Dikanäs
Dikanäs (sydsamiska Gäjka)[5][6] är en småort i Lappland, 7,5 mil nordväst om Vilhelmina i Västerbottens län. Byn utgör en central punkt för friluftsentusiaster, med sina många skoter- och vandringsleder, fiskevatten och breda möjligheter för utomhusaktiviteter.
| Dikanäs | |
| småort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Vilhelmina kommun |
| Distrikt | Vilhelmina distrikt |
| Koordinater | 65°14′11″N 15°59′31″Ö / 65.23639°N 15.99194°Ö |
| Area | 83 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 123 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,48 inv./hektar |
| Grundad | 1815 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 92394 |
| Riktnummer | 0940 |
| Tätortskod | T8164[2] |
| Småortskod | S8501[3] |
| Beb.områdeskod | 2462TB101 (1960–1990)[4] 2462SB110 (1990–)[4] |
| Geonames | 2717747 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Byn anlades 1815 av en dräng vid namn Matts Mattsson från Laxbäcken som senare avstod från åborätten till Nils Johansson från Tresund, vilket var början på verkligt brukande av platsen.[7]
Näringsliv och offentlig verksamhet
redigeraVerksamheter och föreningar
redigeraI byn finns ett varierat utbud av verksamheter, inklusive två livsmedelsaffärer, en byggvaruhandel, ett kafé med matservering och en bensinstation.[8] Under hösten anordnas en årlig höstmarknad, följd av skyltsöndag under vintern. Vid dessa tillfällen erbjuds aktiviteter som lotterier, musikunderhållning, servering av palt, ponnyridning, samt olika spel och gissningslekar.[9]
Byn innehar ett aktivt klubb- och föreningsliv, inklusive en jaktskytteklubb, skoterklubb, idrottsförening och bygdeförening, vilket möjliggör en rad aktiviteter som fotboll, längdskidåkning, alpin skidåkning i Kittelfjäll och innebandy.[10][11] Ett elljusspår med varierande längder är tillgängligt för längdskidåkning under vintern och för vandring under sommaren. Det finns även en byagård tillgänglig för uthyrning som kan tjäna som fest- eller möteslokal, samt en bagarstuga.[12][13] Camping och stugby finns cirka tre kilometer från byn.
Skola
redigeraDikanäs erbjuder en grundskola som sträcker sig från förskoleklass upp till årskurs nio, vilken tar emot elever från närliggande byar såsom Kittelfjäll, Henriksfjäll, Grönfjäll, Matsdal, Bergland med flera. Dessutom finns det en förskola som delar matsal med Sagagården serviceboende.[14][15]
Äldreomsorg
redigeraSagagården i Dikanäs är ett servicehus som erbjuder hemtjänst. Det består av vanliga lägenheter som är specialanpassade för äldres och rörelsehindrades behov av tillgänglighet och säkerhet. Utöver de tio lägenheterna, rymmer byggnaden även en förskola och en gemensam skolmatsal för boende och Dikanäs skola.[16]
Historia
redigera| ” | Utslag uppå Drängen Matts Mattsson ifrån Laxbäcken och Vilhelmina församling i Åsele lappmark ansökning om tillstånd, att af upfundne odlingslägenheter å Dikanäset och vid Wåjmsjön, få emot åtnjutande af frihets år inrätta ett krononybygge; Gifvit å Landscontoriet i Umeå den 22 aug 1815. | „ |
| – Landshövding Gustaf Edelstam, 1815 i Västerbottens län.[17] | ||
Arbetsstugan
redigeraUnder hösten 1928 togs den nya arbetsstugan i bruk i Dikanäs. Den första föreståndarinnan, Alice Tegström, ledde då verksamheten. Syftet med arbetsstugan var att lära barn praktiskt arbete och fostra dem till samhällsnyttiga medlemmar, enligt deras förmåga. Byggnaden invigdes i mars 1929, tack vare insatser från ortsbefolkningen som bidrog med 2500 kr och andra donationer.[18]
Arbetsstugan hade rymliga och ljusa rum. På bottenvåningen fanns en hall, två arbetsrum - ett för pojkar och ett för flickor, en matsal med öppen spis, köksavdelning och ett rum för biträde. På övervåningen fanns sovavdelningar, föreståndarinnans rum och en hall. I källarvåningen fanns badrum, slöjdsal för pojkar och andra utrymmen. När Elevhemmet avslutade sin verksamhet 1962 fick vissa pensionärer tillfälligt bo där i väntan på att pensionärslängan skulle byggas. Även tjänstgörande polisman och biträdande vägmästare hyrde sina bostäder där.
