Andres Küng
Andres Küng, född 13 september 1945 i Ockelbo församling i Gävleborgs län, död 10 december 2002 i Slottsstadens församling i Malmö,[5] var en svensk[6] journalist, författare, företagare och politiker (folkpartist).
| Andres Küng | |
| Född | 13 september 1945[1] Ockelbo, Gästrikland, Sverige |
|---|---|
| Död | 10 december 2002[1] (57 år) Slottsstadens församling, Malmö, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Handelshögskolan i Stockholm  |
| Sysselsättning | Journalist[2], författare, politiker, affärsman |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1982–1982)[3][4][2] Ledamot av Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1983–1983)[2] | |
| Politiskt parti | |
| Folkpartiet[2] | |
| Utmärkelser | |
| Vita stjärnans orden, tredje klass | |
| Redigera Wikidata | |
Küng föddes i Ockelbo som son till estniska flyktingar som flytt undan Sovjetunionens ockupation. Han utbildade sig till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, med examen 1967. Han var redaktör för OBS Kulturkvarten i Sveriges Radio 1969–1972 och utrikeskommentator i TV 1:s Barnjournalen 1972–1982.
Andres Küng var starkt engagerad i kampen mot kommunismen och för de baltiska ländernas självständighet. Han skrev ett femtiotal böcker och ett stort antal artiklar och höll många föredrag i ämnet. Han var partipolitiskt aktiv inom Folkpartiet, där han bland annat var partistyrelseledamot 1982–1991. Han var ersättare i Sveriges riksdag för Fyrstadskretsen två kortare perioder 1982 och 1983, den sista gången som suppleant i konstitutionsutskottet.[7]
Küng var ordförande i organisationen Friheten i Sverige från grundandet 1985. Efter samgåendet med Medborgarrättsrörelsen var han vice ordförande i den sammanslagna organisationen Medborgarrättsrörelsen Friheten i Sverige 1988–1990, samt ordförande 1990–1993.[8] Han var också en av grundarna av Måndagsrörelsen, till stöd för ett fritt Baltikum, i början av 1990-talet. År 1993 var han med och startade Estlands första privata TV-station EVTV.
I november 1998 tilldelades Küng Lettlands högsta statliga utmärkelse, Trestjärneorden, av president Guntis Ulmanis och i februari 1999 mottog han Estlands motsvarighet, Vita stjärnans orden, av president Lennart Meri.
Bibliografi i urval redigera
- Latinamerika - reform eller stagnation Aldus, 1969
- Estland - en studie i imperialism Aldus, 1971
- Vad händer i Baltikum?, Aldus/Bonniers, 1973
- Så fungerar Sverige, Bra böcker 1976[9]
- Bruce! Driven av kärlek eller … ?, Libris 1976
- TV-folk : [TV-kolleger på Aktuellt, Rapport, Kvällsöppet], Bokád 1978[10]
- En dröm om frihet - om passivt motstånd i dagens Baltikum, Libris, 1978
- Sådan är socialismen – en orättvis betraktelse?, Timbro, 1982
- Vindens barn - om medlöperi förr och nu, Timbro, 1983
- Baltikum lever!, Timbro, 1984
- Vingar över Amazonas, ISBN 91-536-5077-8, Den kristna bokringen, 1984
- Estland vaknar Sellin & Blomquist 1989
- Baltikum: en handbok om Estland, Lettland, Litauen, Winbergh, 1991.
- Riga: En personlig vägvisare,ISBN 91-7055-056-5, Sellin & Partner Förlag AB, 1992
- Ett liv för Baltikum: journalistiska memoarer. Stockholm: Timbro. 2002. Libris 8742180. ISBN 9175665301
Noter redigera
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Küng, Andres.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 1, 1996, s. 526, Kung, Andres (fp), läst: 3 juni 2023, ”Kung, Andres (fp), f 1945, journalist. Ersättare 1982/83 (4.10-8.10.1982) och 1983/84 (18.11-21.12.1983)”.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, 31 december 1982, läs online, läs online och läs online, läst: 7 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1982/83:7, 31 december 1982, läs online, läs online och läs online, läst: 7 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
- ^ Andres Küng, insändare i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 6 juni 2000.
- ^ Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 1 s. 526. Sveriges riksdag 1996.
- ^ ”Andres Küng (Curriculum vitae)”. Info Ettevõtete Grupp / Info Enterprises Group. http://www.ieg.ee/ak/cv.html. Läst 22 september 2016.
- ^ Küng, Andres; Frantzén Lennart (1976). Så fungerar Sverige. Höganäs: Bra böcker. Libris 168193
- ^ Küng, Andres (1978). TV-folk: [TV-kolleger på Aktuellt, Rapport, Kvällsöppet]. Stockholm: Bokád. Libris 7637823. ISBN 9173680281