Wikipedia

Ingrid Eckerman

svensk läkare

Ingrid Charlotta Eckerman, född Egerö den 20 februari 1942,[1] är en svensk läkare engagerad dels i miljörörelsen, dels i flyktingrörelsen.

Biografi redigera

Ingrid Eckerman är dotter till civilingenjören Eric Egerö[2] och gymnastikdirektören Rut Egerö, född Östby.[3] Hon är syster till Torsten Egerö och Bertil Egerö.

Efter studentexamen 1962 vid Saltsjöbadens samskola studerade hon vid Karolinska institutet, där hon 1972 avlade medicine licentiatexamen och 1977 utexaminerades som specialistläkare med allmänläkarkompetens. Senare påbörjade hon studier vid Nordiska hälsovårdshögskolan där hon 2001 avlade examen Master of Public Health.[4]

Under åren 1977–2008 var Ingrid Eckerman anställd av Stockholms läns landsting som distriktsläkare på vårdcentraler i Tyresö och Nacka. Från 1997 var hon även knuten till Folkhälsoenheten i Nacka och arbetade med bland annat med skaderegistrering[5], fysisk aktivitet på recept (FAR®)[6] och patientinformation[7]. Hon arbetade bland annat för att samtal om levnadsvanor skulle vara en naturlig del av patientsamtalet, och att journalsystemet på ett enkelt sätt skulle utnyttjas för uppföljning.[8][9] Detta kom sedermera att, i utbyggd form, rekommenderas av Socialstyrelsen.[10]

Åren 2012–2022 var Ingrid Eckerman chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin.[11]

Miljöarbete redigera

År 1992 gick Ingrid Eckerman med i den nybildade organisationen Svenska läkare för miljön, numera Läkare för Miljön, och hade i omgångar olika styrelseposter, bland annat som ordförande, fram till 2017.[12][13] Här drev hon frågan om sjukvårdens, och speciellt läkemedlens, miljöpåverkan och skrev tillsammans med Jehns-Christian Martineus rapporten Läkemedel och miljö (1977).[14] Hon var drivande i att förmå Läkare för miljöns internationella motsvarighet International Society of Doctors for the Environment (ISDE) att påverka FN:s kemikalieorgan (SAICM) att 2015 anta "Environmental Pharmaceutical Pollutant Substances" som en viktig framtidsfråga (emerging issue).[12]

 
Bhopal Sambhavna Trust, väggmålning som visar gaskatastrofen.

1994 deltog Eckerman i en internationell medicinsk kommission, IMCB, om långtidseffekterna av gaskatastrofen i den indiska staden Bhopal 1984. Hon engagerade sig sedan i uppbyggnaden av Sambhavna, en klinik där ayurvedisk medicin och västerländsk medicin för gasskadade bedrivs sida vid sida.[15] År 2004 publicerades hennes bok The Bhopal Saga – causes and consequences of the world’s largest industrial disaster.[16] Hon har också bidragit till två antologier med artiklar om Bhopalkatastrofen.[17][18]

Flyktingaktivism redigera

2016 engagerade sig Ingrid Eckerman för de afghanska ensamkommande tonåringar som kommit till Sverige under den stora flyktingströmmen 2015. Hon startade då rörelsen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! (senare namnändrad till Stoppa utvisningarna till Afghanistan!) med en hemsida[19] och en facebookgrupp som växte snabbt och i mars 2023 hade 25 700 medlemmar.[20] År 2017 var hon en av initiativtagarna till Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar.[21]

Tillsammans med Karin Fridell Anter var hon huvudredaktör för antologin Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015–2021.[22]

Utmärkelse redigera

Ingrid Eckerman fick Afrikagruppernas solidaritetspris 2021.[23]

