Öppna huvudmenyn

Dals Långed

tätort i Bengtsfors kommun, Sverige

Dals Långed är en tätort i Bengtsfors kommun vid Dalslands Kanal.

Dals Långed
Tätort
Flygfoto över Dals Långed från cirka 1980. I bakgrunden ser man Dalslands kanal.
Flygfoto över Dals Långed från cirka 1980. I bakgrunden ser man Dalslands kanal.
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Bengtsfors kommun
Distrikt Steneby distrikt,
Tisselskogs distrikt
Koordinater 58°55′19″N 12°18′47″Ö / 58.92194°N 12.31306°Ö / 58.92194; 12.31306
Area 211 hektar (2018)[1]
Folkmängd 1 453 (2018)[1]
Befolkningstäthet 6,886 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4772[2]
GeoNames 2718133
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Dals Långed
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Skiss föreställande Dals Långed, 1888.
Sluss i Dalslands kanal i Dals-Långed

NamnRedigera

Efterledet -ed betyder "passage mellan eller utmed vatten".

HistorikRedigera

I Långed grundades på 1850-talet en såg, och senare anlades även en kvarn, vilka lades ned i samband med grundandet av ett träsliperi av ett dotterbolag till Baldersnäs. Initiativtagare var den blivande finansministern Carl Fredrik Wærn. Långedsfabriken i färdigt skick var ett av Sveriges största träsliperier. En följande lågkonjunktur minskade dock avsättningen på pappersmassan, och på disponent Alexander Hallings inrådan startades 1884 Dalslands första pappersbruk. Behovet av pappersmassa kom dock snart att överstiga vad sliperiet kunde prestera, och en sulfitmassafabrik startades 1888. Sulfitmassafabriken brann 1902, och som fabrikens kapacitet då ansågs för låg, och tillverkningen blev dyr, skedde först ingen återuppbyggnad. I samband med att Baldersnäs bolag upplöstes 1897, blev Långeds bolag fristående. År 1906 återuppbyggdes sulfitmassafabriken, men produktionen avstannade efter några år. För att ta vara på tillgången på vattenkraft uppfördes 1909-1910 ett vattenkraftverk i Långed. År 1918 bildades AB Billingsfors-Långed genom en sammanslagning med Billingsfors bruk, och Göteborgs bank erhöll aktiemajoriteten. Depressionen i början av 1930-talet innebar svårigheter för bruket, som tvingades lägga om produktionen från tidningspapper till glättat papper av olika slag: journalpapper, konceptpapper och liknande.[3]

Under andra världskriget, då det uppstod brist på plåt, började man framställa olika former av emballage av papper för att ersatta plåtburkar. Senare blev pappersmuggar en viktig produkt. Ett nytt blekeri uppfördes 1943.[3]

En bidragande orsak till uppblomstringen var Dalslands kanal som på 1860-talet drogs genom Långed, och en slusstation anlades här. Dalslands kanal AB hade även sitt kontor här.[4]

Mustadfors, där AB O. Mustad 1899 anlade Mustadfors bruk, Sveriges enda hästskosömfabriker som ligger precis invid Mustadsfors sluss.och ligger inom dagens tätort Dals-Långed.[4]

Rexcells massafabrik i Dals Långed stoppades i oktober 2015 och fabriken lades i malpåse. Ett återupptagande av driften övervägdes 2017.[5]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Dals Långed 1950–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
2 099 ##
1960
  
2 218
1965
  
2 291
1970
  
2 169
1975
  
2 003
1980
  
1 912
1990
  
1 873 260
1995
  
1 788 260
2000
  
1 743 259
2005
  
1 610 259
2010
  
1 520 257
2015
  
1 407 210
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

SamhälletRedigera

I Dals Långed finns ett flertal gästhamnar. Det finns två mindre mataffärer, gymvalvet, atletgym, tandläkare, café, bibliotek, konsthall, gallerier samt två folkets hus.

Dals Långed har ett rikt kulturliv som främst kan förklaras av de konstutbildningar som finns i orten.[källa behövs] Dessa är HDK Steneby - Institutionen för Konsthantverk och Design tillhörande Göteborgs Universitet och Stiftelsen Stenebyskolan.

Kända personerRedigera

  • Olle Alsholm, företagsledare inom papper och massaindustri och pionjärarbete vid vintersportanläggningar (införande av storskalig maskinell snötillverkning i Sunne 1976, först i Europa), uppvuxen i Dals Långed.
  • Pelle och Erik Gustafsson, kända från bandet Nifelheim och som "bröderna hårdrock", kommer från Dals Långed.[8]
  • Arne Torger, professor emeritus för piano vid "Franz Liszt“ Musikhögskola i Würzburg, är uppvuxen i Dals Långed[9]
  • Folkskollärarekollegorna Josef Andersson och Erland Borglund har haft en grundläggande betydelse för Dals Långeds omvandling från industri- till kunskapssamhälle.[förtydliga] Tillsammans grundade de först 1929 Steneby hemslöjdsförening och senare 1934 Stenebyskolorna.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 december 2013
  3. ^ [a b] Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 995 
  5. ^ Rexcell satsar i Långed? i Nya Wermlandstidningen den 6 oktober 2017”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171006100218/http://nwt.se/bengtsfors/2017/10/06/rexcell-satsar-i-langed#. Läst 3 december 2017. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  8. ^ De lever för Iron Maiden Aftonbladet, 25 november 2006
  9. ^ http://www.sigtunafordettingar.se/upl/files/44021.pdf