Utrikespolitiska Institutet i Stockholm.
Entrén vid Drottning Kristinas väg 37

Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut med uppdrag att främja intresset för och fördjupa kunskapen om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Det sker dels genom forskning, dels genom informationsverksamhet riktad till en bredare publik. UI drivs som en ideell förening med Utrikespolitiska samfundet som huvudman.

Institutet bildades 1938 som Kommittén för utrikespolitisk upplysning med tidiga medarbetare som Yngve Lorents och Ragnvald Lundström. Institutets nuvarande namn antogs 1940.

Yngve Lorents var ordförande 1938–50.[1] Bland senare ordföranden märks Kurt Samuelsson, Yngve Möller[2], Nils Andrén och Leif Leifland.

Vid institutet bedrivs forskning inom fem forskningsprogram:

  • Europaprogrammet – om europeisk integration och säkerhet samt Europas internationella och transatlantiska relationer.
  • Rysslands- och Eurasienprogrammet – om politisk, ekonomisk och samhällelig utveckling i Ryssland och dess grannländer samt om relationer mellan Ryssland och dess grannar.
  • Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet – om geopolitiska dragkamper och social transformation i regionen.
  • Asienprogrammet – om maktrelationer i Asien, Asiens globala påverkan samt normer och demokrati i Asien.
  • Programmet för global politik och säkerhet – om fred och säkerhet, genus och rättigheter, samt global styrning med inriktning mot klimat och energi.

Informationsverksamheten omfattar seminarier, utgivning av tryckta och digitala publikationer samt expertmedverkan i media. Tidskriften Världspolitikens Dagsfrågor och nättidningen Utrikesmagasinet produceras av en publicistiskt fristående redaktion som också står bakom länderdatabasen Landguiden.

Sedan 2005 delar Utrikespolitiska institutet byggnad med Försvarshögskolan på Drottning Kristinas väg 37 vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Från 2005 till 2018 drev institutet Anna Lindh-biblioteket tillsammans med Försvarshögskolan.

DirektörerRedigera

KällorRedigera

  • Utrikespolitiska institutet 1938–2013 (broschyr, 2013, PDF), sidan 48
  • Årsredovisning 2018

NoterRedigera

  1. ^ Lennart Hirschfeldt: Yngve Lorents i Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ UI : Verksamhetsberättelse 2004
  3. ^ ”Ny direktör vid Utrikespolitiska institutet”. Utrikespolitiska institutet. 10 september 2018. https://www.ui.se/aktuellt/2018/ny-direktor-vid-utrikespolitiska-institutet/. Läst 21 augusti 2019. 

Externa länkarRedigera