William Whewell
Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.
| William Whewell | |
 | |
| Född | 24 maj 1794[1][2][3] Lancaster, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 6 mars 1866[1][2][3] (71 år) Cambridge[4] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge[5] Lancaster Royal Grammar School Dallam School Universitetet i Cambridge[6]  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, universitetslärare, matematiker, geolog, teolog, författare[7], historiker, filosof, fysiker, konsthistoriker[8] |
| Befattning | |
| Ordförande för Geological Society of London (1837–1839)[9] Ordförande för British Science Association (1841–1842)[10] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Maka | Everina Frances Ellis (g. 1858–)[11] |
| Utmärkelser | |
| Royal Medal (1837) Bakerföreläsningen (1848) Fellow of the Royal Society Smith's Prize Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Chancellor's Gold Medal | |
| Redigera Wikidata | |
Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.
Källor redigera
- Whewell, William i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, William Whewell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 26 april 2011, läs online, läst: 14 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]