Benjamin Netanyahu

Israels premiärminister 1996–1999, 2009–2021 och 2022–

Benjamin Netanyahu (hebreiska: בִּנְיָמִין נְתַנְיָהוּ), född 21 oktober 1949 i Tel Aviv i Israel, är en israelisk diplomat, militär och partiledare för högerpartiet Likud. Den 29 december 2022 tillträdde han för tredje gången som Israels premiärminister. Netanyahu har tidigare varit premiärminister åren 1996–1999 och 2009–2021. Han är därmed den person som varit Israels premiärminister under längst tid.[1] Hans smeknamn är Bibi och är vanligt använt, även av journalister och andra statsmän.[2][3]

Benjamin Netanyahu
בִּנְיָמִין נְתַנְיָהוּ

Benjamin Netanyahu i februari 2023.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
29 december 2022
President Isaac Herzog
Företrädare Yair Lapid
Tid i befattningen
31 mars 2009–13 juni 2021
President Shimon Peres
Reuven Rivlin
Företrädare Ehud Olmert
Efterträdare Naftali Bennett
Tid i befattningen
18 juni 1996–6 juli 1999
President Ezer Weizman
Företrädare Shimon Peres
Efterträdare Ehud Barak

Född 21 oktober 1949 (74 år),
Tel Aviv, Israel
Politiskt parti Likud
Alma mater Massachusetts Institute of Technology
Harvard University
Religion Judendom
Maka Miriam Weizmann (1972–1978)
Fleur Cates (1981–1984)
Sara Ben-Artzi (1991– )
Barn 3
Namnteckning Benjamin Netanyahus namnteckning
Smeknamn Bibi

Den 21 november 2019 åtalades Netanyahu på anklagelser om missbruk av förtroendeställning, mutbrott och bedrägeri.[4]

Biografi redigera

Netanyahu är son till historikern och den politiske aktivisten Benzion Netanyahu och Tzila Segal, som också hade barnen Jonathan och Iddo Netanyahu. När han var barn flyttade hans familj till Philadelphia i USA, där de bodde först mellan 1956 och 1958 och senare mellan 1963 och 1967. Han studerade under denna tid vid Cheltenham High School och tog examen därifrån 1967.[5]

Netanyahu tog värvning inom Israels försvarsmakt under sexdagarskriget 1967 och blev inom kort befäl inom specialstyrkorna Sayeret Matkal. Han deltog i ett flertal uppdrag, inklusive Operation Gift 1968 och operation Isotope 1972, där han blev skjuten i axeln. Han stred vid frontlinjen under Jom kippurkriget 1973 och deltog i specialstyrkornas räder längs Suezkanalen och ledde sedan en trupp som tog sig djupt in på syriskt territorium.[6] Han befordrades till kapten (seren, סרן) innan han gick i pension från militären.

Efter sin tid i militären flyttade han 1973 till USA för att studera arkitektur vid Massachusetts Institute of Technology och Harvard University. Han avlade en kandidatexamen (B.S.) i arkitektur 1976 vid Massachusetts Institute of Technology. Parallellt med detta studerade han statsvetenskapavancerad nivå[förklaring behövs].[7]

Politisk karriär redigera

Netanyahu var ambassadör i Förenta Nationerna från 1984 till 1988, medlem av partiet Likud samt Israels premiärminister under perioderna juni 1996 till juli 1999 och 31 mars 2006 till 13 juni 2021, samt från 29 december 2022.

Netanyahu var verksam i den privata sektorn 1999–2002, efter att ha förlorat i valet 1999 mot Ehud Barak. Han var därefter utrikesminister 2002–2003 och därefter finansminister 2003–2005 under Ariel Sharon. Han lämnade regeringen i augusti 2005 efter meningsskiljaktigheter i frågan om Gaza-planen. Han återtog ledarskapet inom Likud i december 2005, sedan Sharon lämnat partiet för att bilda ett nytt. I valet 2006 gjorde Likud ett uselt val och vann endast 12 mandat i Knesset. I december 2006 blev Netanyahu officiellt oppositionens ledare i Knesset samt ordförande för Likud. I partiledarvalet i augusti 2007 behöll han ledarskapet inom Likud efter att ha vunnit över utmanaren Moshe Feiglin. Efter valet 2009, där Likud placerade sig på en andraplats, och där center-höger partierna vann en majoritet[8], formade Netanyahu en koalitionsregering.[9][10]

I juni 2021 förlorade Netanyahu makten när Naftali Bennett blev premiärminister.[11] Netanyahu kvarstod dock som ledare för partiet Likud och blev därmed oppositionsledare i Israel.[12] Efter ett nyval 2022 återkom han som premiärminister i december samma år.[13]

Netanyahu är den förste israeliske premiärministern som är född i Israel efter grundandet av staten 1948.

