Människoceller i djur är ett medicinetiskt problem som gäller när och om material från människor via xenotransplantation får ersätta celler eller hela kromosomer hos ett djur i djurförsök. På laboratorier kallas dessa hybrider animals containing human material (ACHM).[1]

Exempel på vävnader, celler och kromosomer som används är kromosomer med anlag för Downs syndrom, för att bättre förstå sjukdomar och behandlingar.[2] Om mänskliga könsceller skulle överföras till ett djur, skulle det vara möjligt att hybriden fick en avkomma.[1] Vinster med dylik forskning skulle dels vara att förstå etiologier och behandlingar, dels att förstå genuint mänskliga kvaliteter, till exempel om mänskliga hjärnceller skulle överföras till laboratoriemöss för studier i deras förändrade beteende och medvetande.[3]

Ett närliggande problem är huruvida det vore etiskt av biovetenskapen att korsbefrukta en människa med ett djur i vetenskapligt syfte eller för att kunna erhålla avkommans organ. Problemet gäller också kategoriseringen av hybrider, och gränserna för när en varelse är människa eller djur.[4]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111016173806/http://the-scientist.com/2011/07/25/regulating-the-humanized/. Läst 25 juli 2011. 
  2. ^ http://www.guardian.co.uk/science/2011/jul/22/medical-research-humans-animals-regulation
  3. ^ The Academy of Medical Sciences, Animals containing human material, July 2011
  4. ^ http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/jul/25/human-animal-trans-species-science