Greta Holmgren
Anna Margareta (Greta) Holmgren, född 17 maj 1870 i Lund, död 17 november 1961 i Stockholm,[1] var en svensk författare ofta kallad Sago-Greta[1][2].
| Greta Holmgren | |
| Född | Anna Margareta Holmgren 17 maj 1870 Lunds stadsförsamling, Malmöhus län[1] |
|---|---|
| Död | 17 november 1961 (91 år) Sankt Görans församling, Stockholm[1] |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Make | Johan Olof Lilliehök af Fårdala (g. 1895–1904; skild) Sixten Strömbom (g. 1912–1923; skild) |
| Barn | Birgitta Lilliehöök |
| Släktingar | Frithiof Holmgren (far) Ann Margret Tersmeden (mor) Israel Holmgren (bror) Björn Frithiofsson Holmgren (bror) Torsten Holmgren (bror) Gunnar Holmgren (bror) |
Biografi
redigeraGreta Holmgren föddes 1870 som äldsta barn till professor Fritiof Holmgren[3] och författaren Ann Margret Holmgren, född Tersmeden.[4][5] Fadern var en internationellt känd fysiolog[5] och var Sveriges förste professor i fysiologi.[3] Modern var bland annat VD för Upsala Nya Tidning mellan 1897 och 1898, och mycket engagerad i kvinnorättsfrågor och -föreningar[4].[5] Greta fick sju syskon, däribland läkaren och professorn Israel Holmgren (född 1871) och marinofficeren Björn Frithiofsson Holmgren (född 1872) (båda även riksdagsmän), elpionjären Torsten Holmgren (född 1874) och professorn Gunnar Holmgren (född 1875).
Greta Holmgren gick i förskola i Uppsala och gick i piano-sångklass vid Musikaliska akademien i Stockholm.[1] Hon studerade senare musik i Christiania och Berlin.[1] 1895 gifte hon sig med blivande generalkonsuln Johan Olof Lilliehök af Fårdala, med vilken hon fick döttrarna Gerd (1896) och Birgitta (1899–1990). Paret skilde sig 1904 och 1912 gifte hon om sig med konsthistorikern Sixten Strömbom. De skilde sig 1923.
Karriär
redigeraHolmgren turnerade med föredrag och musikaftnar och 1923 var hon med och skapade Barnens paradis vid Jubileumsutställningen i Göteborg.[2][1] Hon var även anställd på Dagens Nyheter där hon redigerade barnsidan.[1] På 1960-talet berättade hon sagor i Sveriges Radio.[1]
1923 skrev hon barnoperan De tre mostrarna[1][6] eller Flickan som spann guld av långhalm[2][6] vars musik komponerades av Kurt Atterberg.[2][6]
Hon avled 17 november 1961, 91 år gammal, och är begravd i den Holmgrenska familjegraven i Uppsala.[1]
Bibliografi
redigera- 1913 – Ur den blåmålade kistan[7]
- 1920 – Sago-Gretas visbok[8]
- 1921 – Sago-Gretas sommarvisa på Skansen[9]
- 1921 – Svenska folksagor[10]
- 1924 – Systrarna på Liseberg[11] (medförfattare)
- 1925 – Tant Lisas sagor[12] (medförfattare)
- 1939 – Hemmet med de öppna dörrarna[13] (självbiografi)
- 1956 – Riga Rabels källa och andra sagor[14]
Noter
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Personakt för Anna Margareta (Greta) Holmgren, Född 1870-05-17 Lunds dfs, Malmöhus län”. www.holmgrenska.se. Holmgrenska släktföreningen. http://www.holmgrenska.se/Export_3_generationer/pde40c8fc.html. Läst 17 februari 2016.
- ^ [a b c d] ”Holmgren, Greta :: person”. Carlotta - Göteborgs Stadsmuseum. https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/353344. Läst 17 februari 2016.
- ^ [a b] ”Personakt för Alarik Fritiof Holmgren, Född 1831-10-22 Västra Ny fs, Östergötlands län”. www.holmgrenska.se. Holmgrenska släktföreningen. http://www.holmgrenska.se/Export_3_generationer/p93f8ac83.html. Läst 17 februari 2016.
- ^ [a b] ”Personakt för Anna Margaretha (Ann Margret) Tersmeden, Född 1850-02-17 Hessle Gård, Fitja Östergård, Uppsala län”. www.holmgrenska.se. Holmgrenska släktföreningen. http://www.holmgrenska.se/Export_3_generationer/pdd3e5891.html. Läst 17 februari 2016.
- ^ [a b c] ”Holmgren, Anna Margareta Greta | Nordisk kvinnolitteraturhistoria”. nordicwomensliterature.net. http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/holmgren-anna-margareta-greta. Läst 17 februari 2016.
- ^ [a b c] ”'De tre mostrarna' eller 'Emma, som spann gull av långhalm', Sagospel i tre akter”. http://levandemusikarv.se/. http://levandemusikarv.se/composers/atterberg-kurt/SMH-W1254-De_tre_mostrarna_eller_Emma_som_spann_gull_av_langhalm_Sagospel_i_tre. Läst 17 februari 2016.
- ^ Holmgren, Greta (1913). Ur den blåmålade kistan om August Bondeson. Stockholm: Bonnier. Libris 8222616
- ^ Holmgren, Greta (1920). Sago-Gretas visbok [12 barnvisor med teckningar]. Stockholm: Elkan & Schildknecht, Emil Carelius. Libris 3022163
- ^ Holmgren, Greta (1921). Sago-Gretas sommarvisa på Skansen. Stockholm. Libris 12455441
- ^ Holmgren, Greta; Stenberg-Masolle Aina (1921). Svenska folksagor. Stockholm: Bonnier. Libris 1475309
- ^ Nonnen, Emily E.; Holmgren Greta (1924). Systrarna på Liseberg: anteckningar ur familjen Nonnens brev och dagböcker (2. uppl.). Göteborg. Libris 2268403
- ^ Hultin-Pettersson, Lisa; Holmgren Greta, Lilliehöök Birgitta (1925). Tant Lisas sagor. Stockholm: Wessman. Libris 2713495
- ^ Holmgren Greta, red (1939). Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor. [Saml.] 20, Hemmet med de öppna dörrarna. Uppsala. Libris 489913
- ^ Holmgren, Greta (1956). Riga Rabels källa och andra sagor. Uppsala: Lindblad. Libris 2038606