Dals Långed
Dals Långed är en tätort i Steneby socken i Bengtsfors kommun vid Dalslands Kanal.
| Dals Långed | |
| Tätort | |
 Flygfoto över Dals Långed från cirka 1980. I bakgrunden ser man Dalslands kanal.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Bengtsfors kommun |
| Distrikt | Steneby distrikt, Tisselskogs distrikt |
| Koordinater | 58°55′19″N 12°18′47″Ö / 58.92194°N 12.31306°Ö |
| Area | 211 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 349 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T4772[2] |
| Beb.områdeskod | 1460TB104 (1960–)[3] |
| Geonames | 2718133 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Dals Långed | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Namn redigera
Efterledet -ed betyder "passage mellan eller utmed vatten".
Historik redigera
I Långed grundades på 1850-talet en såg, och senare anlades även en kvarn, vilka lades ned i samband med grundandet av ett träsliperi av ett dotterbolag till Baldersnäs. Initiativtagare var den blivande finansministern Carl Fredrik Wærn. Långedsfabriken i färdigt skick var ett av Sveriges största träsliperier. En följande lågkonjunktur minskade dock avsättningen på pappersmassan, och på disponent Alexander Hallings inrådan startades 1884 Dalslands första pappersbruk. Behovet av pappersmassa kom dock snart att överstiga vad sliperiet kunde prestera, och en sulfitmassafabrik startades 1888. Sulfitmassafabriken brann 1902, och som fabrikens kapacitet då ansågs för låg, och tillverkningen blev dyr, skedde först ingen återuppbyggnad. I samband med att Baldersnäs bolag upplöstes 1897, blev Långeds bolag fristående. År 1906 återuppbyggdes sulfitmassafabriken, men produktionen avstannade efter några år. För att ta vara på tillgången på vattenkraft uppfördes 1909-1910 ett vattenkraftverk i Långed. År 1918 bildades AB Billingsfors-Långed genom en sammanslagning med Billingsfors bruk, och Göteborgs bank erhöll aktiemajoriteten. Depressionen i början av 1930-talet innebar svårigheter för bruket, som tvingades lägga om produktionen från tidningspapper till glättat papper av olika slag: journalpapper, konceptpapper och liknande.[4]
Under andra världskriget, då det uppstod brist på plåt, började man framställa olika former av emballage av papper för att ersatta plåtburkar.
Senare blev pappersmuggar en viktig produkt. se historik Duni
Ett nytt blekeri uppfördes 1943.[4]
En bidragande orsak till uppblomstringen var Dalslands kanal som på 1860-talet drogs genom Långed, och en slusstation anlades här. Dalslands kanal AB hade även sitt kontor här.[5]
Mustadfors, där AB O. Mustad 1898 anlade Mustadfors bruk, Sveriges enda hästskosömfabriker som ligger precis invid Mustadsfors sluss.och ligger inom dagens tätort Dals-Långed.[5]
Rexcells pappersfabrik i Dals Långed stoppades i oktober 2015 och fabriken lades i malpåse. Ett återupptagande av driften övervägdes 2017.[6]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Dals Långed 1950–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 099 | ## | ||
| 1960 | 2 218 | |||
| 1965 | 2 291 | |||
| 1970 | 2 169 | |||
| 1975 | 2 003 | |||
| 1980 | 1 912 | |||
| 1990 | 1 873 | 260 | ||
| 1995 | 1 788 | 260 | ||
| 2000 | 1 743 | 259 | ||
| 2005 | 1 610 | 259 | ||
| 2010 | 1 520 | 257 | ||
| 2015 | 1 407 | 210 | ||
| 2020 | 1 349 | 211 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället redigera
I Dals Långed finns ett flertal gästhamnar. Det finns två mindre mataffärer, två gym, frisör, allmän bastu, tandläkare, café, bibliotek, konsthall, galleri, secondhandbutiker samt två folkets hus.
Dals Långed har ett rikt kulturliv som främst kan förklaras av de konstutbildningar som finns i orten[9]. Dessa är HDK-Valand Campus Steneby och Stiftelsen Stenebyskolan.
Kända personer redigera
- Olle Alsholm, företagsledare inom papper och massaindustri och pionjärarbete vid vintersportanläggningar (införande av storskalig maskinell snötillverkning i Sunne 1976, först i Europa), uppvuxen i Dals Långed.
- Victor Ville Johannesson, svensk konstnär som är verksam under namnet Depressiva Döden, är från Dals Långed.[10]
- Pelle och Erik Gustafsson, kända från bandet Nifelheim och som "bröderna hårdrock", kommer från Dals Långed.[11]
- Arne Torger, född 1946, professor emeritus för piano vid Hochschule für Musik Franz Liszt i Weimar, är uppvuxen i Dals Långed[12]
- Folkskollärarekollegorna Josef Andersson och Erland Borglund har haft en grundläggande betydelse för Dals Långeds omvandling från industri- till kunskapssamhälle.[förtydliga] Tillsammans grundade de först 1929 Steneby hemslöjdsförening och senare 1934 Stenebyskolorna.
Se även redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 31 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 995
- ^ ”Rexcell satsar i Långed? i Nya Wermlandstidningen den 6 oktober 2017”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171006100218/http://nwt.se/bengtsfors/2017/10/06/rexcell-satsar-i-langed#. Läst 3 december 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Om Steneby”. Steneby. https://www.steneby.se/om/. Läst 28 mars 2023.
- ^ ”"Det är allvar, humor och mörker"”. Nya Wermlandstidningen. https://www.nwt.se/2017/12/08/det-ar-allvar-humor-och-morker/. Läst 13 juli 2021.
- ^ De lever för Iron Maiden Aftonbladet, 25 november 2006
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821140813/http://www.sigtunafordettingar.se/upl/files/44021.pdf. Läst 21 juli 2013.