Wikipedia

Bertil Egerö

svensk sociolog

Eric Bertil Egerö, ursprungligen Ericsson, född 14 november 1936 i Örgryte församling i Göteborg, död 15 mars 2024 i Lunds domkyrkodistrikt[1] [2], var en svensk sociolog med inriktning på befolkningsdynamik och samhällsutveckling. Han arbetade under ett par år för Sida och var verksam i bland annat Tanzania, Moçambique och som medföljande i Zimbabwe.

Biografi redigera

Bertil Egerö var son till civilingenjören Eric Egerö, tidigare Ericsson,[3] och gymnastikdirektören Rut Egerö, född Östby[4] samt bror till Torsten Egerö och Ingrid Eckerman. Efter studentexamen vid Saltsjöbadens samskola 1955 blev Egerö fil. kand. vid Stockholms universitet 1960, fil. lic. vid Göteborgs universitet 1969 samt Master of science vid London School of Economics 1972. År 1996 utsågs han till docent vid Lunds universitet.[5]

Yrkesliv redigera

Egerös licentiatavhanding Ny bostad i ytterstad (1967) var en sociologisk undersökning av bostadsområdet Västra Järnbrott i Göteborg.[6] 1979 analyserade han stadsbyggnadsprocesser i Örebro i rapporten En mönsterstad granskas, skriven vid KTH:s avdelning för byggnadsfunktionslära med finansiering från Byggforskningsrådet.[7] Denna rapport ledde till oenighet inom Byggforskningsrådet. I rapporten visade Egerö på stor maktkoncentration i Örebro och pekade speciellt ut kommunpolitikern Harald Aronsson. Aronsson protesterade hos Byggforskningsrådet och frågan togs upp på ett styrelsemöte där rådets ordförande Lennart Holm uttalade tydlig kritik mot både Egerös slutsatser och kansliets hantering av publiceringen. Efter denna händelse minskade Byggforskningsrådets anslag till avdelningen för Byggnadsfunktionslära.[8]

År 1967 fick Bertil Egerö ett uppdrag att som associate expert för FN på några månader genomföra en folkräkning i Tanzania.[9][10] 1978–1980 genomförde han motsvarande folkräkning i Moçambique.

Mycket av Egerös gärning har behandlat de faktorer som styr den mänskliga reproduktionen. År 1971 deltog han i en förberedande konferens i Accra för de afrikanska länderna inför FN:s kommande befolkningskonferens och år 1974 på FN-konferensen (ICPD) i Bukarest. År 1990 startade han, tillsammans med professor Staffan Lindberg, programmet Population and Development in the Third World (PROP) vid Lunds universitet.[11][12] Bland hans publikationer kan nämnas Understanding Reproductive Change: Kenya, Tamil Nadu, Punjab, Costa Rica, som skrevs på uppdrag av utrikesdepartementet och var ett av Sveriges bidrag till FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994. Han tryckte där på sambanden mellan kvinnors sociala och ekonomiska villkor och reproduktionen och ifrågasatte FN-organens tidigare betoning av familjeplanering och barnbegränsning.[13][14] Efter den konferensen var han under fyra år UD:s representant i FN:s befolkningskommission. Han avslutade sitt yrkesliv med att studera om HIV/AIDS, framför allt i Afrika.[15] Även när det gäller smittspridning framhöll han sociala faktorers betydelse.

Solidaritetsarbete redigera

Under 1960-1990-talen var Bertil Egerö aktiv i den svenska anti-apartheidrörelsen och i civila organisationer till stöd för kampen mot den portugisiska kolonialismen i Angola och Mocambique. Från bildandet av Afrikagrupperna 1974 innehade han olika positioner i föreningen. På Nordiska Afrikainstitutets webbresurs LiberationAfrica[16] beskrivs hans privata samling av dokument från befrielserörelser i södra Afrika, insamlade 1960–1990 under hans tid som afrikaforskare och aktiv inom Afrikagrupperna.[17]

1987 publicerade han en kritisk granskning av Frelimos politik i Moçambique, som han, i motsättning till sin egen tidigare uppfattning, menar har raserat landet.[18]

Kollektivhusrörelsen redigera

Bertil Egerö bodde vid sin bortgång i kollektivhuset Slottet i Lund och hade varit aktiv i kollektivhusrörelsen sedan 1980-talet. År 2010 var han en av arrangörerna av The International Collaborative Housing Conference i Stockholm.[19]

