Dalslands kanal är en kanal, som möjliggör båttrafik mellan Vänern och delar av sjösystemet i Dalslands inre och sydvästra Värmland.[1] Kanalen passerar den välkända akvedukten i Håverud och är under sommarhalvåret (säsong juni-augusti) ett mycket besökt turistmål, både för kanalfartyg, segelbåtar, motorbåtar och kanotister. Delar av Dalslands kanal är byggnadsminnesförklarade sedan den 8 maj 2013.[2]

Dalslands kanal
Kanal
Akvedukten i Håverud.
Akvedukten i Håverud.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Melleruds kommun
Ort Håverud
Adress Forsbo 1:34 och 1:30
Kulturmärkning
Byggnadsminne 2013-05-08
 - Referens nr. Lagskydd
Arkitekt Nils Ericson
Konstruktör Bergsunds Mekaniska Verkstad AB
Byggherre Nils Ericson & Werner Ericson
Ägare Dalslands Kanal AB
Färdigställande 1868
Konstruktion Slussar, akvedukt
Byggnadsmaterial Trä, järn och plåt
GeoNames 2718134
Kulturarvsdata, kulturarvsdata.se
Nils och Werner Ericson, plakett vid Dalslands kanal.
Karta med slussarna i Dalslands kanal.

Tävlingen Dalsland kanotmaraton + genomförs delvis i sjöar, som tillhör kanalsystemet.

Dalslands kanal fick utmärkelsen Årets industriminne 2018.

HistorikRedigera

Arbetet med att bygga kanalen med sina 31 slussar och 17 slusstationer leddes av ingenjör Nils Ericson med sonen Werner Ericson som medhjälpare. Han var ansvarig för flera av Sveriges största kanal- och järnvägsbyggen under mitten av 1800-talet. Dalslands Kanal AB bildades 1864 i samband med att projekteringen startade. Akvedukten, slussarna och kanalen är fortfarande i drift och ägs av samma bolag.

Vid Håverud hade industriverksamheter pågått sedan 1600-talet med stångjärnssmedja, papperstillverkning och träsliperi. Forsen mellan sjöarna Åklång och Övre Upperudshöljen gav kraft till produktionen, men omöjliggjorde en reguljär slussanläggning och kanal. Den smala dalgångens bergarter var lösa och strömmen var stark. Föra att lösa problemet konstruerades en akvedukt i plåt, som kunde föra vattnet och fartygen vidare över forsen.

Akvedukten leder vattnet över ravinen med en sluss vid Åklångs utlopp och tre slussar vid Övre Upperudshöljen och är ensam i sitt slag i Sverige som en plåtkonstruktion. Inspirationen till den tekniska konstruktionen fick Nils Ericson troligtvis från samtida engelsk ingenjörskonst och kanalteknik. Akvedukten tillverkades 1868 i Stockholm av Bergsunds Mekaniska Verkstad och sammanfogades på land innan den sattes på plats. Akvedukten är en fritt hängande bro, som vilar på två murverk. Den är 33,5 meter lång och plåtarna sammanfogades med 33 000 nitar.

Under 1960- och 70-talen lades de industriella verksamheterna i Håverud ner och numera finns istället butiker, restauranger och utställningshallar i byggnaderna. På 1920-talet byggdes en järnvägsbro över ravinen och år 1937 tillkom en landsvägsbro, vilka tillsammans med akvedukten skapar en bild av olika tiders infrastrukturella lösningar.[3]

BeskrivningRedigera

Dalslands kanal består av ett 240 kilometer långt segelbart sjösystem med omkring 12 kilometer grävd eller sprängd kanal. Kanalen möjliggör båttrafik mellan Vänern och delar av sjösystemet i Dalslands inre och sydvästra Värmland, vidare upp mot norska gränsen. Det som kom att bli Dalslands kanal var från början Upperudsälven. Kring Upperudsälven växte järnbruk fram under 1600- och 1700-talen och med den expanderande bruksrörelsen höjdes kraven på kanalisering för att förenkla transporterna för både malmen och det färdiga smidet. I och med bygget av Trollhätte kanal, som invigdes år 1800, hade en vattenförbindelse mellan Vänern och Västerhavet öppnats. Syftet med Dalslands kanal var att sjövägen kunna frakta industriprodukter från Dalsland till Västerhavet och vidare ut för export. År 1863 tog riksdagen beslut om att Dalslands kanal skulle byggas och i september 1868 invigde Karl XV den färdiga kanalen.[4]

Fakta om Dalslands kanalRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ ”Anläggningspresentation - Lagskydd”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21320000020060&page=lagskydd. Läst 27 maj 2013. 
  3. ^ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  4. ^ Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ Mellerud – Dalslands kanal:Passagerarbåt.

WebbkällorRedigera

Vidare läsningRedigera

 
Kanalen vid Dals Långed.
Xylografi från 1888 efter målning av Carl Ferdinand Hernlund.
  • Bäckström, Uno: Uno Bäckström tecknar och skriver om Dalslands kanal (Mellerud, 1985)
  • Dalslands kanal 1868-1968 (Vänersborg, 1968)
  • Gunnarsson, Åke E.: Kanaler i Sverige : strategi, trafik, ekonomi och konkurrens : undersökning av de mindre inre kanalerna fram till slutet av 1930-talet med tonvikt lagd vid Hjälmare kanal och Dalslands kanal (Saltsjö-Boo, 1998)
  • Jansson, Erik: Transportleden som blev ett turistmål. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)
  • Johannesson, Gösta: De vita båtarna : Ångfartygsaktiebolaget Bengtsfors-Nordmarkens historia ... (Årjäng, 1983)
  • Johannesson, Gösta: De vita båtarna. 2 : en bok om båttrafiken på Dalslands kanals övre del ... (Årjäng, 2002)
  • Jägergren, Bengt: Dalslands kanal : det blåa bandet på Dal (Göteblorg, 1996)
  • Jägergren, Bengt: Det hände runt Dalslands kanal (Göteborg, 1997)
  • Körling, Thomas: Dalslands blå band : kanalens historia / berättad av Thomas Körling ; med teckningar av Stig "Gits" (Göteborg, 1968)
  • Woern, Arne C.: Dalslands kanal 75 år (Åmål, 1945)
  • Åsbrink, Gustav: Dalslands kanal 1868-1918 (Stockholm, 1918)

Externa länkarRedigera