af Ugglas är en svensk grevlig och friherrlig adelsätt med stamfadern excellensen greve Samuel af Ugglas. Vid adlandet 1772 upptogs valspråket "Etiam in tutis vigil" på latin och har svenska översättningen till "Äfven under tryggaste lugn vaksam".

Friherrliga ätten af Ugglas
Den friherrliga af Ugglas-ättens vapen
Ursprungbergsmansgården Uggelviken i Falun
UpphöjdFriherrlig 1796
StamfarSamuel Ugla adlades 1772 under namnet af Ugglas.
Sätesgård1785-1975 Forsmarks bruk, Almare-Stäkets gård
Adlad1772
AntalSverige Sverige 57
Norge Norge 1
Besläktade ätterWachtmeister, von Düben, Tamm, von Euler-Chelpin, Olivecrona, von Hermansson
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1796
GradFriherrlig ätt nr 311

HistorikRedigera

Ätten kommer från bergsmansgården Uggelviken i Falun och räknar sina anor från Per Uggla, som omtalas i Gustav Vasas historia. Ättens äldste kände stamfader är Samuel Danielsson (död 1677) som var bergsman och bosatt på Uggelviken i Stora Kopparbergs socken. Ättlingar var huvudsakligen verksamma i Falun som bergsmän. En ättling, Samuel Uggla var kronobefallningsman i Säter och gift med en dotter till den pommerske befallningsmannen i Uppland, Per Zachariasson. Deras son Petrus Uggla var teologie doktor och kontraktsprost i Hedemora, och gift med Helena Norrström, vars far Olof Norrström var kontraktsprost och modern en Troilia, syster till ärkebiskop Samuel Troilius, och vars släkt på fädernet länge varit kyrkoherdar i Dalarna, samt var ättlingar till Stormor i Dalom och Bureätten.

Petrus Ugglas och Helena Norrströms son Samuel Uggla gjorde sin bana i kungliga kansliet och adlades 1772 under namnet af Ugglas. Han erhöll 1796 friherrlig och 1799 grevlig värdighet med nr 311 respektive 105 på Sveriges Riddarhus. Den grevliga ätten adlades med primogenitur, varigenom endast äldste sonen till förutvarande greve innehar grevevärdigheten. Övriga barn är friherrliga. År 1782 köpte Samuel Forsmarks bruk som ägdes inom familjen fram till 1975. Samuel af Ugglas hustru var Carolina Wittfoth vars far var brukspatron på Gysinge bruk. Dottern Helena Charlotta gifte sig med statsrådet Gustaf Fredric Åkerhielm af Margaretelund och ätten fortlevde på svärdssidan genom sonen Pehr Gustaf af Ugglas varifrån de nuvarande medlemmarna härstammar. Han köpte Harnäs bruk samt flera andra järnverk, och ättlingar var vid sidan av deras offentliga karriärer brukspatroner på flera bruk.

Den 31 december var 77 personer med efternamnet af Ugglas bosatta i Sverige.[1]

af Ugglas vapenRedigera

När Greve Samuel af Ugglas upptog friherrlig och sedan grevlig rang blev det Gustaf III:s namnskiffer i första fältet och i den högra hjälmprydnaden, att det tredje fältet borde syfta på släktens rötter i Dalarna (dalapilarna), eftersom motsvarar landskapsvapnet med förändrade tinkturer och att armen som sticker upp ur kronan på den vänstra hjälmen nog syftar på hans uppdrag som riksråd (hermelinbrämad karmosinröd ärm) och president i Kammarkollegiet (nyckeln). Korset i lejonets tassar i det fjärde fältet kan möjligen syfta på alla de kyrkoherdar af Ugglas som fanns bakåt i släkten. I mitten ser vi kattugglan.

Personer ur ätten af UgglasRedigera

Grevliga ätten af Ugglas
 
Ursprungbergsmansgården Uggelviken i Falun
UpphöjdGrevlig 1799
StamfarExcellensen greve Samuel af Ugglas
  Sveriges riddarhus
Introducerad1799
GradGrevlig ätt nr 105
 
Serafimerordens af Ugglas vapen. Orden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse.

Alfabetiskt ordnadeRedigera

Kronologiskt ordnadeRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

Tryckta källorRedigera