Referenser redigera

  1. ^ https://www.ratsit.se/19361114-Eric_Bertil_Egero_Lund/J0YWgo6pVvG0ccVIfeTy6XHT3YEq88M0BttB6rrNneY
  2. ^ ”Till minne: Bertil Egerö”. DN. 9 april 2024. https://www.dn.se/familj/till-minne-bertil-egero/. Läst 14 april 2024. 
  3. ^ ”Eric Egerö”. Geni.com. https://www.geni.com/people/Eric-Eger%C3%B6/4964638691900114215. Läst 2023.11-20. 
  4. ^ ”Rut Egerö”. Geni.com. https://www.geni.com/people/Rut-Eger%C3%B6/4964612347050078012. Läst 20 november 2023. 
  5. ^ ”Egerö, Bertil”. DigitaltMuseum. https://digitaltmuseum.org/021038507281/egero-bertil-1936. Läst 7 oktober 2023. 
  6. ^ ”Libris: Egerö, Bertil”. http://libris.kb.se/hitlist?f=&q=Eger%c3%b6%2c+Bertil&r=&m=10&s=r&t=&d=libris&p=1. Läst 16 november 2023. 
  7. ^ ”En mönsterstad granskas. Bostadsplanering i Örebro 1945-75”. https://www.google.se/books/edition/En_m%C3%B6nsterstad_granskas/UHeOAAAACAAJ?hl=sv. Läst 20 november 2023. 
  8. ^ Ulf Sandström (Ny utgåva 2017 av bok publicerad 1994). ”Mellan politik och forskning. Byggforskningsrådet 1960-1992” (PDF). www.forskningspolitik.se. sid. 171-172. https://www.forskningspolitik.se/files/dokument/hela-mellan.pdf. Läst 20 november 2023. 
  9. ^ Egero, Bertil; Henin, Roushdie A., red (1972). The population of Tanzania. An analysis of the 1967 population census. Census volume 6. Dar es Salaam, Tanzania: Bureau of Research Assessment and Land Use Planning och Bureau of Statistics 
  10. ^ Egerö, Bertil. Population Movement and the Colonial Economy of Tanzania. Dar es Salaam: Bureau of Research Assessment and Land Use Planning. Research Paper No. 35, 1974 
  11. ^ ”PROP, Programmet för Befolkningsfrågor”. Arkiverad från originalet den 27 april 2003. https://web.archive.org/web/20030427081521/http://www.soc.lu.se/prop/index.html. Läst 20 november 2023. 
  12. ^ ”SWEDISH SOUTH ASIAN STUDIES NETWORK”. http://larseklund.in/Old.sasnet.lu.se-23.april/sasnet.lu.se/wwwroot/sociolund.html. Läst 23 november 2023. 
  13. ^ ”Understanding Reproductive Change: Kenya, Tamil Nadu, Punjab, Costa Rica”. Environment & Urbanization. https://www.environmentandurbanization.org/understanding-reproductive-change-kenya-tamil-nadu-punjab-costa-rica. Läst 16 november 2023. 
  14. ^ ”Förenta Nationernas konferens om befolkning och utveckling. Kairo 5-13 september 1994” (PDF). Utrikesdepartementet Ny serie II:49. sid. 25. https://cdn.openaid.se/app/uploads/2021/03/04125324/Ny-Serie-II.49-Forenta-Nationernas-konferens-om-befolkning-och-utveckling.pdf. Läst 16 november 2023. 
  15. ^ Egerö, Bertil (2002). ”To fight AIDS successfully requires unconventional approaches”. i Sisask, Anne (på engelska). One Step Further – Responses to AIDS. Sida studies no. 7. Stockholm: Sida. sid. 205-218. https://cdn.sida.se/publications/files/sida1693en-one-step-further---responses-to-hivaids.pdf. Läst 25 november 2023 
  16. ^ ”Archives in Sweden - The Nordic Africa Institute” (på engelska). nai.uu.se. https://nai.uu.se/library/resources/liberation-africa/list-of-archives/archives-in-sweden.html. Läst 15 mars 2024. 
  17. ^ ”Bertil Egerö's Private Collection”. The Nordic Africa Institute. https://nai.uu.se/library/resources/liberation-africa/list-of-archives/sv/bertil-egeros-private-collection.html. Läst 7 oktober 2023. 
  18. ^ Egerö, Bertil (1987). Mozambique: A Dream Undone. The Political Economy of Democracy, 1975 84. Uppsala: Scandinavian Institute of African Studies 
  19. ^ Westbro, Dick Urban (5-9 maj 2010). ”Living together – cohousing ideas and realities around the world” (Proceedings. PDF). KTH. https://kollektivhus.se/wp-content/uploads/2017/06/Livingtogetherwebb-1.pdf. Läst 20 november 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bertil_Egerö&oldid=54611662”