Gnosjö

tätort i Gnosjö kommun, Sverige
För andra betydelser, se Gnosjö (olika betydelser).

Gnosjö är en tätort och centralort i Gnosjö kommun i Jönköpings län samt kyrkby i Gnosjö socken. Gnosjö var ett av resmålen i finalen av säsong 31 av På spåret.

Gnosjö
Tätort
Centralort
Gnosjö järnvägsstation.
Gnosjö järnvägsstation.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Gnosjö kommun
Distrikt Gnosjö distrikt
Koordinater 57°21′12″N 13°44′27″Ö / 57.35333°N 13.74083°Ö / 57.35333; 13.74083
Area
 - tätort 534 hektar (2018)[4]
 - kommun 450,05 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 472 (2020)[3]
 - kommun 9 642 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,375 inv./hektar
 - kommun 21 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1488[5]
GeoNames 2711790
Ortens läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Gnosjö
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gnosjö 1960–2015[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 963
1965
  
2 322
1970
  
2 728
1975
  
3 420
1980
  
3 709
1990
  
4 125 397
1995
  
4 379 466
2000
  
4 504 476
2005
  
4 300 478
2010
  
4 326 489
2015
  
4 528 547

NäringslivRedigera

Gnosjö är en entreprenörsort med stor andel företagande, som med kringområdet givit upphov till begreppet "Gnosjöandan".

BankväsendeRedigera

I början av 1900-talet etablerade Jönköpings handelsbank ett kontor i Gnosjö. Denna bank togs snart över av Göteborgs handelsbank.[7] År 1949 köptes denna bank av Skandinaviska banken, som behöll kontoret i Gnosjö.[8] Senare tillkom ett kontor för Smålands bank. Dessa banker blev senare SEB och Nordea.

Nordea stängde kontoret på Storgatan 6 den 30 juni 2016.[9] Därefter fanns SEB och Swedbank kvar på orten.

UtbildningRedigera

I Gnosjö finns gymnasieskolan Gnosjöandans Kunskapscentrum. Förutom gymnasieutbildningar finns det möjlighet till vuxenutbildning. Skolenheten öppnades först 1997.[10]

Kända personer födda i GnosjöRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45
  8. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  9. ^ Nordea lägger ned flera kontor, Värnamo Nyheter, 24 februari 2016
  10. ^ ”Om GKC - GKC”. www.gkc.se. http://www.gkc.se/omgkc.4.4829eaf8128ee32cb5f800011363.html. Läst 31 maj 2016. 

Externa länkarRedigera