Industriminne är en bevarad industriell anläggning eller miljö, som anses vara ett industrihistoriskt arv av intresse.

Karta över alla koordinater från Wikimap eller OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS
Plaketter för K-märkning och Årets industriminne 2010 på Stripa gruvas kontorshus.
Gjuteribyggnaden på Ebbamåla bruk, Årets industriminne 1996.
Maskinhuset och gruvlaven på Stripa gruva, Årets industriminne 2010.

Historik

redigera

Ett bredare intresse för äldre industrier växte fram i flera europeiska länder under 1950- och 1960-talen. En bakgrund var den strukturomvandling som medförde nedläggning av mindre industrier, järnbruk, gruvor, tegelbruk, järnvägar osv. Ofta uppstod lokala rörelser för att i någon mån bevara minnen från dessa, och de äldre byggnaderna för deras arkitektoniska värden.[1]. En i Storbritannien uppmärksammad händelse som ökade intresset för industriminnen och industriarkitektur var rivningen 1962 av den doriska portiken framför järnvägsstationen Euston i London.[2]

I Sverige utgavs 1974 en översiktlig redovisning av ett 80-tal objekt, Industriminnen, redigerad av Marie Nisser.[3] I denna medverkade även Henrik O. Andersson, Fredric Bedoire, Göran Lindahl, Gunnar Sillén och Helene Sjunnesson.[4] I detta sammanhang tillkom Industriminnesgruppen.[5] Inventeringar av industriminnen skedde i mitten av 1970-talet på flera håll genom länsstyrelser, kommuner, enskilda företag och även enskilda personer.

En omfattande studiecirkelverksamhet följde på utgivningen av Gunnar Silléns Stiga vi mot ljuset[6] och Sven Lindqvists Gräv där du står (se grävrörelsen). 1978 var Sverige värdland för tredje internationella industriminneskonferensen; den första hölls i Ironbridge i Storbritannien 1973, vilket räknas som starten för den internationella inudustriarvsorganisationen TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage)[7]. I Sveriges representeras TICCIH av Svenska industriminnesföreningen (SIM).[8]

Prioriterade svenska industriminnen enligt Riksantikvarieämbetet

redigera

Riksantikvarieämbetet tog år 1999 fram en rapport med förslag om bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen.[9] Bakgrunden var ett uppdrag från regeringen att ta fram ett program för ett tiotal industriminnen. För prioritering av vilka industriminnen som i första hand borde finansiellt stödjas av staten, har ämbetet ansett teknikhistorisk respektive industrihistorisk betydelse - tillsammans med aspekter som rör sociala strukturer och arbetsliv - vara viktigare än arkitekturhistoriska och estetiska värden.

De industriminnen som senare kom att ingå i Riksantikvarieämbetets handlingsprogram, som genomfördes 2002-2004, är:

Mottagare av priset Årets industriminne

redigera

Svenska industriminnesföreningen har sedan 1995 delat ut priset Årets industriminne[10]:

Litteratur

redigera
  • James Douet: Industrial Heritage Re-tooled - The TICCIH guide to Industrial Heritage Conservation, 2012, ISBN 978-1-85936-218-1
  • Nina Pettersson: Svenska industriminnen – erfarenheter av utveckling och samverkan, 2006, ISBN 91-7209-443-5
  • Samuel Karlsson: Levande industriminnen - människorna och miljöerna, Bilda Förlag, Stockholm 2005, ISBN 91-574-7765-5
  • Skånska industriminnen, Skånes hembygdsförbund årsbok 1978, ISSN 0347-2418

Källor

redigera
  1. ^ Industrial archaeology in Britain. R.A. Buchanan. 1972 (upplaga 1974 ISBN 0-14-021413-5)
  2. ^ Buchanan, sid. 23. "It may almost be said that industrial archaeology was born out of the battle to preserve the Doric Portico at Euston Station.."
  3. ^ Industriminnen: Ett urval industriminnen och andra teknikhistoriska monument. Sveriges arkitekturmuseum, 1974. En omarbetad upplaga 1979 ISBN 91-38-03973-7 hft., ISBN 91-38-04667-9 inb.
  4. ^ Glöm inte bort fabrikerna för alla slott och kyrkor. Bo Grandien, Dagens Nyheter, 3 dec 1972
  5. ^ Industri- och transportminnen. En katalog över uppsatser, inventeringar och arkivhandlingar. Industriminnesgruppen, 1975.
  6. ^ Stiga vi mot ljuset. Gunnar Sillén. Rabén & Sjögren, 1977. ISBN 91-29-50457-0
  7. ^ ”TICCIH: The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage”. ticcih.org. http://ticcih.org. Läst 3 juni 2015. 
  8. ^ ”Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se. Läst 3 juni 2015. 
  9. ^ Riksantikvarieämbetet: Svenska industriminnen - förslag till urval och program för bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen, rapport nr 313-4204-1999
  10. ^ ”Årets industriminne - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se/arets-industriminne. Läst 3 juni 2015. 
  11. ^ ”Årets indusriminne 2022”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230331143413/https://www.sim.se/nyheter/213593. Läst 31 mars 2023. 
  12. ^ ”Nättidningen Svensk historia”. https://svenskhistoria.se/frovifors-pappersbruksmuseum-ar-arets-industriminne/?utm_source=mailpoet&utm_medium=email&utm_campaign=nyhetsbrev-vecka-19-178. Läst 15 maj 2023. 

Externa länkar

redigera