Öppna huvudmenyn

Ernst Detlof von Krassow

svensk militär

Ernst Detlof von Krassow, född runt 1660 i Pommern, död 23 januari 1714, var en svensk friherre (1707) och militär. Han var bror till Adam Philipp von Krassow.

Ernst Detlof von Krassow
Titlar
Tidsperiod 1699–1706
Utnämnd av Karl XII
Generalmajor i kavalleriet
Tidsperiod 1706–1710
Utnämnd av Karl XII
Tidsperiod 1707–1714
Utnämnd av Karl XII
Generallöjtnant i kavalleriet
Tidsperiod 1710–1714
Utnämnd av Karl XII
Tidsperiod 1710–1712
Utnämnd av Karl XII
Vice guvernör över Wismar
Tidsperiod 1712–1714
Utnämnd av Karl XII
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1685–1717
Grad Generallöjtnant
Befäl Carl Gustaf Erskins värvade infanteriregemente
Bremiska dragonregementet
Slag/krig Skånska kriget

Pfalziska tronföljdskriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Födelsenamn Ernst Detlof von Krassow
Född 1660
PansevitzRügen, Svenska Pommern
Död 23 januari 1714
Harburg, Pommern
Frälse/adelsätt von Krassow
Far Christian von Krassow
Mor Margareta Catharina von Holstein
Familj
Gift 1687
Make/maka Augusta Wilhelmina von Wulfradt

Krassow utmärkte sig först under skånska kriget som fänrik och löjtnant vid livgardet. Han deltog därefter i pfalziska tronföljdskriget som major och slutligen överste i de svenska hjälptrupperna till Nederländerna. 1699 blev Krassow överste för Bremiska dragonregementet, deltog i Karl XII:s polska fälttåg och utmärkte sig särskilt vid Lemberg och Fraustadt. Han blev generalmajor vid kavalleriet 1706, kvarlämnades 1708 i Polen som befälhavare för de svenska trupperna där, vilka han räddade till Pommern 1709, blev 1710 generallöjtnant och vice generalguvernör i Bremen och Verden. Han tog avsked 1712, men blev samma år vice guvernör i Wismar och 1713 åter generallöjtnat.[1]


Ernst Detlof von Krassow hade fyra döttrar och sonen Karl Vilhelm von Krassow, född 1699, död 1735, diplomat och militär, vilken avled ogift och därmed slöt ätten.[2]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1220 
  2. ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna

Vidare läsningRedigera