Erik Hägg

svensk sjömilitär och konstnär

Erik Hägg, född 8 november 1870 i Karlskrona, död 22 februari 1958 i Stockholm, var en svensk sjöofficer, generallotsdirektör, skriftställare, grafiker och tecknare.

Erik Hägg
Född8 november 1870[1][2][3]
Karlskrona amiralitetsförsamling[2][4][3], Sverige
Död22 februari 1958[1][3] (87 år)
Skeppsholms församling[1][3], Sverige
BegravdGalärvarvskyrkogården[5]
kartor
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningMilitär[1], konstnär, författare, tidningsredaktör[1]
MakaLisa Trägårdh
(g. 1902–)[1]
FöräldrarJacob Hägg[1][4][6]
Ellen Hägg
SläktingarElla Hägg-Bolin (syskon)[4][6]
Arvid Hägg (syskon)
Herman Hägg (syskon)
Redigera Wikidata
Erik Häggs gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Biografi redigera

Erik Hägg var son till konteramiralen och marinmålaren Jacob Hägg och Eleonora Magdalena Sofia Tellander och från 1902 gift med Hertha Trägårdh samt bror till Ella Hägg-Bolin och Herman Hägg. Han inledde sin yrkesbana i flottan som officersaspirant 1885. Hägg avlade sjöofficersexamen vid Kungliga Sjökrigsskolan 1892 och utnämndes då till underlöjtnant. Befordran till löjtnant följde 1895, kapten 1901 och kommendörkapten av första graden 1917. Bland kommenderingarna kan nämnas att han var fartygschef på pansarskeppet Oscar II 1916-1917 och stabschef till befälhavande amiralen i Karlskrona 1917-1919.

Under perioden 1919-1936 var Erik Hägg generaldirektör och chef för Lotsstyrelsen. Vid sidan av sitt arbete en flitig skriftställare och medarbetade i Svenska Dagbladet 1904–1918 med sjömilitära frågor. Han var redaktör för tidskriften Vår flotta 1905–1919 och skrev en del publicerade arbeten om sjömilitära spörsmål. Han skrev en minnesskrift om sin far 1934 som utgavs under namnet Amiral Jacob Hägg[7]. Han var även verksam som konstnär och har utfört etsningar och teckningar med marinmotiv.

Erik Hägg erhöll Kungliga Örlogsmannasällskapets silvermedalj tillsammans med Otto Lybeck för tävlingsskriften "Strategi och fartygsbyggnad". Hägg konstruerade ett rörligt styrstreck för kompasser, vilket kom att användas inom flottan. Han komponerade Sjömanslåt (utgiven 1913) och Kryssarvalsen (utgiven 1928).

Förtroendeuppdrag mm redigera

Bibliografi redigera

  • (1915) Sjömännens stad
  • (1930) Bland lotsar och fyrmän
  • (1910) Örlogsflottan. Några ord till gammal och ung om vår första försvarlinje, PA Norstedt & söners förlag, Stockholm
  • (1941) Under tretungad flagga. Vår seglande örlogsflotta och dess män 1750-1900, Esselte, Stockholm
  • (1943) Under segel. En skildring från segelflottornas tid. Med illustrationer efter målningar och teckningar av J Hägg, Lindfors bokförlag AB, Stockholm
  • (1945) Bilder från Gotland
  • (1948) Fregatten Draken
  • Flottan och dess vapen
  • Handbok i praktisk navigation
  • Utprickningar i svenska farvatten

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Erik Hägg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/LLA/13200/C I a/16 (1870-1883), bildid: C0057761_00013, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 27 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Hägg, Erik, läst: 29 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Erik, f. 1870 i Karlskrona Blekinge län, läs onlineläs online, läst: 27 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, Hägg, Erik, läs online, läst: 23 december 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Hägg, släkt, läst: 27 januari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris