Vandana Shiva
Vandana Shiva (hindi: वन्दना शिवा), född 5 november 1952 i Dehradun i nuvarande Uttarakhand, är en indisk fysiker, filosof och aktivist verksam i bland annat antiglobaliseringsrörelsen. Hon är också en känd ekofeminist.[1]
| Vandana Shiva | |
 Vandana Shiva 2014. | |
| Född | 5 november 1952 Dehradun, Uttarakhand, Indien |
|---|---|
| Utbildning | Filosof, |
| Alma mater | Panjab University, Chandigarh University of Guelph University of Western Ontario |
| Utmärkelser | Right Livelihood Award (1993) |
Hon blev känd genom sin kamp mot Coca-Colas kommersiellt utnyttjande av vattentillgångar och vattenföroreningar i Kerala.[2] 1993 tilldelades hon Right Livelihood Award.[3]
Biografi redigera
Shiva växte upp i Dehndradun vid foten till Himalaya. Hennes far var skogsförvaltare och hennes mor jordbrukare. Hon gick i St. Mary's Convent High School i Nainital och därefter i Convent of Jesus and Mary, Dehradun. Shiva studerade vid Punjab University in Chandigarh där hon tog bachelorexamen (BA) i fysik 1972, studerade vidare vid University of Guelph i Ontario, Kanada och tog en masterexamen (Bsc) i vetenskapsteori 1977. Året därpå blev hon filosofie doktor vid University of Western Ontario. Efter dessa examina återvände hon till Indien och ägnade sig åt tvärvetenskaplig forskning vid Indian Institute of Science i Bangalore.[4]
1982 startade hon Research Foundation for Science, Technology and Ecology. Parallellt med forskningen engagerade hon sig i gräsrotskampanjer för att förhindra skogsavverkning och stora dammbyggen. Hon blev känd som kritiker av den gröna revolutionen som började på 1960-talet för att öka livsmedelsproduktionen i mindre utvecklade länder. Med växtförädling, ökad användning av bekämpningsmedel och gödselmedel skulle avkastningen mångdubblas.[1]
1991 startade Shiva organisationen Navdanya (nio fröer). Organisationen arbetar för att rädda fröer från utrotning, bevara biologisk mångfald och jordbrukares rättigheter.[1] Denna organisation startade Bija Vidyapeeth med en lantgård i en dal utanför Dehradun. Här undervisas i vikten av biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och ansvar för att skydda alla växter och varelser.[5]
redigera
Navdanya bekämpar storföretag som rekommenderar monokulturer, bekämpningsmedel och genmodifierade grödor, bland annat det gyllene riset. Organisationen anser att det leder till global uppvärmning, sjukdomar och pandemier.[6] Navdanya stödjer fröbanker, ekofeminism och bygger ett utbildningscenter i Dehradun.