År 1970 hyrde Domänverket elevhemmet av kommunen för sina arbetare. Senare omorganiserade Domänverket verksamheten och skapade en skogsstation under AMS regi, vilken avslutades 1985. Efter detta övergick byggnaden till privat ägo och omvandlades till fyra bostadslägenheter.[18]
Bagarstugan
redigeraBagarstugan i Dikanäs, belägen bakom det gamla fiket uppfördes i början av 1900-talet av Nils Löfström, en man som hade flyttat till byn från Dorotea. Nils Löfström etablerade även ett café i Dikanäs, möjligen delvis finansierat av ett lån på 600 kr år 1905.[11] Löfströms fru, Alexandra, bidrog till verksamheten genom att koka och sälja karameller. I samband med att det gamla fiken skulle rivas beslutades det att även bagarstugan skulle bort. Detta arbete utfördes av Verner Persson och Henning Löfström. I början av 1970-talet återanvändes timret från bagarstugan för att bygga en sportstuga vid Skansnäslia, cirka två kilometer norr om Luspen nära ån.[19]
Banken
redigeraOmkring mitten av 1940-talet etablerades byns första bankkontor, känt som Jordbrukskassan. Den första banktjänstemannen var Jonas Alenius, som tjänstgjorde från omkring 1945 till 1963. På denna tid var banktjänsterna mycket enklare och mindre formaliserade än idag. Alenius skötte bankärendena från sitt eget hem. Det första kassaskåpet var inget mer än en enkel papplåda, som Alenius förvarade under sin säng. Banken var öppen alla tider på dygnet, både på vardagar och helger. År 1967 flyttade bankverksamheten till Alfred och Gerda Näslunds hus. Gerda tog över rollen som banktjänsteman efter Alenius. Vid detta skifte började banken att ha bestämda öppettider. Gerda arbetade som banktjänsteman fram till årsskiftet 1993-94. Efter hennes pensionering valde Föreningsbanken, som banken då hade blivit en del av, att dra in kontoret i Dikanäs.[18]
Dikanäs Bygdeförening
redigeraDikanäs Bygdeförening är en lokal förening som bildades 1990, med Harriet Paulsson som dess första ordförande. Föreningen har sedan dess varit en central aktör i byautvecklingen i Dikanäs. En av de första större projekten som föreningen initierade var byggandet av en bagarstuga, vilken uppfördes genom en kurs i timring. Utöver bagarstugan byggdes även en timrad friggebod som används för turistinformation samt en grillkåta.
Ett annat betydande projekt var återöppnandet av det tidigare nedlagda fiket, som nu drivs av Bygdeföreningen under namnet "Träffpunkten" som kom att fungera som föreningens samlingsplats. Den inrymde en datasal och bibliotek där böckerna huvudsakligen var donerade av Dikanäsborna själva. Föreningen har även anordnat en rad kurser inom olika områden som datorkunskap, släkt- och bygdeforskning samt jägarskola. Tidskriften "Fjällämmeln" har också sina rötter i denna förening, som ursprungligen startades som ett projektarbete av elever från Dikanäs som studerade på folkhögskolan i Storuman.[18]
Filadelfia
redigeraDikanäs Filadelfia grundades 1942 som en fristående pingstförsamling i byn. Vid denna tidpunkt uppfördes också en kyrkobyggnad. Innan Dikanäs fick en egen församling, var byborna anslutna till Elimförsamlingen i den närbelägna byn Nästansjö. Fram till 1995 verkade Dikanäs Filadelfia som en självständig församling. Under detta år skedde en sammanslagning med andra närliggande pingstförsamlingar, vilket ledde till bildandet av Vilhelmina Bygdens Pingstförsamling. Denna nya enhet inkluderade dåvarande Filadelfiaförsamlingar i Dikanäs, Nästansjö och Malgomaj.[18]
Grapex
redigeraGrapex, grundat i november 1987 av Esbjörn Gustavsson och Erik Bergman, var en fabrik som sysselsatte upp till 18 personer som mest. Fabriken hade kunder i Norge, Danmark och Finland och specialiserade sig på tillverkning av kontorsmoduler som kunde installeras under pågående arbete i ett kontorslandskap.
