Åke Lindström

svensk skådespelare och regissör
För liknande namn, se Åke Lindström (olika betydelser).

Karl Åke Hartvig Lindström, född 22 juli 1928 i Söderhamn, död 26 december 2002 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör.

Åke Lindström
FöddKarl Åke Hartvig Lindström
22 juli 1928
Söderhamn
Död26 december 2002 (74 år)
Stockholm
Betydande roller
kapten Haddock i Tintins äventyr
major Eberman i Hedebyborna
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Lindström filmdebuterade 1950 i Arne Mattssons Kyssen på kryssen, och han kom att medverka i drygt 40 filmproduktioner. Han medverkade också i TV-klassikern Hedebyborna där han spelade major Eberman.

Lindström är även känd som den som gett sin röst åt kapten Haddock i de svenska skivinspelningarna av Tintin-serien som gjordes på 1970- och 1980-talet. I animeserien Starzinger gör han rösten till Hakka. Hans röst förekommer även i flera andra tecknade serier från denna tid, såsom Cobra.

Lindström är gravsatt i Gustaf Vasa Columbarium[2]

Filmografi i urval

redigera

1989 – CD-Tintin – Solens tempel (röst)

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1955 Virgil Blessing Älska mig, flicka
William Inge
Per-Axel Branner Alléteatern[3]
1957 Ett huvud kortare (La tête des autres)
Marcel Aymé
Erling Schroeder Upsala-Gävle stadsteater[4]
1958 Koppla av! (You Can't Take It With You)
George S. Kaufman och Moss Hart
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[5]
Fort Christina
Alf Henrikson, Erik Lundegård och Lennart Nyblom
Ellen Bergman Uppsala-Gävle Stadsteater[6]
1959 Det heliga löftet
Jean de Létraz
Lars Barringer Uppsala-Gävle Stadsteater[7]
Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[8]
1962 Mackie Kniven Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Gösta Folke Malmö stadsteater
1963 Muren (The Wall)
Millard Lampell
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière
Hans Abramson Malmö stadsteater
1965 Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Josef Halfen Malmö stadsteater
Djävulens följe (The Devils)
John Whiting
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Fallet Oppenheimer
Heinar Kipphardt
Eva Sköld Malmö stadsteater
1966 Mordet på Marat
Peter Weiss
Jan Lewin Malmö stadsteater
1967 Å, vilken härlig fred!
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Jan Lewin Malmö stadsteater
Njegus Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Mimi Pollak Oscarsteatern[9]
1969 Snark
Spike Milligan
Thor Zackrisson Maximteatern[10]
Ernst Ludwig Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Lars Amble Maximteatern[11]
1970 Inte just nu, älskling
Ray Cooney och John Chapman
Hasse Ekman Intiman[12]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby
Isa Quensel Intiman[13]
1972 Medverkande Jorden runt på 80 dagar
Bengt Ahlfors
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1973 Greven av Gloster Kung Lear
William Shakespeare
Kalle Holmberg Stockholms stadsteater
Zauberkönig An der schönen blauen Donau
Ödön von Horvath
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
Melchior Sinclair m.fl. Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1974 Harriets andra man Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe
Suzanne Osten Stockholms stadsteater
1975 von Eberkopf Peer Gynt, del II
Henrik Ibsen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1977 Daniel Ehrentreich Slaget vid Lobositz
Peter Hacks
Friedo Solter Stockholms stadsteater
1978 Bengt Löfgren SK 911 till Acapulco
Christer Kihlman och Frej Lindqvist
Frej Lindqvist Stockholms stadsteater
1980 Krigsministern Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1983 Rosornas krig
William Shakespeare
Elisabeth G. Söderström Stockholms stadsteater
1986 Mannen från La Mancha
Mitch Leigh, Dale Wasserman och Joe Darion
Folke Abenius
Mary Bettini
Oscarsteatern[14]
År Produktion Upphovsmän Teater
1982 Historien om en soldat
L'histoire du soldat
Igor Stravinskij och Charles-Ferdinand Ramuz Kulturhuset[15]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1950 Tod, expedit Miljonpundssedeln (The Million Pound Bank Note)
Mark Twain
Benkt-Åke Benktsson[16]
1965 Rune Eriksson, kamrer Den försvunne disponenten
Folke Mellvig
Lennart Olsson[17]

Källor

redigera
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindström, Karl Åke Hartvig
  2. ^ AB, Eniac Data. ”Sök gravsatt på SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/128491562. Läst 19 augusti 2022. 
  3. ^ ”Cowboykärlek på Allé”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-26/230/12. Läst 20 januari 2016. 
  4. ^ ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 oktober 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-30/296/16. Läst 29 januari 2022. 
  5. ^ S. B-l (11 maj 1958). ”'Koppla av' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-05-11/126/22. Läst 29 januari 2022. 
  6. ^ Ellson (18 december 1958). ”Svenskt kolonilustspel får urpremiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-18/343/20. Läst 10 juni 2018. 
  7. ^ ”Teaterpremiär i Löt”. Dagens Nyheter: s. 23. 23 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-23/52/23. Läst 10 juni 2018. 
  8. ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015. 
  10. ^ Bengt Jahnsson (15 februari 1969). ”'Snark' på Maxim: Uttunnat clowneri”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-02-15/44/15. Läst 22 januari 2016. 
  11. ^ Barbro Hähnel (27 september 1969). ”'Cabaret' på Maxim: Personlig och slagkraftig”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-27/262/15. Läst 22 augusti 2015. 
  12. ^ Bengt Jahnsson (12 september 1970). ”Vill vi betala för detta gyckel?”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-12/247/16. Läst 30 oktober 2016. 
  13. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  14. ^ Marcus Boldemann (26 januari 1986). ”Kulle som antihjälte i 'Mannen från La Mancha': Glittret på Oscars som bortblåst”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-01-26/24/22. Läst 30 augusti 2015. 
  15. ^ Hans Wolf (28 oktober 1982). ”Soldat på villoväg”. Dagens Nyheter: s. 27. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-10-28/293/27. Läst 4 februari 2022. 
  16. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 32. 17 december 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-17/342/32. Läst 29 januari 2022. 
  17. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 39. 22 maj 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-05-22/137/39. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

redigera