Wilhelm Fredrik Tersmeden
Wilhelm Fredrik Tersmeden, född den 31 juli 1802 på Skällnora kungsgård, död den 4 maj 1879 på Österbybruks herrgård, var en svensk friherre, brukspatron, politiker och finansman. Han var son till generalmajoren, friherre Fredrik Tersmeden och dennes hustru, friherrinnan Marie Stanislas Josephine Sparre.
| Wilhelm Fredrik Tersmeden | |
 Tersmeden avporträtterad sittande och iklädd frack samt bärandes Vasaordens kraschan samt axelband. På bröstet syns även Nordstjärneordens riddartecken. Målning av Hildegard Thorell från 1899, och en kopia efter Uno Troili. | |
| Född | 30 juli 1802[1][2] Fresta församling[3][1], Sverige |
|---|---|
| Död | 4 maj 1879[3][2] (76 år) Österbybruk[4] |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Sysselsättning | Politiker[3], bruksägare[3][4] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1866)[3] Förstakammarledamot, Västmanlands läns valkrets (1867–1874)[6][3] | |
| Politiskt parti | |
| Första kammarens konservativa grupp (–)[3] | |
| Maka | Jacquette Elisabet Tersmeden (g. 1825–)[3] |
| Barn | Adolf Tersmeden (f. 1836)[3] Ebba Carolina Tersmeden (f. 1843)[3][7] |
| Föräldrar | Fredrik Tersmeden[3][1] Marie Stanislas Josefine Tersmeden |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1847)[8] Kommendör av Vasaorden (1854)[8] Kommendör med stora korset av Vasaorden (1858)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Uppväxt och militär karriär
redigeraTersmeden blev 1817 student vid Uppsala universitet och studerade därefter där ett par år. Han blev faderlös 1819. Året därpå, 1820, inskrevs han som kornett vid Livregementets dragonkår, vari han 1823 blev löjtnant och fungerade samma år som ordonnansofficer hos Karl XIV Johan. När han 1830 tog avsked hade han avancerat till ryttmästare och skvadronchef.
Som bruksägare
redigeraRedan under sin tid i det militära hade Wilhelm Fredrik Tersmeden börjat ägna sig åt skötseln av sina bruks- och lantegendomar, Ströms och Franshammars bruk i Hälsingland, och invaldes blott 27 år gammal som fullmäktig i Jernkontoret 1829 för att sex år senare bli dess ordförande. Tersmeden var vid denna tid bosatt med sin familj på Finstaholm.
År 1842 övertog Tersmeden Ramnäs bruk efter sin barnlöse farbror Per Reinhold Tersmeden och bosatte sig från 1844 där. Som brukspatron på Ramnäs införde Tersmeden där den nya lancashireprocessen för tillverkning av smidesjärn. 1867–1868 lät han inrätta ett valsverk (samägt med Larsbo bruk, från 1874 Larsbo-Norn AB), vilket på 1870-talet var Sveriges största stångjärnsproducent. Tillsammans med sonen Fabian (vilken 1870 övertagit den löpande driften av Ramnäs) förvärvade Wilhelm Fredrik Tersmeden också det intilliggande Seglingsbergs bruk 1874. Samma år omvandlade han familjeegendomen Ramnäs till aktiebolag. Nästan samtliga aktier förblev dock i släkten Tersmedens ägo.
Politiska uppdrag
redigeraSom huvudman för den friherrliga grenen av ätten Tersmeden bevistade Wilhelm Fredrik Tersmeden ett stort antal ståndsriksdagar åren 1828–1866 och efter representationsreformen (vilken han ivrigt stöttat, bland annat från 1846 som ledamot av kommittén för representationens ombildning) satt han som ledamot av första kammaren för Västmanlands län 1867–1874. Han var som riksdagsman ledamot av statsutskottet 1834–1835 och 1844–1845 (samt dess ordförande 1847–1848 och 1856–1858), ledamot av konstitutionsutskottet 1840–1841, 1862–1863, 1872 och 1873, ledamot av hemligt utskott 1840, 1848 och 1853 och ordförande i bankoutskottet 1850–1851, 1853–1854, 1859–1860 samt 1867–1868. På Riddarhuset tillhörde han den frisinnade gruppen och medverkade till att genomföra flera reformer. Vid Oscar I:s trontillträde erbjöds han att inträda i regeringen men avböjde.
Tersmeden var en ofta anlitad förtroendeman i offentliga uppdrag. Han blev således 1844 ordförande i direktionen för Strömsholms kanal, 1856 ordförande i Riksgäldskontorets fullmäktige, 1858 ordförande i finanskommittén och var 1861–1875 ordförande i den genom samma kommitté föranledda Allmänna hypoteksbankens styrelse. Sedan 1863 var han ledamot av och 1869–1873 ordförande i Västmanlands läns landsting och sedan 1869 ordförande i samma läns hushållningssällskap. Han blev 1859 hedersledamot av Lantbruksakademien och erhöll såväl kommendörsvärdigheten av Vasaorden som riddartecknet av Nordstjärneorden.
Familj
redigeraWilhelm Fredrik Tersmeden gifte sig 1825 med sin kusin Jacquette Tersmeden (1801–1872), dotter till ryttmästare Herman Adolf Tersmeden på Hessle och därmed kusin även till Jacob Nils Tersmeden. Paret fick åtta barn, utöver den ovannämnde Fabian Tersmeden (1833–1876) bland annat sonen Adolf Tersmeden, vilken tog över driften av Ramnäs efter fadern, samt dottern Ebba, gift med överståthållaren Claës Gustaf Adolf Tamm.
Referenser
redigera- ^ [a b c] Fresta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1506/C I/2 (1768-1824), bildid: C0047460_00062, födelse- och dopbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/2 SE/SSA/1506/C I/2, läs onlineläs online, läst: 20 maj 2023, ”Schölde Nora, Vice Präsidenten General Adjutanten, Öfversten och Commendeuren af Kong. Sver...Orden Välborne Herr Fredrich Tersmeden, Högvälborne Grevinnan Maria Joseph...Sparre... Wilhelm Fredrich, 30 juli,1,Au”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ramnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11258/A I/15 a (1876-1885), bildid: C0020043_00141, sida 174, husförhörslängd, s. 174, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/15 a SE/ULA/11258/A I/15 a, läs onlineläs online, läst: 20 maj 2023, ”Brukspatronen f.d. Ryttmästaren, Kommendören Friherre Wilhelm Fredr. Tersmeden, 1802, 30/7....79 4/5”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 458, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfPfw, läst: 11 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ramnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11258/F I/5 (1862-1879), bildid: A0012422_00093, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/5 SE/ULA/11258/F I/5, läs onlineläs online, läst: 20 maj 2023, ”22,(maj),1,,14,1,, Tersmeden Wilhelm Fredrik Bruksegare, Friherre och Kommendör f.d. Ryttmästare Ramnäs bruk,1,76,9,4,Enkl., hjernhinne inflammation + Blodpropp i m? hjernarter + Genombrott af gallblåsa, Död på Österby bruk, Films sn i Uppland”.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 januari 2017, Libris-URI: pm1472s722dkrp9, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 2, Personregister, 1899, s. 463, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 332, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOnw, läst: 14 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Adelsvapen-Wiki, Adelsvapen-Wiki-ID: Tersmeden_nr_338.[källa från Wikidata]
- E. Alfred Jansson: En bok om Ramnäs bruk (Stockholm 1951)
- Tersmeden, 4. Vilhelm Fredrik i Nordisk familjebok (första upplagan, 1892)
- Sveriges Ridderskaps och Adels kalender 1874 (Stockholm 1873)