Bioetik är ett vetenskapligt område som handlar om sambanden mellan å ena sidan biologi, naturvetenskap och medicin och å andra sidan etik, filosofi och teologi.

Bioetiken, som är en tämligen ny vetenskap, sysslar med frågor som genteknik, kloning, eugenik, dödshjälp, infertilitet, genterapi, stamcellsforskning, människoceller i djur, transsexualism och könskorrigering, med mera. Frågorna är med andra ord politiskt laddade. Den politik som hör till bioetiken kallas biopolitik. En filosof som sysslat mycket med bioetik i Sverige är Torbjörn Tännsjö, som är utilitarist. Andra svenska bioetiker inkluderar Niklas Juth, Christian Munthe, Lars Sandman, och Kristin Zeiler.

Några kända bioetiker

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bioethics, 27 mars 2016.


Vidare läsning

redigera
  • Livets och dödens politik. Biomedicin i liberala demokratier (Andreas Kuhlmann, Daidalos, 2002)
  • Medicinska etikens abz (Nils Lynöe & Niklas Juth, Liber, 2009)
  • Folkhälsoarbetets etik (Bengt Brülde (red), studentlitteratur, 2011)
  • Döden är förhandlingsbar (Torbjörn Tännsjö, Liber, 2009)
  • Vårdetik (Torbjörn Tännsjö, Rabén & Sjögren, 1990)