Majoriteten av produkterna såldes till Norge, men när Kinnarps drog sig ur förlorade Grapex sin återförsäljare. Företaget gick i konkurs, men efter konkursen fortsatte några av de tidigare ägarna med tillverkning av köksluckor med hjälp av datoriserad fräsning och samarbetade med Bjästa Kök för sprutlackering. Ambitioner att utöka sitt måleri stoppades på grund av kemikalieutsläpp och verksamheten flyttade till den gamla brandstationen intill fabriken. Fabriken gick till slut i konkurs 1991. Efter konkursen har delar av byggnaden omvandlats till en gymnastikhall och förskola, med utrymme kvar för andra aktiviteter.[18]
Macken
redigeraArtur Löfström etablerade en bilverkstad belägen vid stora vägen efter krigsslutet. Verkstaden erbjöd även bensinförsäljning och blev Dikanäs första renodlade bensinpump, men Konsum och Lindahls butik hade också sina egna bensinstationer. Konsum behöll sin OK-mack under en längre tid.[18]
Mejeriet
redigeraEtt mejeri, samt en mejeriförening, etablerades i byn under senare delen av juli 1941 till en totalkostnad om 60 000 kronor. Mejeriet invigdes med närvaro av den dåvarande landshövdingen Gustav Rosén, som också höll ett kort anförande vid invigningsceremonin.[20][21][18]
Mejeriet möjliggjorde försäljning av mjölk och genererade därmed en inkomstkälla för byn. Mejeriets etablering ledde till en positiv utveckling för hela bygden och skapade nya aktiviteter. En butik i mejeriets källare sålde ost, smör och andra mejeriprodukter.[18]
Två år efter invigningen gick föreningen, som tidigare varit självständig, samman med Lappmarkens mejeriförening med huvudsäte i Vilhelmina. År 1961 fattades beslutet att lägga ner mejeriet av den "Stora Mejeriföreningen", vilket ledde till en långvarig och bitter strid där invånarna i Dikanäs kämpade för att behålla mejeriet.[18]
Postkontoret
redigeraDet allra första postkontoret i Dikanäs öppnade den 1 augusti 1902 och tros ha legat i Per Wästerlunds hus.[9][10] Frans Gustav Nilsson (Hällström) var postföreståndare någon gång mellan 1903 och 1915, därefter tog Ingegerd Vesterlund över verksamheten. År 1936 låg posten i ett litet hus mitt emot Konsum.
Posten flyttades därefter till Bergkvists hus och senare till den övre våningen på Bergkvists garage, på samma tomt där dagens postkontorsbyggnad står kvar. Efter detta hyrdes posten in i kafébyggnaden, ett större hus ägt av P.O. Hansson.
Posten flyttades sedan till Bergmans hus uppe på backen. Där hyrde föreståndaren ett rum med kök på övre våningen medan postkontoret låg på nedre våningen med ingång mot byn. År 1947 flyttade posten till Yngve Vesterlunds hus bredvid väggaraget, där den stannade i några år. År 1952 flyttades posten till Jönssons hus uppe i byn igen. Därefter flyttades posten till Allan Bergstens hus på nedre våningen. Till sist byggde kommunen ett eget hus enbart för posten, vilket stod klart i november 1980. Där fortsatte verksamheten fram till den 27 september 2002 då man slutligen valde att ersätta kontoret med lantbrevbäring på grund utav växande lönsamhetskrav i kombination med låg kundtillströmning.[18]
Sjukhärbärget
redigeraSjukhärbärget i Dikanäs kom till på den senare delen av 1921.[7][8] Med hjälp av Röda Korset köptes en kyrkstuga och byggdes om för att ge plats åt en sköterska och några vårdplatser. Härbärget besöktes av en läkare som hade det yttersta ansvaret för verksamheten och kom dit vissa dagar varje månad. Dessutom hade tandkliniken ett rum på härbärget där en tandläkare tog emot patienter några gånger per år. Mellan 1966 och 1968 byggdes ett kommunalt hus i Dikanäs som sedan inrymde mottagning för både tandläkare och sjuksköterska. Tandvården i Dikanäs upphörde den 25 april 2002.[18] År 1922 mottog sjukhärbärget 1,000 kr ur Kronprinsessan Margaretas minnesfond utöver ett tidigare beviljat anslag av 3,000 kr.[5]
