Ventilation (byggnader)
Ventilation innebär förflyttning och utbyte av luft i byggnader. Ventilationen har flera syften; den vanligaste är att man vill skapa ett behagligt inomhusklimat. Ventilationen transporterar bort fukt, föroreningar m.m. från rummet och tillför "frisk" luft istället. Det finns ett antal kvalitetskrav på inomhusklimat, t.ex. att koldioxidhalten inte ska överstiga 1000 ppm i lokaler där människor vistas stadigvarande.[1]
Ventilationsprinciper
redigeraGrundregeln är att ventilationen ska anpassas till byggnaden och till den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Självklart är kraven när det gäller bullernivå och luftkvalitet betydligt hårdare för en bostad än för en processindustri. Önskad ventilation går i princip att skapa på fyra olika sätt:
- självdrag
- mekanisk frånluft även kallat fläktförstärkt självdrag (FFS)
- mekanisk från- och tilluft (FT)
- mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX)
Ventilationsaggregat
redigeraFör att ge maximal flexibilitet byggs ventilationsaggregat för större luftmängder i de flesta fall upp genom att kombinera funktionsmoduler - fläkt, filter, värmeåtervinning, kyla osv. I flerfamiljshus, industrier och kontorsbyggnader placeras ventilationsaggregatet oftast av praktiska skäl högst uppe i byggnaden så att frånluftkanalen kan mynna ut på taket.
Ventilationskanaler
redigeraI nyare byggnader byggs kanalsystemet nästan uteslutande upp av spirallindade plåtrör i olika dimensioner, ofta i kombination med ljuddämpare. Kanalsystemen avslutas med till- och frånluftsdon. Speciellt brandhärdiga kanaler krävs för s.k. imkanaler, d.v.s. kanaler från exempelvis restaurangkök.
Plåtrör började användas på 1950-talet och många av dessa är nu mogna för utbyte. I många bostadshus, inte minst byggnader från det s.k. miljonprogrammet, är det vanligt att ventilationen sker genom självdrag i murade skorstenskanaler. Det är också här som behovet av renovering och reparation är störst. Läckande kanaler orsakar en rad olika problem, förutom att självdraget inte fungerar, t. ex. lukt och buller.
De metoder som används är samma som används vid renovering av rökkanaler i tegelskorstenar, nämligen:
Kanaler som renoveras med kompositfoder eller tätningsmassa behåller sin area, men blir hårda och är därför känsliga för t.ex. sättningar. Flexibla stålrör klarar sättningar men kanalarean minskar.
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ ”Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation”. Folkhälsomyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011823/http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter1/fohmfs-2014-18.pdf. Läst 6 december 2015.