Slaget vid Fleurus (1690)
Slaget vid Fleurus var ett slag under det pfalziska tronföljdskriget. Det utspelade sig den 1 juli 1690. Fransmännen vann en avgörande seger, men den hade ingen strategisk betydelse, eftersom fransmännen inte valde att fortsätta sin offensiv, något som gjorde att de allierade kunde söka skydd i Bryssel.
Slaget vid Fleurus | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av pfalziska tronföljdskriget | |||||||
Slaget vid Fleurus, av Pierre-Denis Martin. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Frankrike | Nederländerna Spanien Tysk-romerska riket England | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Duc de Luxembourg | Prins Waldeck | ||||||
Styrka | |||||||
35 000 [1] | 38 000 | ||||||
Förluster | |||||||
3 000 döda [2] 3 000 sårade |
6 000 döda 5 000 sårade 8 000 tillfångatagna |
Vid detta slag deltog även svenska hjälptrupper, vilka hade sänts enligt en överenskommelse inom den så kallade stora alliansen (bestående av Republiken Förenade Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Savojen samt Sverige, och före 1690 kallad "augsburgska ligan"). En svensk indelt bataljon och två värvade regementen tillfogades svåra skador vid slaget. En av de svenska officerarna var Magnus Stenbock.[3]
Referenser
redigeraKällor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
redigera- ^ Lynn, John A. 1999. The Wars of Louis XIV 1667–1714, sid.207. ISBN 0-582-05629-2.
- ^ Dupuy, R.E & Dupuy, T.N. (1995, ISBN 0-06-270056-1) uppger att fransmännen led 2 500 förluster. John Childs (2003, ISBN 0-304-36373-1) uppger att det var totalt 7 000 förluster på båda sidor.
- ^ Rystad, Göran; Karl XI – en biografi, Historiska media, Lund 2010, ISBN 978-91-89442-94-8, sid 276