Ställningstaganden redigera

Netanyahu förespråkar dödsstraff som en åtgärd mot terrorism.[14] Han var motståndare till Osloprocessen eftersom han ansåg den vara "en trojansk häst".[15]

Netanyahu har också varit kritisk till atomavtalet från 2015 mellan Iran och ett antal stormakter. Försöket att desarmera den iranska regimen liknar i hans tycke Chamberlains eftergiftspolitik gentemot nazisterna. "Precis som nazisterna försökte utplåna civilisationen och ville att herrerasen skulle styra hela världen medan de rensade ut det judiska folket, så strävar den iranska regimen efter att kontrollera den hela regionen, att vidga sig och att förstöra den judiska staten" sa han i ett tal 2015.[16] 2018 anklagade han Iran för att inte hålla avtalet efter att han presenterat ett gömställe med över 100 000 dokument som specificerar omfattningen av Irans nukleära program. Iran fördömde Netanyahus presentation som "propaganda".[17]

Brottsutredning och åtal redigera

Sedan januari 2017 har Netanyahu utretts av israelisk polis i två fall som inte tidigare offentliggjorts, ”Fall 1000” och ”Fall 2000”, som namnges så av polisen på grund av kopplingen mellan dem. I det första fallet, ”1000”, är Netanyahu misstänkt för påstått införskaffande av olämpligt storskaliga förmåner från affärsmän, bland andra den israeliske Hollywoodproducenten Arnon Milchan och den australiske affärsmannen James Packer.[18] Detta bekräftades av israelisk polis första gången den 3 augusti 2017.[19] Nästa dag rapporterades det att premiärministerns tidigare stabschef Ari Harow hade undertecknat ett avtal med åklagare för att bli statens vittne och vittna mot Netanyahu i dessa fall.[20]

Den 13 februari 2018 rekommenderade israelisk polis att Netanyahu skulle anklagas för korruption. Enligt ett polisutlåtande fanns det tillräcklig bevisning för att åtala premiärministern på anklagelser om mutor, bedrägerier och bristande förtroende i de två separata fallen ”1000” och ”2000”. Netanyahu svarade att påståendena var grundlösa och att han skulle fortsätta som premiärminister.[21]

Den 28 februari 2019 tillkännagav den israeliske riksåklagaren sin avsikt att rikta anklagelser mot Netanyahu om mutor och bedrägerier i tre olika fall.[22]

Rättegången mot Netanyahu var planerad att starta den 24 maj 2020 men blev försenad på grund av covid-19-pandemin.[23] Från och med april 2023 pågår den straffrättsliga rättegången fortfarande.[24]

Privatliv redigera

Netanyahu gifte sig 1972 med Miriam Weizmann, med vilken han har en dotter. Medan Weizmann var gravid 1978 träffade Netanyahu den icke-judiska brittiska studenten Fleur Cates och inledde en affär. Hans äktenskap slutade i skilsmässa snart därefter.[25] År 1981 gifte sig Netanyahu med Cates, som konverterade till judendomen.[26] Paret skilde sig 1984.[27] År 1991 gifte sig Netanyahu för tredje gången, då med sin nuvarande maka Sara Ben-Artzi. Paret har sönerna Yair och Avner tillsammans.[28]

Netanyahus bror, Jonathan Netanyahu, som var befälhavare för Israels specialstyrkor, dödades år 1976 under Operation Entebbe. En annan bror, Iddo Netanyahu, är en israelisk dramatiker. Hans far, Benzion Netanyahu, var en israelisk historiker.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Yle - Netanyahu tillbaka igen ...”. 29 december 2022. https://svenska.yle.fi/a/7-10025469. Läst 18 december 2023. 
  2. ^ Koplow, Michael (13 oktober 2012). ”To 'Bibi' or Not to 'Bibi'” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2012/10/to-bibi-or-not-to-bibi/263568/. Läst 4 oktober 2020. 
  3. ^ ”Benjamin Netanyahu | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Benjamin-Netanyahu. Läst 4 oktober 2020. 
  4. ^ ”Israels premiärminister Benjamin Netanyahu åtalas för mutbrott och bedrägeri” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/11/21/israels-premiarminister-benjamin-netanyahu-atalas-for-mutbrott-och-bedrageri. Läst 15 juni 2021. 
  5. ^ "Benjamin Netanyahu". ynetnews.com. Läst 17 maj 2018.
  6. ^ אמיר בוחבוט, "סיירת מטכ"ל בת 50"
  7. ^ Ball, Charles H. (5 juni 1996). "Professor recalls Netanyahu's intense studies in three fields". Massachusetts Institute of Technology. Läst 17 maj 2018.
  8. ^ Kadima wins, but rightist bloc biggest
  9. ^ ”Netanyahu sworn in as Israel's prime minister”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100102083155/http://haaretz.com/hasen/spages/1075341.html. Läst 18 november 2012. 
  10. ^ Netanyahu sworn in as Israeli prime minister
  11. ^ ”Ny israelisk regering klar”. DN.SE. 2 juni 2021. https://www.dn.se/varlden/ny-israelisk-regering-klar/. Läst 15 juni 2021. 
  12. ^ Uddén, Cecilia (3 juni 2021). ”Han blir Israels nya premiärminister: ”Vi måste sluta be om ursäkt””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/han-blir-israels-nya-premiarminister-vi-maste-sluta-be-om-ursakt. Läst 9 oktober 2021. 
  13. ^ von Kraemer, Maria (29 december 2022). ”Netanyahu tillbaka igen med den mest högerorienterade regeringen i Israels historia – rädslan för nya oroligheter ökar”. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10025469. Läst 31 december 2023. 
  14. ^ ”Netanyahu demands death penalty for Halamish terrorist”. https://www.timesofisrael.com/netanyahu-demands-death-penalty-for-halamish-terrorist/. Läst 13 maj 2021. 
  15. ^ Sells, Michael A.. Holocaust Abuse. 
  16. ^ ”Netanjahu vergleicht Iran mit Nazi-Regime”. Deutsche Welle. 16 april 2015. https://www.dw.com/de/netanjahu-vergleicht-iran-mit-nazi-regime/a-18386520. Läst 17 maj 2021. 
  17. ^ ”WATCH: Netanyahu says 'I'm here to tell you one thing— Iran lied'”. The Jerusalem Post | JPost.com. https://www.jpost.com/Israel-News/Benjamin-Netanyahu/WATCH-LIVE-Netanyahu-address-the-nation-discussing-dramatic-Iran-news-553124. Läst 1 maj 2018. 
  18. ^ ”Netanyahu questioned by Israeli police for a second time in graft probe” (på brittisk engelska). The Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/06/netanyahu-questioned-israeli-police-second-time-graft-probe/. Läst 20 april 2018. 
  19. ^ ”Benjamin Netanyahu suspected of bribery, fraud, Israeli police say” (på engelska). https://www.cbsnews.com/news/benjamin-netanyahu-suspected-bribery-fraud-israel-police/. Läst 20 april 2018. 
  20. ^ ”Former Netanyahu Aide Ari Harow Reaches Deal to Become State's Witness” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/former-netanyahu-aide-reaches-deal-to-become-state-s-witness-1.5440062. Läst 20 april 2018. 
  21. ^ ”Police seek Netanyahu corruption charges” (på brittisk engelska). BBC News. http://www.bbc.com/news/world-middle-east-43051249. Läst 20 april 2018. 
  22. ^ ”Benjamin Netanyahu väntas ställas inför rätta”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/israels-justitieminister-vill-atala-presidenten-/. Läst 8 mars 2019. 
  23. ^ ”Was the delay of Netanyahu's trial cynical or legal? - analysis” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. https://www.jpost.com/israel-news/was-the-delay-of-netanyahus-trial-cynical-or-legal-analysis-621051. Läst 24 juli 2021. 
  24. ^ ”What is the latest on Benjamin Netanyahu's corruption trial?”. The Times of India. 27 april 2023. ISSN 0971-8257. https://timesofindia.indiatimes.com/world/middle-east/what-is-the-latest-on-benjamin-netanyahus-corruption-trial/articleshow/99808082.cms?from=mdr. Läst 20 oktober 2023. 
  25. ^ ”Netanyahu’s women and the making of Psychobibi” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. http://blogs.timesofisrael.com/netanyahus-women/. Läst 8 april 2018. 
  26. ^ ”Star of Zion” (på engelska). The Hive. https://www.vanityfair.com/news/1996/06/benjamin-netanyahu. Läst 8 april 2018. 
  27. ^ ”MKs slam Netanyahu over his son dating a non-Jewish Norwegian woman”. The Jerusalem Post | JPost.com. http://www.jpost.com/National-News/MKs-slam-Netanyahu-for-letting-son-date-gentile-339416. Läst 8 april 2018. 
  28. ^ ”Benjamin Netanyahu” (på amerikansk engelska). Biography. https://www.biography.com/people/benjamin-netanyahu-9421908. Läst 8 april 2018. 

Externa länkar redigera