Industriminne är en bevarad industriell anläggning eller miljö, som anses vara ett industrihistoriskt arv av intresse.
Historik
redigeraEtt bredare intresse för äldre industrier växte fram i flera europeiska länder under 1950- och 1960-talen. En bakgrund var den strukturomvandling som medförde nedläggning av mindre industrier, järnbruk, gruvor, tegelbruk, järnvägar osv. Ofta uppstod lokala rörelser för att i någon mån bevara minnen från dessa, och de äldre byggnaderna för deras arkitektoniska värden.[1]. En i Storbritannien uppmärksammad händelse som ökade intresset för industriminnen och industriarkitektur var rivningen 1962 av den doriska portiken framför järnvägsstationen Euston i London.[2]
I Sverige utgavs 1974 en översiktlig redovisning av ett 80-tal objekt, Industriminnen, redigerad av Marie Nisser.[3] I denna medverkade även Henrik O. Andersson, Fredric Bedoire, Göran Lindahl, Gunnar Sillén och Helene Sjunnesson.[4] I detta sammanhang tillkom Industriminnesgruppen.[5] Inventeringar av industriminnen skedde i mitten av 1970-talet på flera håll genom länsstyrelser, kommuner, enskilda företag och även enskilda personer.
En omfattande studiecirkelverksamhet följde på utgivningen av Gunnar Silléns Stiga vi mot ljuset[6] och Sven Lindqvists Gräv där du står (se grävrörelsen). 1978 var Sverige värdland för tredje internationella industriminneskonferensen; den första hölls i Ironbridge i Storbritannien 1973, vilket räknas som starten för den internationella inudustriarvsorganisationen TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage)[7]. I Sveriges representeras TICCIH av Svenska industriminnesföreningen (SIM).[8]
Prioriterade svenska industriminnen enligt Riksantikvarieämbetet
redigeraRiksantikvarieämbetet tog år 1999 fram en rapport med förslag om bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen.[9] Bakgrunden var ett uppdrag från regeringen att ta fram ett program för ett tiotal industriminnen. För prioritering av vilka industriminnen som i första hand borde finansiellt stödjas av staten, har ämbetet ansett teknikhistorisk respektive industrihistorisk betydelse - tillsammans med aspekter som rör sociala strukturer och arbetsliv - vara viktigare än arkitekturhistoriska och estetiska värden.
De industriminnen som senare kom att ingå i Riksantikvarieämbetets handlingsprogram, som genomfördes 2002-2004, är:
- Falu gruva och Kopparbergslagen i Dalarna
- Frövifors pappersbruk i Västmanland
- Grimetons radiostation i Halland
- Karlskronavarvet i Karlskrona
- LM Ericsson och LM-staden i Stockholm
- Norbergs bergslag i Västmanland
- Pythagoras motorfabrik i Norrtälje
- Sjuhäradsbygdens textilindustri i Västergötland
- Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik i Småland
- Fall- och slussområdet i Trollhättan
- Ådalens industrilandskap i Ångermanland
Mottagare av priset Årets industriminne
redigeraSvenska industriminnesföreningen har sedan 1995 delat ut priset Årets industriminne[10]:
- 1995 Älvängens repslageri i Älvängen, Västergötland 57°57′30″N 12°7′13″Ö / 57.95833°N 12.12028°Ö
- 1996 Ebbamåla bruk i Blekinge 56°22′12″N 14°40′52″Ö / 56.37000°N 14.68111°Ö
- 1997 Grimetons radiostation i Halland 57°7′N 12°24′Ö / 57.117°N 12.400°Ö
- 1998 Borns Bryggeri i Alfta i Hälsingland 61°20′27.25″N 16°02′49.90″Ö / 61.3409028°N 16.0471944°Ö
- 1999 Oljeöns oljeraffinaderi i Ängelsberg i Västmanland 59°57′26″N 16°0′10″Ö / 59.95722°N 16.00278°Ö
- 2000 Bältarbo tegelbruk utanför Hedemora i Dalarna 60°17′57.81″N 15°58′53.14″Ö / 60.2993917°N 15.9814278°Ö
- 2001 Hovermo gårdsmuseum i Hovermo i Jämtland 62°53′00.02″N 14°21′38.31″Ö / 62.8833389°N 14.3606417°Ö
- 2002 Kyrkeby gårdsbränneri i Vissefjärda i Småland
- 2003 Kalklinbanan mellan Forsby och Köping i Södermanland respektive Västmanland 59°09′31″N 15°56′44″Ö / 59.15861°N 15.94556°Ö
