Gustaf Edelstam

svensk överste och landshövding

Gustaf Edelstam, ursprungligen Fahlander, född den 21 mars 1764Björknäs glasbrukVärmdö i Uppland, död den 14 augusti 1825Edelvik i Burträsks socken, Västerbottens län, var en svensk militär och ämbetsman.

Gustaf Edelstam
Gustaf Edelstam (Lorens Sparrgren, omkring 1810).
Militärtjänst
Försvarsgren Infanteriet
Land Sverige Sverige
Tjänstetid 17831811
Enhet Åbo läns regemente
Kuopio lätta infanteribataljon
Österbottens regemente
Befäl Kajana bataljon
Slag/krig Gustav III:s ryska krig
Finska kriget
Utmärkelser Riddare med stora korset av Svärdsorden
Personfakta
Födelsenamn Gustaf Fahlander
Smeknamn Den tappre Fahlander
Född 21 mars 1764
Björknäs glasbruk, Sverige
Död 14 augusti 1825
Edelvik, Sverige

BiografiRedigera

Tidig karriärRedigera

Edelstam blev fänrik vid Åbo läns regemente 1783, löjtnant vid Kuopio lätta infanteribataljon 1788 och deltog, som tillförordnad kapten vid Karelska jägarkåren, i Gustav III:s ryska krig samt utnämndes 1793 till kapten och 1795 till major vid Österbottens regemente samt 1796 till chef för Kajana bataljon och överstelöjtnant i armén. Åren 1804–1805 var han tillförordnad landshövding i Uleåborgs län.

Finska krigetRedigera

Vid krigsutbrottet 1808 återtog han befälet över Kajana bataljon, vilken tillhörde Sandels brigad. Den 2 maj samma år utmärkte han sig för mycken tapperhet i striden vid Pulkkila och befordrades till överste i armén, varefter han den 30 maj vid Koivisto tog en stor rysk förrådstransport. Han verkställde i juni, hotad av en överlägsen fiende, det berömda återtåget från Kivisalmi till Henriksnäs. I slaget vid Virta bro den 27 oktober var han Sandels närmaste man, och som sådan fick han uppdrag att låta trupperna rycka ut mot de anstormande ryssarna. När Sandels vid slutet av 1808 lämnade Finland, mottog Edelstam befälet över brigaden. Även i västra rikshalvan, bland annat vid Hörnefors 1809, deltog han i några strider mot de framträngande ryssarna och utnämndes kort därefter till riddare av Svärdsordens stora kors. Sistnämnda år blev han adlad och antog då namnet Edelstam.

Senare karriärRedigera

Åren 1811–1817 var han landshövding i Västerbottens län. Under namnet Fahlander ("den tappre Fahlander") nämns Edelstam med utmärkelse av Runeberg i Fänrik Ståls sägner. De sista åren (1817–1825) tillbringade Edelstam på sin egendom Edelvik i Burträsk.

FamiljRedigera

Gustaf Edelstam var son till direktören vid Björknäs glasbruk Per Fahlander (1719–1796) och hans hustru Anna Christina Engström (1746–1772).

Gustaf Edelstam var gift med Carolina Holmström (1774–1861), dotter till överstelöjtnant Fredrik Holmström och Anna Helena Carlberg. De fick 10 barn, bland dem märks lagmannen Fabian Edelstam.

UtmärkelserRedigera

  • Riddare av Svärdsorden, 1797.[1]
  • Riddare av andra klassen av Svärdsorden med stora korset, 1809.

ReferenserRedigera

  • Edelstam, 1. Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  • Edelstam, Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  • Montgomery, Gustaf, Biografi öfwer F.d. Landshöfdingen och Riddaren med Stora Korset af K. Swärdsorden, Wälborne herr Gustaf Edelstam, Stockholm 1825 (Aftryckt utur Dagbladet Journalen N:o 217 o.f.).
  • Collin, Lefnadsteckningar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 och 1809, förra delen, Stockholm 1861
  • Björlin, Finska kriget, Stockholm 1882
  • Quennerstedt, I Torneå och Umeå 1808–1809, del I Torneå, Lund 1901
  • Elgenstierna, Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, volym II, Stockholm 1926

NoterRedigera

  1. ^ ”Ordensutnämningar”. Inrikes Tidningar. 3 november 1797. 
Företrädare:
Pehr Adam Stromberg
Västerbottens läns landshövding
1811–1817
Efterträdare:
Georg Lars af Schmidt