift.se/?p=4226
  10. ^ http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article10239237.ab
  11. ^ http://www.zetterberg.org/InPassing/TimbroImprimarur.htm
  12. ^ Om Smedjan - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/smedjan/om-smedjan/. Läst 29 mars 2017. 
  13. ^ Den svarte mannens börda - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/den-svarte-mannens-borda/. Läst 4 december 2018. 
  14. ^ Den stora statens återkomst - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/den-stora-statens-aterkomst/. Läst 4 december 2018. 
  15. ^ Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/klanen/. Läst 4 december 2018. 
  16. ^ Grupptillhörighet är inte politik - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/grupptillhorighet-ar-inte-politik/. Läst 4 december 2018. 
  17. ^ Vårt nya land: Sverige efter flyktingkrisen - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/vart-nya-land-sverige-efter-flyktingkrisen/. Läst 4 december 2018. 
  18. ^ Vänstern vid randen av den fjärde industriella revolutionen - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/vanstern-vid-randen-av-den-fjarde-industriella-revolutionen/. Läst 4 december 2018. 
  19. ^ Dygder, individer, samhällen - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/dygder-individer-samhallen/. Läst 4 december 2018. 
  20. ^ Frihetens grundvalar - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/frihetens-grundvalar/. Läst 4 december 2018. 
  21. ^ Frihet att välja - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/frihet-att-valja/. Läst 4 december 2018. 
  22. ^ Förnuft, egoism, kapitalism och en romantisk livskänsla - Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/forlag/fornuft-egoism-kapitalism-och-en-romantisk-livskansla/. Läst 4 december 2018. 
  23. ^ Stureakademin” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/utbildningar/stureakademin/. Läst 4 december 2018. 
  24. ^ Reformakademin” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/utbildningar/reformakademin/. Läst 4 december 2018. 
  25. ^ Digitala Akademin” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/utbildningar/digitala-akademin/. Läst 4 december 2018. 
  26. ^ Global Go To Think Tank Report (2017)https://www.diis.dk/files/media/documents/activities/2017-go-to-think-tank-report-ggtti-2017.pdf
  27. ^ Karin Svanborg-Sjövall” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/karin-svanborg-sjovall/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  28. ^ Andreas Johansson Heinö” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/andreas-johansson-heino/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  29. ^ Philip Lerulf” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/philip-lerulf/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  30. ^ Vi på Timbro” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 16 juni 2018. 
  31. ^ Siri Steijer” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/siri-steijer/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  32. ^ Lars Anders Johansson” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/lars-anders-johansson/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  33. ^ Emanuel Örtengren” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/emanuel-ortengren/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  34. ^ Eli Göndör” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/eli-gondor/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 
  35. ^ Blanche Jarn” (på sv-SE). Timbro. https://timbro.se/person/blanche-jarn/?prev=/om-oss/kontakt/medarbetare/. Läst 4 december 2018. 

Externa länkarRedigera