Seed Freedom redigera
Shiva anser att det är brottsligt att ta patent på fröer. Frön är den första länken i livsmedelskedjan och omistliga för livets utveckling. Det är människans plikt och ansvar att skydda fröer och förmedla dem till kommande generationer. Att spara fröer och fritt byta fröer mellan odlare och jordbrukare har varit grunden för att upprätthålla den biologiska mångfalden och vår livsmedelssäkerhet. Detta hotas av dagens äganderätt och med ny teknik, som har förvandlat fröer till en vara under kontroll av stora jordbruksföretag.[7] Shiva försökte 1994 stoppa ett internationellt avtal om godkännande av immaterialrätt för fröer, men TRIPS ratificerades och gäller från 1 januari 1995.[8]
Ekofeminism redigera
Shiva anser att marginalisering av kvinnor och förstörelse av biologisk mångfald går hand i hand och orsakas av marknadsekonomin. 1991 tog hon initiativ till kongressen ‘'Women, ecology and health’' i Bangalore genom Research Foundation for Science, Technology and Ecology och Dag Hammarskjöldfonden.[3][9] Under mötet bildades en global rörelse: Divers women for diversity.[10] Shiva och Maria Mies skrev Ecofeminism 1993. Boken kombinerar miljö-, teknologiska och feministiska frågor. Året därpå skrev hon artikeln Empowering women. Här argumenterar hon för att återinföra ett jordbruk, som är mer inriktat på att engagera kvinnor. Det skulle leda till ett hållbart och produktivt jordbruk.[11]
Bija Vidyapeeth redigera
2001 grundade Shiva ett utbildningscenter på en lantgård nära Dehradun. Bija Vidyapeeth ligger mellan floderna Ganges och Yamuna. Centret har inspirerats av Tagores Visva Bharati och Schumacher College i England. De flesta kurser som erbjuds handlar om organisk odling, biologisk mångfald, Gandhis filosofi och mänskliga rättigheter i en värld som styrs av global ekonomi. Navdanya har skapat en fristad för fåglar, fjärilar, insekter and mikroorganismer genom att plantera 1500 olika fröer and träd.[5]
Biologisk mångfald redigera
Shivas arbete för biologisk mångfald började på 1970-talet då hon deltog i Chipkorörelsen och protesterade mot avverkning av träd i Siwalikbergen i Uttarakhand. Avverkning i bergssluttningar orsakar jordskred och påverkar vattenflödet för bevattning och dricksvattentillgången. Shiva arbetade fram folkets program för biologisk mångfald och startade fröbanker och gården och skolan Bija Vidyapeeth för praktisk och teoretisk undervisning om ekologisk odling. Hon anser att biologisk och kulturell mångfald hör ihop och är en förutsättning för jordens och människors hälsa.[3]
2006 publicerade hon boken Earth democracy, där hon fördömer den nyliberala kapitalismen och förordar inkludering, icke-våld, återvinning och allmänningar där alla får tillgång till jordens resurser, en brådskande kallelse till fred och som grund för en rättvis och hållbar framtid.[12] Konventionen om biologisk mångfald presenterades av FN 2010 och samma år bildades GARN, Global Alliance for the Rights of Nature, med Shiva som ordförande.[13]
Gardens of Hope redigera
Den 28 oktober 2020 höll Shiva ett webbinarium om Women, Ecology & the Future of Humanity. Deltagare i hela världen diskuterade hot mot ekosystem och sökte alternativ lösningar.[14]
Priser och utmärkelser (urval) redigera
- 1993 – Right Livelihood Award
- 1993 – Global 500 Award[15]
- 2007 – Blue Planet Award[16]
- 2008 – Lennon Ono Grant for Peace[17]
- 2011 – Thomas Merton Award[17]
- 2012 – Fukuoka Asian Culture Prize[17]
- 2013 – Sydney Peace Prize[18]
- 2016 – The Mirodi Prize[19]
Bibliografi (urval) redigera
- 1989, Staying alive: women, ecology and development, ISBN 0-86232-822-5
- 1991, The Violence of the Green Revolution: third world agriculture, ecology and politics, ISBN 0-86232-965-5
