Akkajaure (vattenmagasin)
Akkajaure (alternativ stavning Áhkájávrre) är ett vattenmagasin i Lappland i Stora Lule älv nordväst om Stora Lulevatten. Magasinet däms av Suorvadammen. Akkajaures yta varierar mellan 94 och 260 km² och vattennivån mellan 423 och 453 meter över havet.
 Akkamassivet sett från Akkajaure | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare kommun |
| Jokkmokks kommun | |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°39′51″N 17°34′48″Ö / 67.66410°N 17.58000°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7507694, 609392 |
  Akkajaure
| |
| Mått | |
| Areal | 260 km² [1] |
| Höjd | 438,9 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 240 km [2] |
| Medeldjup | 30 m [3] |
| Maxdjup | 67 m [1] |
| Volym | 7,8 km³ (utifrån medeldjup) |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Luleälven |
| Utflöde (lokalt namn) | Stora Luleälven |
| VattendragsID (VDRID) | 729080-178893 |
| GeoNames | 2727195 |
| Status[1] | |
| Ekologisk potential | _-_Gray_(BCBEB0)_square.svg){kind=small} Måttlig |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | .svg){kind=small} Ja |
| Kontinuitetsförändringar | Ja |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE749330-160119) |
| Övrigt | |
| SjöID | 749330-160119 |
| ID vattenförekomst | SE749330-160119 |
| Vattenytans ID (VYID) | 750887-157531 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 750815-157670 |
| Namn | Utloppet av Akkajaure |
| Areal | 560,03 km² |
| Vattenytor | 260,2 km² |
| Sjöprocent | 46,46 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 4 663,2 km² |
| Biflödesordning | 1 |
| Utflöde | Luleälven (Stora Luleälven) |
| VattendragsID (VDRID) | 729080-178893 |
| Avstånd till havet | 313 km |
| Medelhöjd | 604 m ö.h. |
| Område nedströms | 749319-160133 |
| Källor | [4][5][6] |
Området före dämningen redigera
-
Den nedre delen av den nu överdämda dalgången, som den såg ut 1888, innan Akkajaure dämdes. Utsnitt ur generalstabskartan. -
Den övre delen av den nu överdämda dalgången, som den såg ut 1888, innan Akkajaure bildades.
Suorvadammen placerades vid Lilla Sjöfallet. Där ovanför fanns en geologiskt och botaniskt märklig älvdal med en labyrint av land och vatten och ett rikt samiskt kulturlandskap. Genom uppdämningen lades sjöarna Suorvajaure, Vuoksajaure, Alemusjaure, Luoktanjarkajaure, Vaisaluokte, Sjvaltjajaure, Kaskejaure och Ruotjajaure, ett antal mindre sjöar, mellanliggande landtungor och näs, öar och holmar samt vidsträckta strandområden under vatten. Före uppdämningen gjordes 1922 en kulturhistorisk inventering, där Gustaf Hallström svarade för de arkeologiska undersökningarna, nomadskoleinspektören Axel Calleberg dokumenterade det samiska ortnamnsbeståndet och kyrkoherden Otto Lindgren upptecknade sagor och traditioner om platser som skulle komma att dämmas över. Under 1939–1940, när uppdämningen redan påbörjats, genomförde sedan Ernst Manker en grundlig dokumentation av kåtaplatser och andra fyndplatser inom området.[7]
Samebyar redigera
Området kring Akkajaure är Sirges samebys västligaste kärnområde under sommarhalvåret. Det används som sommar-, höst- och vårbete för ren. Området är ett intensivt kalvnings- och brunstområde samt kalvmärkningsland under sommaren. Ett stort antal fasta renskötselanläggningar finns inom området som arbetshagar för kalvmärkning och slakt, renvaktarstugor samt samevisten.
Norr om Akkajaure finns samebyn Unna tjerusj, som förlorade viktiga kalvningsland vid uppdämningen.[8]
Omgivningar redigera
Söder om Akkajaure ligger fjället Akka.
Delavrinningsområde redigera
Akkajaure ingår i delavrinningsområde (750815-157670) som SMHI kallar för Utloppet av Akkajaure. Medelhöjden är 604 meter över havet och ytan är 560,03 kvadratkilometer. Räknas de 216 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 4 663,2 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Luleälven (Stora Luleälven) mynnar i havet.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (26 %) och kalfjäll (27 %). Avrinningsområdet har 260,2 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 46,4 %. Delavrinningsområdet täcks till 0,61 procent av glaciärer, med en yta av 3,4075 kvadratkilometer.[5]
Galleri redigera
-
-
Satellitfoto över Akkajaure.
-
Flygfoto över Akkajaure från 2008.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ J Sahlberg (2003). ”Physical modelling of the Akkajaure reservoir” (på engelska). Hydrology and Earth System Sciences (European Geosciences Union) 7 (3): sid. 270. http://smhi.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A846384&dswid=-9873. Läst 18 februari 2022.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800
- ^ * Hultblad, Filip (1936). Flyttlapparna i Gällivare socken. Geographica, 0373-4358 ; 1. Uppsala. sid. 33. Libris 1158900