Öppna huvudmenyn
Den östliga delen av Alptransit-projektet.
Gula linjen överst: Zimmerberg-bastunneln
Gula linjen till vänster: Den gamla Gotthardtunneln från 1881
Den tjocka gula linjen: Gotthardbastunneln
De röda linjerna visar de existerande huvudspåren.

Gotthardbastunneln är en järnvägstunnel genom Alperna i Schweiz. Den invigdes 1 juni 2016[1] och kommer att vara i full drift i december. Konstruktionen är världens längsta järnvägstunnel, med en längd på 57 km.[2]

Tunneln är en del av det schweiziska AlpTransit-projektet, som också omfattar Lötschberg-bastunneln. Liksom Lötschbergtunneln är avsikten att undvika branta stigningar i bergen för att etablera en snabbare nord-sydlig järnvägsförbindelse genom de schweiziska alperna, för snabbtåg och tunga godståg. När Gotthardbastunneln är färdig kommer restiden på linjen Zürich-Milano att kortas med en timme.

Innehåll

KonstruktionRedigera

Gotthardbastunneln består av två rör med ett enkelspår i varje, med rören borrade sida vid sida från portal till portal, förbundna var 325:e meter med mindre tvärrör, så att den andra tunneln kan användas som nödutgång. Tågen kan byta spår vid två multifunktionsstationer vid Sedrun och Faido.

När tunneln konstruerades byggde man fyra åtkomsttunnlar, för att kunna borra från flera håll samtidigt och på så vis korta ner byggtiden. Den 15 oktober 2010 gjorde tunnelarbetarna genombrottet i tunneln.[3]

BakgrundRedigera

Vägen som passerar Sankt Gotthard-passet är en av de viktigaste passagerna genom alperna. Trafiken har mer än tiodubblats sedan 1980, och de existerande väg- och järnvägstunnlarna är starkt överbelastade. För att få en snabbare och mindre brant passage har väljarna i Schweiz beslutat att bygga denna bastunnel, som skär genom Gotthardmassivet cirka 600 meter under den befintliga Sankt Gotthardstunneln. På den nuvarande linjen kan bara begränsade godståg med en maxvikt på 2 000 ton, dragna av två eller tre lok ta sig fram. De färdas uppför och nedför branta lutningar och genom spiraltunnlar som för upp till den gamla tunnelns portaler 1 100 meter över havet. När den nya tunneln står färdig kommer godståg på uppemot 4 000 ton kunna åka där likaså passagerartåg med en maximal hastighet på 250 km/h.

SpecifikationerRedigera

Gotthardbastunneln
     
Till Luzern, Zürich, Tyskland
     
0 Altdorf
         
         
         
4,4 Norra portalen till bastunneln
         
Erstfeld
         
Gamla linjen
     
12,2 sektion Erstfeld
     
23,5 sektion Amsteg
     
         
Sedrun MGB
     
32 Sedrunmultifunktionsstation
     
     
     
45,5 Faidomultifunktionsstation
     
     
     
         
Gamla linjen
         
Bodio
         
     
61,4 Södra portalen till bastunneln
     
     
     
     
Biasca
     
69,2
     
Till Bellinzona, Italien


  • Längd:
    • Västra tunnelröret: 57 017 m
    • Östra tunnelröret: 57 104 m
  • Total längd på samtliga tunnlar och schakt: 151 840 m
  • Diameter för spårtunnelrören: 8,83-9,58 m
  • Avstånd mellan tvärtunnlar: ca. 325 m
  • Maximalt avstånd till ytan: 2 300 m (vid Piz Vatgira)
  • Byggstart: 1993 (sonderingsborrning), 1996 (förberedelser), 2003 (mekanisk utgrävning)
  • Byggavslut: 2016
  • Idrifttagning: Juni 2016
  • Totalkostnad: Mer än $12 miljarder i totalkostnad när den står färdig.[4]
  • Tåg per dag: 200–250
  • Electrifiering: 15 kV, 16,7 Hz
  • Säkerhetsregler: Säkerhetsreglementet kommer att likna det i övriga långa schweiziska tunnlar, så som en möjlighet att åsidosätta nödbromsen.
  • Mängd utgrävd sten:28200000 ton
  • Antal Tunnelborrmaskiner (TBM): Fyra Herrenknecht Gripper TBM:s — Maskinnummer S-210 och S-211 norrut från Bodio till Faido och Sedrun, Vilka fick smeknamnen Sissi och Heidi; maskinnummer S-229 och S-230 söderut från Erstfeld till Sedrun vilka fick smeknamnen Gabi I och Gabi II.
    • Total längd: 440 m (inklusive back-uputrustning)
    • Total vikt: 3000 ton
    • Effekt: 5 MW
    • Max. daglig framfart: 25-30 m (i utmärkt berggrund)
    • Totalt utgrävd längd av TBM: ca 45 km/tunnelrör
    • Tillverkare: Herrenknecht, Schwanau, Tyskland
  • I oktober 2010 hade totalt åtta arbetare dött under byggnationen av tunneln.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Mats Carlsson-Lénart. Världens längsta järnvägstunnel går under Alperna (2016-05-25). Sveriges Radio. Lyssna på programmet URL hämtad 25 maj 2016. .