Östeuropa omfattar den östra delen av Europa. Östeuropa har ofta varit en politiskt färgad beteckning som skiljs från Väst- och/eller Centraleuropa, och vilka länder som har ingått har varierat.
– Svart gräns: Östblockets utbredning under kalla kriget
– Grå gräns: före detta Sovjetunionens västgräns
– Mörkröd färg: dagens Ryssland
– Röd färg: Ortodoxa länder där man talar slaviska språk.
– Brun färg: andra slaviska länder
– Mörkorange färg: ortodoxa före detta kommuniststater med icke-slavisk språkmajoritet (Rumänien och Moldavien)
– Orange färg: övriga före detta realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)
– Gul färg: land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)
– Rosa färg: ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland)
Efter kalla kriget har ett antal tidigare "östeuropeiska" länder (då del av COMECON och Warszawapakten) fått en tydligare centraleuropeisk identitet (som del av Europeiska unionen). Därefter anses ofta Östeuropa synonymt med östra Europa.[1]
Olika definitioner redigera
Under andra världskriget redigera
I början av andra världskriget var Tyskland i ekonomisk och politisk allians med Sovjetunionen. Men 22 juni 1941 anföll Tyskland Sovjetunionen med över 3 miljoner soldater, i ett anfall som kallades operation Barbarossa. Under resten av andra världskriget var kriget i öster[2] en viktig, men ofta bortglömd del av andra världskriget.
Under kalla kriget redigera
Under kalla kriget var Östeuropa benämningen på de länder i Europa som tillhörde Sovjetunionens inflytelsesfär. Förutom Sovjetunionen innefattade detta även Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland;[1] jämför Östblocket. Ibland räknades även Jugoslavien och Albanien in,[1] eftersom de var styrda av partier som förklarade sig kommunistiska, fastän de stod utanför Warszawapakten och utanför Sovjetunionens kontroll.
Denna beteckning var helt politisk. Finland och Grekland räknades sällan till Östeuropa, fast de ligger långt österut.
Efter 1990 redigera
En viktig skiljelinje i tiden var kommunismens fall 1990–1991. Då började beteckningen Centraleuropa åter användas om en del länder som under efterkrigstiden räknats som Östeuropa.[3]
Svenska Utrikesdepartementet betraktar numera Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien, Ryssland och Ukraina som Östeuropa.[4] Utrikespolitiska institutet definierar områdena i de före detta COMECON-länderna som delar av både Central- och Östeuropa.[5]
Andra definitioner redigera
En annan definition är de slaviska och baltiska folken plus Estland, Ungern, Rumänien och Albanien. Denna definition knyter an till förhållandena under det kalla kriget, och inkluderar flera länder som idag definitivt betraktar sig själva som centraleuropeiska, sydeuropeiska och nordeuropeiska. Se även panslavism.
Man kan också se Östeuropa som den östkyrkliga delen av Europa.[6] Då ingår Ryssland, Belarus, Ukraina, Moldavien, Rumänien, Bulgarien, Grekland, Georgien, Nordmakedonien, Serbien och Montenegro.
Östeuropas länder redigera
• Östeuropa omfattar för det mesta:[7]
• Ofta inkluderas även de tre kaukasiska länderna:[7]
• Det förekommer att följande länder inkluderas:
Albanien
Bulgarien
Bosnien och Hercegovina
Cypern²
Estland
Kosovo
Kroatien
Lettland
Litauen
Montenegro
Nordmakedonien
Polen
Rumänien
Serbien
Slovakien
Slovenien
Tjeckien
Turkiet¹²
Ungern
• Mindre delar av landet ligger i (östra) Europa:
¹ = Geografiskt sett i öst men tillhörde västblocket under kalla kriget (samt 
Finland + 
Grekland)
² = Länder på gränsen mellan Europa och Asien
Finland, Grekland och östra Tyskland redigera
Finland redigera
Finland ligger geografiskt placerat mer till öst än väst i Europa. Finland hade även ett vänskapsavtal med Sovjetunionen under kalla kriget,[10] men på grund av sitt samarbete med Västeuropa och sin kultur räknas det sällan som tillhörande öst.[11] Vänskapsavtalet gällde från 1947 till dess att Sovjetunionen upplöstes i slutet av 1991. Därefter inleddes ett friare och öppnare avtal med Sovjetunionens arvtagare Ryssland.[10]
Grekland redigera
Grekland hör geografiskt mer till öst än väst. Detsamma gäller även dess främsta religion som är ortodoxa kyrkan, vilken också Ryssland och Ukraina tillhör.