- 2004 Ryttarens torvströfabrik i Kättilstorp i Västergötland 58°01′14″N 13°44′12″Ö / 58.02056°N 13.73667°Ö
- 2005 Hylténs Metallvarufabrik i Gnosjö i Småland 57°20′27″N 13°44′06″Ö / 57.34083°N 13.73500°Ö
- 2006 CTH Fabriksmuseum i Borlänge i Dalarna 60°29′12″N 15°26′07″Ö / 60.4867°N 15.4354°Ö
- 2007 Drängsmarks vatten- och ångsåg i Drängsmark i Västerbotten 64°56′2.5″N 20°57′24.5″Ö / 64.934028°N 20.956806°Ö
- 2008 Forsviks bruk i Västergötland 58°34′36″N 14°26′12″Ö / 58.57667°N 14.43667°Ö
- 2009 Porjus kraftverkssamhälle i Lappland 66°57′43″N 19°48′15″Ö / 66.96194°N 19.80417°Ö
- 2010 Stripa gruva i Lindesbergs kommun i Västmanland 59°42′23.06″N 15°05′48.04″Ö / 59.7064056°N 15.0966778°Ö
- 2011 Strömsborgs ullspinneri i Osby kommun i Skåne 56°20′54.38″N 14°00′44.39″Ö / 56.3484389°N 14.0123306°Ö
- 2012 Göteborgs remfabrik i Göteborg 57°42′10.8″N 11°59′29.41″Ö / 57.703000°N 11.9915028°Ö
- 2013 Nya Lapphyttan i Norbergs kommun i Västmanland 60°3′37″N 15°54′42″Ö / 60.06028°N 15.91167°Ö
- 2014 Olofsfors bruk i Nordmalings kommun i Ångermanland
- 2015 Fengersfors bruk i Fengersfors i Åmåls kommun i Dalsland 55°59′43″N 12°28′9″Ö / 55.99528°N 12.46917°Ö
- 2016 Lessebo Handpappersbruk i Lessebo kommun i Småland 56°44′53″N 15°16′16″Ö / 56.74806°N 15.27111°Ö
- 2017 Långbans gruv- och kulturby i Filipstads kommun i Värmland
- 2018 Dalslands kanal
- 2019 Växbo Lin i Hälsingland 61°24′45″N 16°33′12″Ö / 61.41250°N 16.55333°Ö
- 2020 Jädraås samhälle 60°50′26″N 16°28′30″Ö / 60.84056°N 16.47500°Ö
- 2021 Wallåkra stenkärlsfabrik 55°57′45″N 12°51′3″Ö / 55.96250°N 12.85083°Ö
- 2022 Abecita of Sweden/AB Corsettindustri[11] 57°44.1136′N 12°56.5240′Ö / 57.7352267°N 12.9420667°Ö
- 2023 Frövifors pappersbruksmuseum[12]
Litteratur
redigera- James Douet: Industrial Heritage Re-tooled - The TICCIH guide to Industrial Heritage Conservation, 2012, ISBN 978-1-85936-218-1
- Nina Pettersson: Svenska industriminnen – erfarenheter av utveckling och samverkan, 2006, ISBN 91-7209-443-5
- Samuel Karlsson: Levande industriminnen - människorna och miljöerna, Bilda Förlag, Stockholm 2005, ISBN 91-574-7765-5
- Skånska industriminnen, Skånes hembygdsförbund årsbok 1978, ISSN 0347-2418
Källor
redigera- ^ Industrial archaeology in Britain. R.A. Buchanan. 1972 (upplaga 1974 ISBN 0-14-021413-5)
- ^ Buchanan, sid. 23. "It may almost be said that industrial archaeology was born out of the battle to preserve the Doric Portico at Euston Station.."
- ^ Industriminnen: Ett urval industriminnen och andra teknikhistoriska monument. Sveriges arkitekturmuseum, 1974. En omarbetad upplaga 1979 ISBN 91-38-03973-7 hft., ISBN 91-38-04667-9 inb.
- ^ Glöm inte bort fabrikerna för alla slott och kyrkor. Bo Grandien, Dagens Nyheter, 3 dec 1972
- ^ Industri- och transportminnen. En katalog över uppsatser, inventeringar och arkivhandlingar. Industriminnesgruppen, 1975.
- ^ Stiga vi mot ljuset. Gunnar Sillén. Rabén & Sjögren, 1977. ISBN 91-29-50457-0
- ^ ”TICCIH: The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage”. ticcih.org. http://ticcih.org. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se. Läst 3 juni 2015.
- ^ Riksantikvarieämbetet: Svenska industriminnen - förslag till urval och program för bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen, rapport nr 313-4204-1999
- ^ ”Årets industriminne - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se/arets-industriminne. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”Årets indusriminne 2022”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230331143413/https://www.sim.se/nyheter/213593. Läst 31 mars 2023.
- ^ ”Nättidningen Svensk historia”. https://svenskhistoria.se/frovifors-pappersbruksmuseum-ar-arets-industriminne/?utm_source=mailpoet&utm_medium=email&utm_campaign=nyhetsbrev-vecka-19-178. Läst 15 maj 2023.