Rågsved

stadsdel i södra Stockholm

Rågsved är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun tillhörande stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör. Stadsdelen gränsar till Hagsätra, Högdalen, Fagersjö samt till Huddinge kommun i söder. Rågsved delas av tunnelbanan som skär mitt igenom stadsdelen. Ena sidan med den ikoniska hästskoformade centrumanläggningen, och den andra sidan uppe på en höjd.

Rågsved
Rågsveds hästskoformade centrum.
Rågsveds hästskoformade centrum.
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeEnskede-Årsta-Vantör
Bildad1956
Antal invånare11 878 (2019)
Landareal205 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

HistoriaRedigera

 
Området på 1860-talet.
 
Torpet Rågsved revs 1956.

Rågsved eller Rogsueedh omnämns första gången 1627. Historiskt tillhörde området Bandhagen och torpen tillhörde Älvsjö gård. Här fanns torpet Rågsved längs vad som idag är Rågsvedsvägen utmed Magelungsvägen som är benämnt 1712 men fanns tidigare och vissa källor nämner en Mårten Rågsved, torpen Bjursätra, Snösätra som gett namn till områden inom Rågsved, och Lännäsbacken och Fagergren.

Marken köptes 1930 av Stockholms stad från Älvsjö gård men området förblev obebyggt fram till mitten av 1950-talet när Stockholms stad började sina stora projekt att bygga förorter både, söder och väster om stan. Spårvägen som från Stureby svängde av mot Örby beslutades att göras om till tunnelbana och få en ny sträckning med slutstation Hagsätra. År 1953 togs en stadsplan för området fram, varpå bebyggelsen uppfördes, huvudsakligen mellan 1955 och 1957. Detta var direkt efter att beslut fattats om Bandhagen och Högdalen. Tunnelbanans gröna linje byggdes i etapper och drogs också hit och öppnades den 14 november 1959. Högdalens tunnelbanestation hade under en kortare tid varit ändstation medan bussar gick till Rågsved och Hagsätra, detta under det att tunnelbanan hela vägen ut mot Hagsätra höll på att färdigställas. År 1960 öppnades tunnelbanestationen i Hagsätra där linjen slutar än idag.

År 1959 bröts Hagsätra ut och bildade en egen stadsdel från att tidigare varit en del av Rågsved. Än idag pratas det mycket och Hagsätra-Rågsved, gällande byggprojekt och liknande. Området ansågs som toppmodernt på 1950-talet, men redan 1970 började man tala om Rågsved som förslummat och det kallades ”Drogsved”. [1]

BebyggelseRedigera

Det första området som byggdes var Snösätrahöjden och Bjursätrahöjden söder om tunnelbanan; inflyttning skedde hösten 1956. Husen är byggda i klassisk 1940-talsstil med trevånings smalhus. Idag har Rågsved ett antalvärdefulla byggnader som grönklassats av Stadsmuseet. Bland annat centrumbyggnaden och torget, men också bostadshus på både södra och norra sidan av tunnelbanan. Stadsmuseet skriver att raden av punkthus utmed Askersundsgatan utgör ett landmärke för Rågsved.[2]

Rågsved är inte ett så kallat miljonprogramsområde utan är äldre än så. Medan Rågsved byggdes tog industrialiseringen av byggandet över, vilket syns på de hus som ligger norr om centrum. Där har modernismen satt sin prägel, med fler höghus och lamellhus. Höghusen är smalare än de som tidigare byggts i Stockholm och placerades i klungor, snarare än att ett höghus byggdes precis intill centrumbebyggelsen. Höghusen i Rågsved byggdes med tidens mest moderna tekniker, bland annat prefabricerade betongelement som med lyftkranar sattes på plats. Flera av höghusen är idag tilläggsisolerade vilket har förtagit lite av originalutförandet.

Stadsdelens centrum, med sin snäckformade centrumbyggnad, ritades av arkitekterna Kell Åström och Lars Bryde. Centrumbebyggelsen är idag väldigt eftersatt då bland annat fastighetsägaren hävdar att på grund av grönklassificeringen av bebyggelsen från Stadsmuseet så kan de inte utföra underhåll.

I mitten av 1980-talet utökades Rågsveds bebyggelse med Snösätraområdet, där röda tegelhus med slutna gårdar uppfördes, ungefär som i Skarpnäcks Gård.

Bilder, bebyggelseRedigera

DemografiRedigera

År 2019 hade stadsdelen cirka 11 900 invånare, varav cirka 70,1 procent med utländsk bakgrund.[3] Rågsved har av polisen klassats som ett utsatt område.[4]

Kultur i RågsvedRedigera

Rågsved är framför allt känt för att under sent 1970-tal ha varit den viktigaste kärnpunkten i den svenska punkrörelsen med scenklubben Oasen. I de lokaler där Oasen fanns huserar nu Nya Rågsveds Folkets Hus, men det går fortfarande att på väggarna se de första affischerna till Ebba Gröns, KSMB:s och Helikoptern kräks spelningar.

Tre kända Rågsvedsbor från senare tid är artisterna Jireel, Thomas Rusiak och Lokal.

En stor graffitiväggmålning från 1989, Highway, finns på en vägg utomhus vid fritidsgården som dåvarande fastighetsägaren Familjebostäder bekostade. År 2019 skulle den nuvarande privata fastighetsägaren måla om en vägg i centrumbebyggelsen med blå färg, varpå graffitiväggmålningen istället råkade målas över.

Rågsved i kulturenRedigera

Pär Rådström skrev 1959 novellen "En marsdag 1959" om den nioårige Kent som bor i Rågsved, och en dag bestämmer sig för att åka till Stockholm. Vilket han gör, jämför stan med Rågsved och finner hemorten mycket bättre, och reser hem igen.

År 1963 framfördes revyduon Hasse och Tages sångtext om Rågsved i revyn Konstgjorda Pompe. Melodin var en amerikansk schlager Tiptoe Through the Tulips. Visan sjöngs av Sonya Hedenbratt, som även gav ut den på skiva 1969.

DokumentärfilmerRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

Externa länkarRedigera