Öppna huvudmenyn

Yttrande (Europeiska unionen)

(Omdirigerad från Yttrande)

Ett yttrande är en typ av icke-bindande unionsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner. Ett yttrande gör det möjligt för institutionerna att uttala sig om en aktuell situation eller ett bestämt ärende.[1][2]

Även om yttranden inte är rättsligt bindande kan de i praktiken innebära ett politiskt förpliktande som gör att den eller de som yttrandet riktar sig till frivilligt efterföljer det. Yttranden kan också ligga till grund för bindande unionsakter eller processer i Europeiska unionens domstol.[2] Eftersom yttranden är icke-bindande kan de inte antas som lagstiftningsakter.[3]

UtformningRedigera

Utformningen av yttranden skiljer sig från de bindande unionsakterna genom att de inte är uppdelade i ingress och artikeldel på samma sätt som dessa unionsakter. Yttranden kan skilja sig i sin utformning beroende på vem som har avgett dem.

Rättslig form och grundRedigera

Den rättsliga grunden för yttranden återfinns i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:[1]

Rekommendationer och yttranden ska inte vara bindande.
– Femte stycket i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt efter Lissabonfördragets ikraftträdande

Yttranden är således inte bindande. Deras syfte är istället att framföra synpunkter på en aktuell situation eller ett bestämt ärende inom unionens institutioner, organ och byråer eller medlemsstaterna. Trots yttrandenas svaga rättsliga verkan kan de ha stor politisk betydelse och i praktiken vara politiskt bindande.[2] Deras innebörd kan bli rättsligt bindande genom den eller de akter som ett yttrande ligger till grund för. Ett yttrande är i regel inte riktat till någon specifik fysisk eller juridisk person, men indirekt är yttrandet riktat till den eller de som ska avgöra det ärende som yttrandet berör.

Rättslig effekt och tillämplighetRedigera

Till skillnad från de bindande unionsakterna (förordningar, direktiv och beslut) saknar yttranden datum för ikraftträdande. I praktiken blir de gällande från den dag då de har antagits och utfärdats. Lagenligheten av ett yttrande kan inte granskas av Europeiska unionens domstol.[4]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 171-172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b c] Borchardt, Klaus-Dieter (2011). EU-rättens ABC. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. sid. 95-97. ISBN 978-92-78-40724-7 
  3. ^ ”Artikel 289 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”Artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 162. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.