Öppna huvudmenyn
Tunnelbanebygget i "öppet schakt" i Hamburg på 1960-talet

Öppet schakt eller dagerschakt, även benämnt med den engelska termen cut-and-cover, är en metod för tunnelbyggande.

Öppet schakt består i att man schaktar ett djupt "dike" från ytan, som stöttas av spontväggar. Sedan bygger man upp tunnelgolvet, väggar och tak på dikets botten, och därefter sker återfyllningen. Metoden används när jordmassorna är lösa och sprängning blir omöjlig.

Den användes bland annat på tidiga tunnelbanor, till exempel Metropolitan Railway i London, Hamburgs och Budapests tunnelbana. Tekniken förekommer fortfarande, främst i glesbebyggda förortsområden. I samband med Stockholms tunnelbanas sträckning genom Brunkebergsåsens grus och sand praktiserades metoden på 1950-talet i centrala Stockholm. Metoden användes delvis i Götatunnelprojektet i centrala Göteborg och i Citytunnelprojektet i centrala Malmö. Den planeras för delar av Västlänken i centrala Göteborg, och där planerar man lägga på taket så fort som möjligt och gräva vidare därunder, för att ha gator uppgrävda så kort tid som möjligt.