- 1991, Ecology and the Politics of Survival: Conflicts Over Natural Resources in India, ISBN 0-86232-964-7
- 1992, Biodiversity: social and ecological perspectives, ISBN 1-85649-053-X
- 1993, Monocultures of the Mind: perspectives on biodiversity and biotechnology, ISBN 1856492184
- 1993, Ecofeminism, medförfattare Maria Mies, ISBN 9781780325637
- 1997, Biopiracy: the plunder of nature and knowledge, ISBN 9781623170707
- 2000, Stolen Harvest: The Hijacking of the Global Food Supply, ISBN 1842770241
- 2002, Water Wars; Privatization, Pollution, and Profit (Krig om vattnet: plundring och profit, översättning Lillemor Ganuza Jonsson, 2003) ISBN 9173249408
- 2003, Skydda eller skövla - patent, etik och nykolonialism, Ordfront förlag, ISBN 9789173249379
- 2005, Earth Democracy; Justice, Sustainability, and Peace, ISBN 9781623170417
- 2007, Manifestos on the Future of Food and Seed, editor, South End Press ISBN 978-0-89608-777-4
- 2007, Democratizing Biology: Reinventing Biology from a Feminist, Ecological and Third World Perspective, author, Paradigm Publishers ISBN 978-1-59451-204-9
- 2008, Soil Not Oil, South End Press ISBN 978-0-89608-782-8
- 2010, Staying Alive, South End Press ISBN 978-0-89608-793-4
- 2011, Biopiracy: The Plunder of Nature & Knowledge, Natraj Publishers, ISBN 978-8-18158-160-0
- 2011, Monocultures of the Mind: Perspectives on Biodiversity, Natraj Publishers, ISBN 978-8-18158-151-8
- 2013, Making Peace with the Earth Pluto Press ISBN 978-0-7453-33762
- 2016, Who Really Feeds the World, North Atlantic Books, Berkeley, California ISBN 978-1623170622
- 2018, Oneness Vs. The 1%: Shattering Illusions, Seeding Freedom, Women Unlimited, ISBN 978-93-85606-18-2
- 2022, Gates to a Global Empire - Philanthrocapitalism and the Erosion of Democracy, Synergetic Press Inc., ISBN 9780907791911
- 2022, Terra Viva: My life in a biodiversity of movements, CHELSEA GREEN PUBLISHING CO, ISBN 9781645021889
Filmografi redigera
- 2005 – Bullshit av PeÅ Holmquist och Suzanne Khardalian, 73 minuter.
- 2020 – Ecofarm:Two Paths to the Future of Food and Farming, 51 minuter.[20]
- 2022 - The Seeds of Vandana Shiva - A documentary film, 82 minuter [21]
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”Vandana Shiva”. britannica.com. Läst 10 november 2020.
- ^ ”Hopenhagen, hypocrisy and Coca-Cola”. Läst 12 november 2020.
- ^ [a b c] ”Vandana Shiva (1993, India)”. rightlivelihoodaward.org. Läst 12 november 2020.
- ^ ”Vandana Shiva: Biography and Contributions”. Läst 10 november 2020.
- ^ [a b] ”Bija Vidyapeeth – Earth University”. Läst 11 november 2020.
- ^ ”Conserving diversity and reclaiming commons” Arkiverad 19 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 11 november 2020.
- ^ ”Seed Freedom”. Läst 11 november 2020.
- ^ ”Living on the frontline”, theguardian.com. Läst 11 november 2020.
- ^ ”Women, ecology and health”. daghammarskjold.se. Läst 12 november 2020
- ^ ” Divers women for diversity”. Läst 12 november 2020
- ^ ”Empowering women”. Läst 12 november 2020.
- ^ ”Beskrivning”. adlibris.com. Läst 13 november 2020.
- ^ ”Rights of Nature Tribunal”. Läst 13 november 2020.
- ^ "Gardens of Hope". Läst 13 november 2020.
- ^ ”Global 500 Roll of Honour, 1993”. Läst 13 november 2020.
- ^ ”Stiftung Ethik & Ökonomie”. Läst 13 november 2020.
- ^ [a b c] ”Dr Vandana Shiva on Earth Democracy”. buffalo.edu. Läst 13 november 2020.
- ^ ”Vandana Shiva awarded Sydney Peace Prize”. Läst 13 november 2020.
- ^ ”The Mirodi Prize for Biodiversity”. Läst 13 november 2020.
- ^ ”Tho Paths to the Future” Arkiverad 14 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 13 november 2020.
- ^ ”The Seeds of Vandana Shiva - A documentary film” (på amerikansk engelska). The Seeds of Vandana Shiva. https://vandanashivamovie.com/. Läst 27 mars 2023.