Referenser redigera

  1. ^ ”Ingrid Eckerman”. Upplysning.se. https://www.upplysning.se/person/Ingrid-Eckerman/Skarpn%E4ck/1942/7fc87f5050. Läst 11 mars 2023. 
  2. ^ ”Eric Egerö”. geni.com. https://www.geni.com/people/Eric-Eger%C3%B6/4964638691900114215. Läst 11 mars 2023. 
  3. ^ ”Rut Egerö”. geni.com. https://www.geni.com/people/Rut-Eger%C3%B6/4964612347050078012. Läst 11 mars 2023. 
  4. ^ Ingrid Eckerman (2001). ”Chemical Industry and Public Health. Bhopal as an Example. Essay in Master of Public Health.” (PDF). Nordiska hälsovårdshögskolan MPH 2001:24. https://www.lakareformiljon.org/images/stories/dokument/2009/bhopal_gas_disaster.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  5. ^ Ingrid Eckeman. ”Kan man lyckas med lokal skaderegistrering? Erfarenheter från Nacka 2000” (PDF). AllmänMedicin 2001;1. sid. 316 ff. https://sfam.se/tidskriften/wp-content/uploads/2020/03/AM_2001_nr6.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  6. ^ Berglund, Alexandra; Olin, Hedvig. ”FYSS och FaR i Stockholms innerstad.” (PDF). Idrottshögskolan i Stockholm. Examensarbete 88:2005. sid. 22. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:497/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  7. ^ ”Bättre hälsoinformation till utrikes födda”. Karolinska institutets folkhälsoakademi. Maj 2011. sid. 5-8. http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Rapporter/battre-halsoinformation-till-utrikes-fodda.2011.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  8. ^ Ingrid Eckerman (2004). ”Det hälsofrämjande mötet – primärvårdens viktigaste verktyg i folkhälsoarbetet.” (PDF). Folkhälsoenheten i Nacka, Stockholms läns landsting. https://www.researchgate.net/publication/282735008_Det_halsoframjande_motet_-_primarvardens_viktigaste_verktyg_i_folkhalsoarbetet_Folkhalsoenheten_i_Nacka_2004. Läst 11 mars 2023. 
  9. ^ Ingrid Eckerman. ”Förenklad screening av levnadsvanor” (PDF). AllmänMedicin 2016;4. sid. 10-11. http://res.cloudinary.com/sfam/image/upload/v1483804755/tidskriften/ous1egh4ysjt97fj046z.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  10. ^ ”Stöd i arbetet med levnadsvanor”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/levnadsvanor/stod-i-arbetet/. Läst 11 mars 2023. 
  11. ^ ”AllmänMedicin”. Svensk Förening för Allmänmedicin. https://sfam.se/tidskriften/. Läst 3 maj 2023. 
  12. ^ [a b] ”Läkare för Miljön (LfM)”. AllmänMedicin Nr 2-2021. https://allmanmedicin.sfam.se/p/allmanmedicin/nr-2-2021/a/lakare-for-miljon-lfm/1919/416217/20890977. Läst 11 mars 2023. 
  13. ^ ”Läkare för Miljön – Eckerman”. https://www.lakareformiljon.org/component/search/?searchword=Eckerman&searchphrase=all&Itemid=1573. Läst 11 mars 2023. 
  14. ^ Eckerman, Ingrid; Martineus, Jehns-Christian (1997). ”Läkemedel och miljö, Vad vet vi idag? En kart analys av dagens kunskapsläge” (PDF). Svenska Läkare för Miljön. https://www.lakareformiljon.org/images/stories/dokument/projrap3.pdf. Läst 2023-13-12. 
  15. ^ ”About Sambhavna”. https://sambhavnabhopal.org/about-sambhavna/. Läst 12 mars 2023. 
  16. ^ Eckerman, Ingrid (2005). The Bhopal Saga – causes and consequences of the world’s largest industrial disaster. Hyderabad: Universities Press (India) Private Limited 
  17. ^ Eckerman, Ingrid (2011). ”Bhopal Gas Catastrophy 1984: Causes and Consequences”. i Nriagu, JO. Encyclopedia of Environmental Health. Elsevier. sid. 302-316 
  18. ^ Eckerman, Ingrid; T. Börsen (2021). ”Corporate and governmental responsibilities for preventing chemical disasters: Lessons from Bhopal”. i Schummer J, Börsen T.. Ethics of Chemistry. From poison gas to climate engineering. World Scientific. sid. 113-140 
  19. ^ ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan!”. https://stoppautvisningarna.blogspot.com/. Läst 11 mars 2023. 
  20. ^ ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan!”. Facebook. https://www.facebook.com/groups/808057209336108. Läst 11 mars 2023. 
  21. ^ ”Föreningen Stöttepelaren”. https://stottepelaren.se/. Läst 11 mars 2023. 
  22. ^ Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter, red (2021). Den onödiga flyktingkrisen. Rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021. Migra & Stöttepelaren. https://onodigaflyktingkrisen.se/. Läst 11 mars 2023 
  23. ^ ”Afrikagruppernas Solidaritetspris till Ingrid Eckerman”. Afrikagrupperna. 21 oktober 2021. https://afrikagrupperna.se/2021/10/21/afrikagruppernas-solidaritetspris-till-ingrid-eckerman. Läst 11 mars 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingrid_Eckerman&oldid=54573437”