Claude Joseph Vernet, född 14 augusti 1714 i Avignon, Frankrike, död 3 december 1789 i Paris, var en fransk målare, son till dekorationsmålaren Antoine Vernet.

Joseph Vernet
Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun - Joseph Vernet (1778).jpg
FödelsenamnClaude Joseph Vernet
Född14 augusti 1714
Avignon, Frankrike
Död3 december 1789 (75 år)
Paris
NationalitetFransman
Konstnärskap
FältMålare
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

BiografiRedigera

Vernet biträdde redan som gosse fadern vid utförandet av dörrstycken och vagnmålningar. År 1732 sändes han till Rom, for sjövägen från Marseille, upplevde en storm, lät binda sig vid skeppets stormast för att noggrant kunna iakttaga vågornas rörelser och färgernas spel och fick under intrycken härav sin kallelse som marinmålare klar för sig. I Rom studerade han ruiner och landskap, men framför allt atmosfärens toner och nyanser. Bland hans studier från denna tid finns gedigna och utsökta små målningar, som i sin luftiga ljusbehandling förebådar Corot (exempelvis Ponte rotto och Bron och kapellet San Angelo, båda i Louvren).

Efter ankomsten till Rom gick han in i studion till valmålaren Bernardino Fergioni[1] och den marina landskapsmästaren Adrien Manglard.[2][3] Manglard och Fergioni introducerade Vernet för målningen av havslandskap.[3][4][5] Det anses att både Vernet och Manglard överträffade sin lärare (Fergioni). Vissa författare påpekar att Vernet i sin tur hade "en vaghet och en överlägsen anda" än sin lärare Manglard, som presenterade en "fast, naturlig och harmonisk smak" ("... Il suo nome [Fergionis namn] fu dopo non molti anni oscurato da due franzesi, Adriano Manglard, di un gusto sodo, naturale, accordato; e il suo allievo, Giuseppe Vernet, di una vaghezza e di uno spirito superiore al maestro").[6]

År 1753 begav han sig till Paris och blev samma år medlem av konstakademien. Som receptionsstycke lämnade han En hamnstad i solnedgång. Han hade stor framgång, blev med ens en målare på modet, strödde omkring sig marinmålningar med storm, skeppsbrott, blixtar, månsken, nattstämning. Han har blivit kallad den förste furnissören av romantik. Skickligheten i anordning och effekt fick ersätta den övertygande naturkänsla min finner i hans tidigare alster. I Louvren finns av hans hand 15 stora bilder av franska hamnstäder (1755–1765) samt ett 30-tal landskap av olika slag. I Stockholms Nationalmuseum[7] är han representerad av sex smärre målningar.

GalleriRedigera

Litterära referenserRedigera

I Arthur Conan Doyles novell "Den grekiske tolken", hävdar den fiktiva detektiven Sherlock Holmes att hans mormor är Vernets syster, utan att ange om det är Claude Josephs eller Antoine Charles Horaces syster.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Mall:EB1911
  2. ^ ”Marina di Anzio”. Accademia di San Luca. https://www.accademiasanluca.eu/it/collezioni_online/pittura/archive/cat_id/1791/id/1668/marina-di-anzio. Läst 9 oktober 2020. 
  3. ^ [a b] ”Vernet”. Treccani. https://www.treccani.it/enciclopedia/vernet_%28Enciclopedia-Italiana%29/. Läst 9 oktober 2020. 
  4. ^ Greater London Council, Joseph Vernet, Philip Conisbee (1976). Claude-Joseph Vernet, 1714–1789. The Council; University of Michigan. Sid. 1728;1739;1747. https://books.google.com/books?id=LzzsAAAAMAAJ&q=claude-joseph+vernet+adrien+manglard. 
  5. ^ Silvia Maddalo (1982). Adrien Manglard (1695–1760). Multigrafica; University of Virginia. Sid. 20–28. https://books.google.com/books?id=OwxNAAAAYAAJ&q=vernet. 
  6. ^ Silvia Maddalo (1982). Adrien Manglard (1695–1760). Multigrafica; University of Virginia. Sid. 23. https://books.google.com/books?id=OwxNAAAAYAAJ&q=vernet. 
  7. ^ Joseph Vernet i Nationalmuseums samlingar

Externa länkarRedigera