Oftast räknar man ändå inte Grekland som ett östeuropeiskt land, då landet ända sedan slutet av andra världskriget har haft bra relationer med väst – både politiskt, militärt[12] och ekonomiskt. 1981 blev landet medlem i Europeiska gemenskapen, senare EU.[13]
Östra Tyskland redigera
Den nordostliga delen av dagens Tyskland hamnade efter andra världskriget inom Sovjetunionens maktområde, som staten Östtyskland (DDR). Tyskland återförenades 1990 – i praktiken genom att DDR blev del av Förbundsrepubliken.[14][15] I kulturell mening har det ibland talats om invånarna i det före detta DDR som "Ossis" – "östbor".[16] DDR-medborgarna fick ändra sina levnadsvillkor på många sätt i samband med anslutningen,[17] och östra Tyskland var ännu 2017 en betydligt fattigare del av landet än den västra landshalvan.[18]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”Östeuropa - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6steuropa. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Sanning och lögn om kriget och terrorn i Östeuropa 1941-1945
- ^ ”Ny antologi om kommunismens fall 1989”. Forum för levande historia. 7 november 2019. https://www.levandehistoria.se/press/release/2019/ny-antologi-om-kommunismens-fall-1989. Läst 11 augusti 2022.
- ^ "Östeuropa och Centralasien". Arkiverad 18 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine. Regeringen.se, 16 april 2012. Läst 2012-05-15.
- ^ Länder i Fickformat: Östt- och Centraleuropa Arkiverad 14 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Utrikespolitiska institutet
- ^ ”ortodoxa kyrkor - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ortodoxa-kyrkor. Läst 11 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Centrum för Östeuropastudier”. www.ui.se. https://www.ui.se/forskning/centrum-for-osteuropastudier/. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Belarus - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/belarus. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Moldavien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/moldavien. Läst 11 augusti 2022.
- ^ [a b] Stig, Lehtikuva/Mikko (20 februari 2018). ”Sovjet försvann” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/06561c8a-8e9f-4432-8e7a-f1028ae6b609. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Brin, Axel (5 november 2017). ”Vad är Östeuropa egentligen - och varför vill inte Finland höra dit?”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1250076. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Agrell, Wilhelm (15 mars 2001). ”Kalla kriget skapade Nato”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/krig/kalla-kriget/kalla-kriget-skapade-nato. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Grekland”. european-union.europa.eu. https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/country-profiles/greece_sv. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Münch, Ursula. ”1990: Grundgesetz oder neue Verfassung?” (på tyska). bpb.de. https://www.bpb.de/themen/nachkriegszeit/grundgesetz-und-parlamentarischer-rat/38984/1990-grundgesetz-oder-neue-verfassung/. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Alexander, Nicole (16 augusti 2020). ”Deutscher Bundestag - Vor 30 Jahren: Volkskammer beschließt DDR-Beitritt zur Bundesrepublik” (på tyska). Deutscher Bundestag. https://www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/30851476_wegmarken_einheit4-202398. Läst 11 augusti 2022.
- ^ Berg, Stefan (13 november 2017). ”Ossis und Wessis: Sind sie angekommen in Deutschland?” (på tyska). Der Spiegel. ISSN 2195-1349. https://www.spiegel.de/spiegel/ossis-und-wessis-sind-sie-angekommen-in-deutschland-a-1177622.html. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Tyskland - Historia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyskland#historia. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Wiedervereinigung: So hat sich die Ost-Wirtschaft gemacht” (på tyska). Der Spiegel. 3 oktober 2019. ISSN 2195-1349. https://www.spiegel.de/fotostrecke/wiedervereinigung-so-hat-sich-die-ost-wirtschaft-gemacht-fotostrecke-170964.html. Läst 11 augusti 2022.