William Whewell

brittisk ekonom

Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.

William Whewell
Portrait of W. Whewell; stipple engraving Wellcome L0014766.jpg
Född24 maj 1794[1][2][3]
Lancaster, Storbritannien
Död6 mars 1866[1][2][3] (71 år)
Cambridge[4]
MedborgarskapFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, Cambridge[5]
Lancaster Royal Grammar School
Dallam School
Universitetet i Cambridge[6] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare, matematiker, geolog, teolog, författare[7], historiker, filosof, fysiker, konsthistoriker[8]
Befattning
Ordförande för Geological Society of London (1837–1839)[9]
Ordförande för British Science Association (1841–1842)[10]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
MakaEverina Frances Ellis
(g. 1858–)[11]
Utmärkelser
Royal Medal (1837)
Bakerföreläsningen (1848)
Fellow of the Royal Society
Smith's Prize
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Whewelltopic/Britannica-Online, omnämnd som: William Whewell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names, 26 april 2011, ULAN: 500256011, läs online, läst: 14 april 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Cambridge alumn-ID: WHWL811W.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: whewellw, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  9. ^ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, books.google.co.uk.[källa från Wikidata]
  11. ^ The Peerage person-ID: p12131.htm#i121308, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]