Fredric Cederborgh

svensk författare, boktryckare och protokollssekreterare

Fredric Cederborgh, född den 17 juni 1784 på Östra Bors bruk i Lindesbergs landsförsamling, död där på Dalkarlshyttan den 17 januari 1835, var en svensk författare, boktryckare och protokollssekreterare.

Fredric Cederborgh
Fredrik Cederborgh.jpg
Född17 juni 1784[1]
Lindesbergs landsförsamlingSverige[1]
Död19 januari 1835[1] (50 år)
Lindesbergs landsförsamlingSverige[1]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningSkribent, tecknare
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Fredric Cederborgh var son till Nils Reinhold Cederborgh som 1797 köpte Dalkarlshyttan och Maria Fredrika Victorin, samt dotterson till Anna Maria Tersmeden. Mormodern tillhörde släkten Halenius och var Bureättling och ättling till Daniel Djurberg.

Cederborgh blev student i Uppsala 1794, tog en kansliexamen i Lund 1801, och inskrevs i civilexpeditionen i Stockholm 1803. Han blev protokollsekreterare där 1810, tog avsked samma år och ägnade sig därefter främst åt förlags- och boktryckerirörelse samt åt att tillsammans med Georg Scheutz utge tidningen Anmärkaren. 1823 återvände han hem till Dalkarlshyttan, och gifte sig samma år och tillbringade resten av sitt liv som bruksägare.

Cederborgh visade tidigt litterära talanger och gjorde redan under studietiden flera lyriska försök i Anna Maria Lenngrens stil samt skrev även sina ungdomsmemoarer. Arbetet med dessa avbröts sedan han kommit till Stockholm, då han istället påbörjade ett utkast till romanen Herman Bergström, där man finner flera motiv som senare återkommer i hans romaner.

Debuten kom med romanen Uno von Thrazenberg, berättelse af friherre Dolk, som genast gjorde honom till en berömd författare. Satiren Herr öfverdirektören C. A. Grevesmöhens proträt (1815) föranledde en stämning av Carl August Grevesmöhlen. Sedan Cederborgh frikänts utgav han rättegångshandlingarna under titeln Rättvisan i skönhetstvisten. Cederborgh brukar anses som den realistiska romanens grundläggare i Sverige.

Han är begravd på den Cederborgska kyrkogården som ligger på åsen intill Lindessjön vid den södra infarten till Lindesberg.

BibliografiRedigera

Redaktör och utgivareRedigera

  • Samlaren : vitter ströskrift. Stockholm. 1814-1815. Libris länk 
  • Anmärkaren. Stockholm. 1816-1828. Libris länk 

Valda skrifterRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Fredric Cederborgh, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16540, läs online, (Källa från Wikidata)

Vidare läsningRedigera

  • Böök, Fredrik (1925). Fredrik Cederborgh: minnesteckning. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • Ehnmark, Elof (1930). Studier i svensk realism: 1700-talstraditionen och Fredrik Cederborgh. Uppsala. Libris länk 
  • Fjellander, Eva (2014).Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Artos 2013 ISBN 978-91-7580-678-5
  • Grevesmöhlen, Carl August (1815). Nya handlingar angående tryckfrihets-brott åtalade emot herr protokolls-sekreteraren Fr. Cederborg, sjukhus-direktören H.A. Kullberg och herr Lorenzo Hammarsköld. Ingifna till kongl. maj :t och till kongl. Svea hof-rätt den 18 november : 1815. Af Carl A. Grevesmöhlen. Stockholm, tryckte hos Carl Delén, 1815. Stockholm. Libris länk 
  • Holmberg, Olle (1957). Lovtal över svenska romaner. Stockholm: Bonnier. Libris länk  - Innehåller en analys av Ottar Trallings levnadsmålning.
  • Lindeberg, Anders (1835). Fredrik Cederborgh. Stockholm. Libris länk 
  • Melberg, Arne (1985). Fördömda realister: essäer om Cederborgh, Almqvist, Benedictsson, Strindberg. Panorama, 99-0372727-5. Stockholm: Norstedt. Libris länk. ISBN 91-1-853001-X 
  • Michanek, Germund (1989). ”Skämtare inför rätta. 1, Fredrik Cederborgh och smädeskrivaren Grevesmöhlen”. Kvällar på Qvallsta : historia och historier (1989): sid. 56-67.  Libris 10143465

Externa länkarRedigera