Telegraf och telefoni
redigeraMellan åren 1920 och 1921 kom telegrafen till Per Westerlunds hus i Dikanäs. Det gamla Alenius-huset var telegrafens hem i flera år. År 1935 byggde Alenius ett nytt hus, och telegrafen flyttade återigen till denna nybyggda bostad. Härifrån fortsatte telegrafstationen och växeln att verka tills de såldes vidare. År 1945 byggdes en egen telegrafstation och Fanny Alenius flyttade med och fortsatte att sköta växeln fram till den 1 maj 1971.[18][22][23][24]
År 1918 fanns det redan en telefon i byn.[18][25]
Ålderdomshemmet
redigeraDet gamla ålderdomshemmet i Dikanäs byggdes med särskild omtanke för gamla samer och fick namnet ”Samehemmet”.[26] Det togs i bruk år 1934 och var även till för andra äldre personer som bott och verkat i området. Sedan invigningen har hemmet genomgått mindre förändringar, bland annat byggdes en källarvåning sommaren 1957. I källaren inrättades bland annat hobbyrum och i hemmet fanns tillgång till radio, tidningar och böcker. Under sina 36 år i Dikanäs hade ålderdomshemmet flera föreståndarinnor, Dagmar Westerlund, Edit Melin och Signe Danielsson.
På grund av det stora avståndet till närmaste sjukstuga belöts att ålderdomshemmet skulle läggas ned år 1970. Ålderdomshemmets medicinförråd flyttades till Föreningsbanken och därefter till Konsum när hemmet lades ned.[18]
Ångsågen
redigeraOmkring år 1923–24 fraktades en ångpanna på hästforor över isen till Dikanäs och den blev en central del i etableringen av ett sågverk i området. Ett sågverksbolag bildades och bidrog till lokal industri och ekonomisk utveckling i byn.[18]
Klimat
redigeraDikanäs har ett subarktiskt klimat karaktäriserat av långa, kalla vintrar och korta, svala somrar. Den lägsta uppmätta temperaturen i Dikanäs (mellan år 2010 och 2024) är -41,3 °C (Januari 2024) och den högsta 32,7 °C (Juli 2019).[27]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Dikanäs 1950–2015[28][29][30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 331 | |||
| 1960 | 314 | |||
| 1965 | 281 | |||
| 1970 | 279 | |||
| 1975 | 258 | |||
| 1980 | 239 | |||
| 1990 | 197 | 59# | ||
| 1995 | 197 | 59# | ||
| 2000 | 186 | 62# | ||
| 2005 | 147 | 62# | ||
| 2010 | 134 | 65# | ||
| 2015 | 118 | 91# | ||
| 2020 | 123 | 83# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1990.
# Som småort. | ||||
Dikanäs på TV
redigeraDelar av julkalendern Julstrul med Staffan & Bengt spelades in i Dikanäs.
Personer med anknytning till orten
redigera- Lilian Gard (1950-), kristen sångare
- Bengt-Erik Grahn (1941-2019), utförsåkare
- Björn Löfström (1950-), journalist och författare
- Andreas Wilks (1884-1953), pionjär inom föreningsrörelsen
- Elsa Laula Renberg (1877-1931), samisk aktivist
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Björn Collinder. ”Ortnamnsregistret Dikanäs”. ortnamnsregistret.isof.se. Institutet för språk och folkminnen. https://ortnamnsregistret.isof.se/place-names/321492?place-name-id=321492&page-size-basis=20&page-number-basis=1&place-name-basis-id=2759738. Läst 4 maj 2024.
- ^ ”Om Dikanäs”. Dikanäs Bygdeförening. https://bygdegardarna.se/dikanas/om-bygdegarden/om-dikanas/. Läst 4 maj 2024.
- ^ [a b] Pettersson, Olof Petter (1982). Gamla byar i Vilhelmina (Facs.-utg.). sid. 278-280. ISBN 978-91-85920-13-6. https://libris.kb.se/bib/7753345. Läst 5 maj 2024
- ^ [a b] ”Ny handelsbod och kafé i Dikanäs”. www.vk.se. 2 augusti 2020. https://www.vk.se/2020-08-02/dikanas-har-fatt-en-ny-byggvaruhandel-och-ett-kafe-i-sommar. Läst 14 maj 2024.
