Bjørgvins stift

ett stift inom norska kyrka
(Omdirigerad från Bergens stift)

Bjørgvins stift (norska: Bjørgvin bispedømme) är ett stift inom Norska kyrkan och har sitt biskopssäte i kuststaden Bergen. Stiftet grundades ursprungligen som Selje stift, men när relikerna efter Sunniva den heliga flyttades till Bergen överfördes även biskopssätet.[5] Det räknas som ett av Norges fem ursprungliga stift, och återgavs som Bergens stift fram till 1919, då det fick namn efter det gamla namnet för staden Bergen.[6]

Bjørgvins stift
Bjørgvin bispedømme
Bergen_domkirken_edit.jpg
Domkyrkan i Bergen
Inrättat1170
FöregångareSelja stift
Tidigare namnBergens stift
SamfundNorska kyrkan
BiskopssäteBergen, Norge Norge
DomkyrkaDomkyrkan i Bergen
BiskopHalvor Nordhaug[1]
(sedan 8 mars 2009)[2]
Antal Prostia (kontrakt)Bergen domprosti
Bergensdalen prosti
Fana prosti
Hardanger og Voss prosti
Nordfjord prosti
Nordhordland prosti
Sogn prosti
Sunnfjord prosti
Sunnhordland prosti
Vesthordland prosti
Åsane prosti[3]
—————
Utlandsförsamlingarna (Sjømannskyrkja)[1]
Antal församlingar176[4]
Antal medlemmar457 464 (2020)[4]
VapenDen norske kirkes våpen.svg
Norska kyrkans vapen
Karta
Dioceses Church of Norway.svg
Norska kyrkans stiftsindelning. Bjørgvins stift längst i väster.
Kontrakt (prostia) i Bjørgvins stift.

Stiftets biskop är sedan 8 mars 2009 Halvor Nordhaug, som även är biskop för Norska kyrkans utlandsförsamlingar, Sjømannskirken – Norsk kirke i utlandet.[1][2] Verksamheten är indelad i 176 församlingar fördelat på 43 kyrkjelege fellesråd, ungefär pastorat.[4]

HistorikRedigera

De tre äldsta stiften i Norge upprättades av kung Olav Kyrre på 1000-talet. I området Gulatingslagen i västra Norge fanns Selje kloster, ett benediktinerkloster på ön Selja helgat till det engelska helgonet Sankt Alban. Vid klostret fanns även relikerna från Sunniva den heliga, en kristen irländsk kungadotter som flytt för sin tros skull och lidit skeppsbrott på ön Selja. Klostret blev biskopssäte för Gulatingslagen omrking 1068.[5][7][8]

Biskopen verkar ha flyttat in till Bergen i slutet av 1000-talet, men först 1170 sker den officiella flytten av biskopssätet när relikerna förs till staden. Stiftet bytte namn till Bergens stift. Klostret fortsatte sin verksamhet till 1460- eller 1470-talet.[8][9] Den första domkyrkan kallas Vesle Kristkyrkja (Lilla Kristuskyrkan) och var en träkyrka i den nuvarande stadsdelen Bergenhus. Ungefär samtidigt lät Olav Kyrre påbörja bygget av Store Kristkyrkja, en stenkyrka som på 1100- och 1200-talet blir norsk kröningskyrka. Det är hit Sankt Sunnivas reliker förs.[10]

Vid reformationen, 1536, blev Sankt Olavskyrkan stiftets nya domkyrka. Kyrkan brann 1623, 1640 och 1702, men byggdes upp på nytt varje gång, med utvidgningar och förbättringar. Domkyrkans torn var en del av stadens brandförsvar, och tornvakt fanns i domkyrkans torn 1624–1903.[10]

Sedan 1983 består stiftet av Vestland fylke, då Sunnmøre fördes till det nybildade Møre stift.[6]

Biskopslängd för Bjørgvins stiftRedigera

Romersk-katolska biskopar av Selja 1067–1169Redigera

  1. Bjarnvard 1067–okänt
  2. Svein, okänt
  3. Magne, okänt
  4. Ottar Islänning, okänt
  5. Pål 1156 eller 1157–1160
  6. Nikolas Petersson i Sogn 1160–1170, därefter biskop av Bergen

