Bukarest

huvudstad i Rumänien

Bukarest (på rumänska: București [bu.ku'reʃtʲ]) är Rumäniens huvudstad samt landets industriella, kulturella och ekonomiska centrum. Staden ligger i länet Dâmbovița i sydöstra Rumänien vid floden Dâmbovița och hade 1 883 425 invånare enligt folkräkningen oktober 2011 på en yta av 228 kvadratkilometer.

Bukarest (București)
Huvudstad
ROU Bucharest Flag.svg
Flagga
ROU Bucharest CoA.svg
Stadsvapen
Land Rumänien Rumänien
Län Ilfov
Höjdläge 60–90 m ö.h.
Koordinater 44°25′57″N 26°6′14″Ö / 44.43250°N 26.10389°Ö / 44.43250; 26.10389
Area 228 km²
 - tätort 285 km²
Folkmängd 1 883 425[1]
Befolkningstäthet 8 260 invånare/km²
Borgmästare Sorin Oprescu (obunden)
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 0xxxxx
Riktnummer +40 x1
Bilregistrering B
GeoNames 8335003
683506
Bukarest på Rumänienkartan.
Red pog.svg
Bukarest på Rumänienkartan.
Webbplats: www.pmb.ro

Staden betjänas av den internationella flygplatsen Aeroportul Internațional Henri Coandă București (tidigare Otopeni). Bukarests internationella flygplats ligger 45 km söder om Ploiești. Lokaltrafiken inom Bukarest betjänas bland annat av Bukarests tunnelbana. I Bukarest ligger Rumäniens parlament och regeringsbyggnader.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Calea Victoriei (Segeravenyn) och floden Dâmbovița i centrala Bukarest, sett från ovan.

Staden omnämns för första gången 1459. Bukarest blev redan omkring 1460 säte för furstarna av Valakiet. Från medeltiden och fram tills 1800-talets början var Lipscani Bukarests och hela Valakiets viktigaste kommersiella centrum. 1595 brändes denna del av staden ner av osmaner, men lät byggas upp av Mihai Viteazul. Under 1600-talet började Bukarest bli storstad efter dåtida förhållanden och räknade 1640 omkring 100.000 invånare med omkring 100 kyrkor och kloster. Krig, pest och eldsvådor orsakade dock återkommande tillbakagångar för staden och i slutet av 1700-talet var befolkningen ungefär lika stor. Försvagandet av Osmanska riket innebar att stadens kontakter med Konstantinopel försvagades och att handelsvägarna i stället riktades mot Wien och Leipzig, vilket förändrade stadens tidigare österländska prägel. Fortsatta katastrofer som översvämningar, jordbävningar, eldsvådor och pest bidrog till stadens nedgång, enbart under en pestepidemi 1813 avled under 6 veckors tid 70.000 människor. 1830 bodde 70.000 invånare i Bukarest. Flera gånger var staden även indragen i krigshändelser, 1828, 1848, 1853-1854 var Bukarest ockuperat av ryska trupper, 1854-1857 av österrikiska.

Rumäniens huvudstadRedigera

1859, då Alexander John Cuza blev furste över både Moldavien och Valakiet, under nominell överhöghet från Osmanska riket, bildades en identifierbar rumänsk nation. Den 5 februari 1862 (24 januari GS) slogs furstendömena formellt samman för att bilda Rumänien, med Bukarest som huvudstad. Sedan staden blivit huvudstad i Rumänien 1861 fick staden ett starkt uppsving särskilt under Karl I och Ferdinand I. 1866 var folkmängden 141.752, 1892 196.372, 1917 308.987 och 1930 631.228 invånare. Det judiska inslaget i Bukarests befolkning var före andra världskriget betydande, 1925 bestod befolkningen av 70 % rumäner, 20 % judar och 8 % tyskar.[2]

1885-1896 uppfördes en befästningsgördel runt staden av 77 kilometers längd, försvarsanläggningarna ansågs mycket moderna för sin tid. Omfattande utdikningar runt staden gav ny mark för fortsatt utbyggnad av staden.[2]

Staden har varit plats avslutandet av flera fredfördrag under 1800- och 1900-talen, under båda världskrigen var staden ockuperad av tyska trupper och under första världskriget utspelades slaget vid Bukarest här 30 november - 3 december 1916. I november 1940 drabbades staden av en svår jordbävning.[2]

Under perioden mellan världskrigen fick staden tack vare sin arkitektur och sofistikerade elit epitetet ”Östparis” eller ”Lilla Paris” (Micul Paris).[3] En del av stadens historiska centrum skadades eller förstördes i andra världskriget.

Nicolae Ceaușescus politik kom radikalt att förändra stadsbilden. Programmet för systematisering av byarna användes för att avskaffa "borgerliga bostadsstrukturer" och för att ersätta dessa med nya socialistiska stadsdelar. Systematiseringslagen låg till grund för de radikala ombyggnationerna av Bukarest som innebar att stora delar av stadens gamla centrum revs. Med start 1984 inleddes rivningar av 50 000 bostäder i Bukarest i syfte att bereda plats för ett nytt stadscentrum tänkt att efterlikna Nordkoreas huvudstad Pyongyang, inklusive ett flärdfullt presidentpalats, Casa Republicii samt uppförandet av Boulevarden för socialismens seger, dess kringliggande regeringsbyggnader samt en mängd lägenhetskomplex. Boulevarden var tänkt att bli Rumäniens svar på Champs-Élysées i Paris, men gjordes medvetet längre samt en halvmeter bredare än förlagan.[4] Projektet var till största delen ofullbordat vid hans död 1989 och fullbordades först 1994. Parlamentspalatset (rumänska: Palatul Parlamentului) är världens näst största administrativa byggnad efter Pentagon i närheten av Washington, D.C. i USA. Det är också världens största palats i bruk.

Efter 1989Redigera

Staden upplever under de senare åren ett ekonomiskt och kulturellt uppsving.[5] Staden är ekonomiskt sett Rumäniens rikaste,[6] och är ett av landets huvudsakliga industriella centra. Staden hyser även ett stort antal utbildningsinstitutioner.


Bland Bukarests miljöproblem är nedskräpning det mest omfattande.

DemografiRedigera

 

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera