Öppna huvudmenyn

Gusum

tätort i Valdemarsviks kommun, Sverige

Gusum är en tätort i Valdemarsviks kommun, Östergötlands län.

Gusum
Tätort
Gamla brandstationen Gusum
Gamla brandstationen Gusum
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Valdemarsviks kommun
Distrikt Ringarums distrikt
Koordinater 58°16′0″N 16°29′38″Ö / 58.26667°N 16.49389°Ö / 58.26667; 16.49389
Area 127 hektar (2015)[1]
Folkmängd 1 190 (2018)[1]
Befolkningstäthet 9,37 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gusum
Postnummer 615 02, 615 71, 615 72, 615 73
Riktnummer 0123
Tätortskod T1084[2]
GeoNames 2709600
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Orten är belägen mellan Yxningen och Sankt Anna skärgård. Kommunala badplatser finns vid Yxningen, Tostebosjön samt Sandfjärden och Gropviken i Sankt Anna socken. Tidigare fanns även ett bad i Byngaren, vid Gusumsåns utlopp, men det stängdes när omfattningen av utsläppen i ån blev kända.

Innehåll

OrtnamnetRedigera

År 1415 skrevs namnet Guhdisrum. Gudhis- är genitiv av mansnamnet Gudhir. Efterledet -rum betyder 'öppen plats'.[3]

HistorikRedigera

Gusum var tidigare säte för Gusums bruk, med en omfattande tillverkning av blixtlås och mässingsattiraljer. Bruket daterar sig från 1600-talet. Henrik de Try köpte skattegården Gusum och fick där den 2 november 1652 privilegier för ett järnbruk med masugn till styckgjuteri. Senare anlades ett mässingsbruk, med privilegier från 27 november 1661. Båda verken förföll dock. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och hade tidvis flera delägare.

I slutet av 1600-talet var Georg Spalding och hans svåger M. Westerberg delägare, och deras arvingar blev ensamma ägare av Gusums bruk i början av 1700-talet. Därefter anlades knappnålsfabrik 1742, järn- och stålmanufakturverk samt stångjärnsbruk 1821. De senare lades ner 1888. Däremot utvidgades mässingsbruket, och 1892 anlades ett metallduksväveri för alla sorters metallduk, däribland viror för pappersmaskiner. I början av 1900-talet hörde vid sidan av mässingsbruket nåltillverkningen till brukets mest kända, särskilt fabrikens egen säkerhetsnålsvariant "gusums kul-nål". Den bland allmänheten mest kända produkten är dock blixtlås, som började tillverkas år 1931.

Efter 1812 helägdes Gusums bruk av släkten Westerberg. Från 1875 tillhörde egendomen Gusums bruks- och fabriksaktiebolag. Företaget expanderade därefter kraftigt och kom från 1931 hos många bli synonymt med blixtlås. Då konjunkturen vände från 1970-talet, inleddes en systematisk företagsplundring av företaget. Brukets olika divisioner såldes och till slut gick Gusums Bruk AB i konkurs den 15 april 1988. Den sista tillverkningen på det äldre bruksområdet i samhället flyttade 1994, varefter området lämnades att förfalla, innan det revs under våren 2010.

 
Den inledande delen av Gusum bruks privilegiebrev 2 november 1652.

Av de på 1980-talet försålda tillverkningsgrenarna levde tillverkning av viror kvar i Gusum till 2010. De sista resterna av blixtlåstillverkningen lämnade orten 1994. Kvar idag finns mässingsbruket, som redan 1966 flyttades till en ny fabriksanläggning vid Gräsdalen strax utanför Gusums samhälle. Mässingsbruket har alltsedan det såldes från Gusums Bruk 1987 haft ett flertal ägare. Idag är fabriken dominerande inom mässingsbranschen i Norden.

 
Häktor och kul-nålar från Gusums bruk.

Fram till 1971 var Gusum huvudort i Ringarums landskommun, som då genom sammanslagning med Valdemarsviks köping bildade Valdemarsviks kommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gusum 1900–2015[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
485
1960
  
1 262
1965
  
1 326
1970
  
1 562
1975
  
1 551
1980
  
1 612
1990
  
1 392 162
1995
  
1 383 163
2000
  
1 338 163
2005
  
1 211 163
2010
  
1 175 162
2015
  
1 149 127

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

LitteraturRedigera

  • Karin Forsberg Gusums Bruks historia 1653-1953, Stockholm 1953
  • Gustaf Bondeson Gusums Bruk, Göteborg 1975.
  • Gusum - ett brukssamhälle under 350 år, Gusum 2003
  • Gusums Bruk - mässingsprodukter 1881-1925, Gusum 2009

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 september 2013
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 99
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.