Romersk-katolska biskopar av Bergen 1170–1535Redigera

  1. Nikolas Petersson i Sogn 1170–1194, därförinnan biskop av Selja
  2. Martin 1194–1216
  3. Håvard 1217–-1224
  4. Arne 1226–1256
  5. Peter 1257–1270
  6. Askatin 1270–1277
  7. Narve 1278–1304
  8. Arne Sigurdsson 1305–1314
  9. Audfinn Sigurdsson 1314–1330
  10. Johannes 1336 [Följer ej den kronologiska ordningen.?]
  11. Håkon Erlingsson 1332–1342
  12. Torstein Eiriksson 1343–1349
  13. Gisbrikt Erlendsson 1349–1369
  14. Benedikt Ringstad 1370–1371
  15. Jakob Jensson 1372–1401
  16. Jakob Knutsson 1401–1407
  17. Aslak Hartviktsson Bolt 1408–1428
    ärkebiskop i Nidaros från 1428
  18. Arendt Klementssøn 1430 eller 1431–1434
    ärkebiskop i Uppsala från 1433
  19. Olav Nilsson 1434–1436
  20. Olav Hartviktson 1438 eller 1440–-1448
  21. Thorleiv Olavsson 1450–1455
  22. Paulus Justiniani 1457–1460
  23. Finnboge Niklasson 1461–1474
  24. Hans Teiste 1474–1506
  25. Andor Ketilsson 1507–1522
  26. Olav Thorkelsson 1524–1535

Lutherska biskopar av Bergen 1537–1919Redigera

 
Sedan 2009 är Halvor Nordhaug biskop av Bjørgvin.

Där inget annat anges är biskopslängden grundad på en översikt framtagen av Karl Marthinussen, biskop i Stavanger 1949–1960, som utgavs 1949. Författaren har dock angett att han saknar "vetenskapliga pretentioner" och att det därför saknas primärkällor för biskopslängden.[11]

De första biskoparna efter reformationen hade titeln superintendent, innan biskopstiteln åter kom i bruk.[12]

  1. Geble Pederssøn 1536–1557
  2. Jens Pedersen Skjelderup 1557–1582
  3. Anders Foss 1583–1607
  4. Anders Mikkelsen Kolding 1607–1615
  5. Niels Paasche 1616–1636
  6. Ludvig Hanssøn Munthe 1636–1649
  7. Jens Pedersen Skjelderup 1649–1665 (sonson till Jens Pedersen Skjelderup, biskop 1557–1582)
  8. Niels Enevoldsen Randulf 1665–1711
  9. Niels Pederssøn Smed 1711–1716
  10. Clemens Schmidt 1716–1723
  11. Marcus Müller 1723–1731
  12. Oluf Cosmussen Bornemann 1731–1747
  13. Erik Pontoppidan d.y. 1747–1755
  14. Ole Tidemand 1755–1762
  15. Frederik Arentz 1762–1774
  16. Eiler Hagerup d.y. 1774–1778 [13]
  17. Søren Friedlieb 1778–1779
  18. Ole Irgens 1779–1803
  19. Johan Nordahl Brun 1803–1816
  20. Claus Pavels 1817–1822
  21. Jacob Neumann 1822–1848
  22. Peder Christian Hersleb Kjerschow 1848–1857
  23. Jens Mathias Pram Kaurin 1858–1863
  24. Peder Hersleb Graah Birkeland 1864–1880
  25. Fredrik Waldemar Hvoslef 1880–1898
  26. Johan Willoch Erichsen 1899–1916
  27. Peter Hognestad 1916–1919, därefter biskop av Bjørgvin

Lutherska biskopar av Bjørgvin 1919–Redigera

År 1919 bytte stiftet namn från Bergen till Bjørgvin, efter det gamla namnet för staden.[6] Där inget annat anges är biskopslängden grundad på en översikt framtagen av Karl Marthinussen, biskop i Stavanger 1949–1960, som utgavs 1949. Författaren har dock angett att han saknar "vetenskapliga pretentioner" och att det därför saknas primärkällor för biskopslängden.[11]