- ^ [a b] ”Hösthelg i Dikanäs”. 5 mars 2022. http://www.marknad.dikanas.se/. Läst 14 maj 2024.
- ^ [a b] ”Om Dikanäs”. Dikanäs Bygdeförening. https://bygdegardarna.se/dikanas/om-bygdegarden/om-dikanas/. Läst 14 maj 2024.
- ^ [a b] ”DIKANÄS IDROTTSFÖRENING | Ideell förening | Info & Löner” (på svenska). www.bolagsfakta.se. https://www.bolagsfakta.se/8961001826-DIKANAS_IDROTTSFORENING. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Byagården”. Dikanäs Bygdeförening. https://bygdegardarna.se/dikanas/boka-bygdegard-2/byagarden/. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Bagarstugan”. Dikanäs Bygdeförening. https://bygdegardarna.se/dikanas/boka-bygdegard-2/bagarstugan/. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Dikanäs fjällskola” (på svenska). Vilhelmina Kommun. https://www.vilhelmina.se/barn-och-utbildning/grundskola/dikanas-fjallskola/. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Skolan i Dikanäs blir kvar”. www.lokaltidningen.nu. 16 september 2020. https://www.lokaltidningen.nu/2020-09-16/skolan-i-dikanas-blir-kvar. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Serviceboende, Dikanäs” (på svenska). Vilhelmina Kommun. https://www.vilhelmina.se/omsorg-och-hjalp/aldreomsorg/serviceboende-dikanas/. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Västerbottens läns landskontors arkiv, Utslags- och resolutionskoncept., SE/HLA/1030006/A II a/8 (1815)”. sok.riksarkivet.se. Riksarkivet. sid. 480-482. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0026289_00260. Läst 5 maj 2024.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Elsy, Erlands, Lena, & Marith. (1998–2003). Lösa digitala dokument från turistinformationen i Dikanäs. [Bygdeforskarna Dikanäs]. Hämtad 2015. https://web.archive.org/web/20031212005645fw_/http://www.dikaweb.dikanas.se/bf/forskarna.html
- ^ Persson, K., Elsy. (2003). Lösa digitala dokument från turistinformationen i Dikanäs. [Bygdeforskarna Dikanäs].
- ^ Vilhelmina: en lappmarksbygd på väg mot framtiden: [tidningsklipp berättar. 1941-1943]. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM ; Vilhelmina kommun. 2009. sid. 97-98. ISBN 978-91-7229-053-2. https://libris.kb.se/bib/11495993. Läst 31 maj 2024
- ^ ”Motioner i Första kammaren, Nr 332 (Motion 1939:332 Första kammaren)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motioner-i-forsta-kammaren-nr-332_e02c332/. Läst 31 maj 2024.
- ^ Kungliga biblioteket. ”VÄSTERBOTTENSKURIREN 1922-01-07”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/0hvq3b6txknkz32t/part/1/page/3. Läst 23 juli 2024.
- ^ Kungliga biblioteket. ”VÄSTERBOTTENSKURIREN 1917-09-01”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/tbpkvmgvrstcw2zr/part/1/page/4. Läst 23 juli 2024.
- ^ Kungliga biblioteket. ”VÄSTERBOTTENSKURIREN 1918-11-25”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/bt61twxl8c8cd5sh/part/1/page/2. Läst 23 juli 2024.
- ^ Vilhelmina: en lappmarksbygd på väg mot framtiden: [tidningsklipp berättar. 1900-1917]. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM ; Vilhelmina kommun. 2006. sid. 411. ISBN 978-91-7229-028-0. https://libris.kb.se/bib/10166283. Läst 23 juli 2024
- ^ ”Statsutskottets utlåtande Nr 5 (Utlåtande 1936:Su5 su)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/utlatande/statsutskottets-utlatande-nr-5_dx10su5/. Läst 23 juli 2024.
- ^ ”Klimat och temperatur för Dikanäs, Västerbotten”. vackertväder.se. https://www.vackertvader.se/dikan%C3%A4s/klimat-och-temperatur. Läst 14 maj 2024.
- ^ ”Småorter 1990”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
redigera- Dikaweb Dikanäs bygdeförenings webbplats