  1. Peter Hognestad 1919–1931, därförinnan biskop av Bergen
  2. Andreas Fleischer 1931–1948
  3. Ragnvald Indrebø 1948–1961
  4. Per Juvkam 1961–1976
  5. Thor With 1977–1987
  6. Per Lønning 1987–1994
  7. Ole Danbolt Hagesæther 1994–2008
  8. Halvor Nordhaug 2009– [1]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Biskop Halvor” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nn-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/presentasjon-av-biskopen/. Läst 22 december 2021. 
  2. ^ [a b] ”Årsrapport 2009 : Bjørgvin biskop och Bjørgvin bispedømeråd” (på nynorska) (pdf). Den norske kyrkja. 26 februari 2010. https://kirken.no/globalassets/bispedommer/bjorgvin/dokumenter/tema/arsrapporter-mstatistikk/arsrapport-2009-bjorgvin-bispedome.pdf. Läst 22 december 2021. 
  3. ^ ”Prosti og prostar i Bjørgvin bispedøme” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nb-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/prostane-i-bjorgvin/. Läst 22 december 2021. 
  4. ^ [a b c] ”Årsrapport 2020 : Bjørgvin biskop och Bjørgvin bispedømeråd” (på nynorska) (pdf). Den norske kyrkja. 15 mars 2021. https://kirken.no/globalassets/bispedommer/bjorgvin/dokumenter/tema/arsrapporter-mstatistikk/%C3%A5rsrapport%202020%20bj%C3%B8rgvin%20bisped%C3%B8me%20endeleg%20versjon%20150321.pdf. Läst 22 december 2021. 
  5. ^ [a b] ”Selje kloster” (på norska). Store norske leksikon. 20 augusti 2020. https://snl.no/Selje_kloster. Läst 22 december 2021. 
  6. ^ [a b c] Ellstad, Hallgeir (14 juli 2020). ”Bjørgvin bispedømme” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Bj%C3%B8rgvin_bisped%C3%B8mme. Läst 22 december 2021. 
  7. ^ ”Sankt Sunniva” (på norska). Store norske leksikon. 12 januari 2021. https://snl.no/Sankt_Sunniva. Läst 22 december 2021. 
  8. ^ [a b] Hommedal, Alf Tore (2 maj 2018). ”Det starta på Selja i kring 1068” (på nynorska). Den norske kyrkja. https://kirken.no/nn-NO/bispedommer/bjorgvin-bispedome/underliggjande-sider/bjorgvin-bispedome---fakta/bjorgvin---historie/. Läst 22 december 2021. 
  9. ^ ”Norges klostre i middelalderen: Selja kloster” (på norska). Den katolske kirke. 31 maj 2007. http://www.katolsk.no/praksis/klosterliv/artikler/kap_23. Läst 22 december 2021. 
  10. ^ [a b] ”Bergen domkirke” (på norska). Bergenskartet. Histos forlag. http://www.histos.no/bergen/?show=story&id=25&. Läst 22 december 2021. 
  11. ^ [a b] Kleppa, Hermund. ”Biskopar i Bjørgvin bispedømme etter Reformasjonen - oversyn” (på nynorska). Fylkesarkivet i Vestland. https://leksikon.fylkesarkivet.no/article/4fce6f77-9165-497d-baa3-4135a8da142e/. Läst 22 december 2021. 
  12. ^ ”Superintendent” (på norska). Store norske leksikon. 1 mars 2019. https://snl.no/superintendent. Läst 22 december 2021. 
  13. ^ Bugge Amundsen, Arne (13 februari 2009). ”Eiler Hagerup - 2” (på norska). Norsk biografisk lexikon. https://nbl.snl.no/Eiler_Hagerup_-_2. Läst 22 december 2021. 

KällförteckningRedigera

  • Diplomatarium Norvegicum XVII B - utredning av Oluf Kolsrud

Externa länkarRedigera