Svenskspråkiga Wikipedia syftar till att beskriva världen från en neutral utgångspunktsvenska språket. Det finns ett antal faktorer som kan förhindra en sådan utgångspunkt. Den här essän beskriver en av de faktorerna, problemet med att olika grupper i samhället har olika möjligheter att påverka de källor Wikipedia hämtar sin information från och är olika mycket representerade på Wikipedia.

Att aktivt sträva efter ett mångfaldsperspektiv är ett sätt att motverka detta problem. Det gör man genom att sträva efter ett så brett perspektiv som möjligt när man skriver artiklar på Wikipedia, Wikipedia ska kunna läsas med behållning av så många som möjligt. Ju bredare perspektiv desto större är också ofta chansen att artikeln får en neutral utgångspunkt. Tänk därför på att personer i olika grupper ofta ser på världen på olika sätt och att artiklar ska skrivas för att spegla inte bara vissa människors verklighet.

Olika grupper i samhällsdebatten och forskningen redigera

I samhället finns det grupper vars åsikter i mindre utsträckning syns i media och i forskningen, de källor som Wikipedia ofta hämtar sitt material ifrån. Det handlar bland annat om grupper som har sämre resurser än andra, som lågutbildade grupper och de med sämre ekonomi.

Lågutbildade grupper redigera

Det rekryteras relativt sett färre studenter till högskolan från familjer med utländsk bakgrund än familjer med föräldrar födda i Sverige, och samma snedfördelning finns när det gäller rekrytering från familjer där ingen av föräldrarna har högra utbildning.[1] Detta innebär förmodligen att andra perspektiv än de etniskt svenska blir underrepresenterade i forskningen och att forskare med arbetarbakgrund i familjen är mer ovanligt. Samma snedfördelning kan också tänkas finnas bland de som producerar media, som ju ofta en gång varit journaliststudenter.

Grupper med sämre ekonomi redigera

Grupper med sämre ekonomi har sämre möjligheter att påverka samhällsdebatten och media än andra, eftersom de har sämre tillgång till inflytelserika nätverk och sämre möjligheter att bevaka samhällsdebatten. Till grupper som har sämre ekonomi i Sverige hör bland andra arbetslösa, studenter, ensamstående föräldrar och långtidssjukskrivna och sjukpensionärer. Deras perspektiv kan tänkas synas i mindre utsträckning än andras i media.

Minoritetsgrupper och övriga maktstrukturer redigera

Snedfördelningen vad gäller möjligheterna att påverka media och forskning handlar också om att olika grupper är olika många i Sverige. Å ena sidan kan grupper med färre medlemmar ha relativt sett svårare att påverka samhället. Till de grupperna kan räknas invandrare, personer med funktionsnedsättningar, (som ju är färre än antalet utan funktionsnedsättningar) personer med annan religiös tillhörighet än kristen eller sekulariserad kristen och HBTQ-personer. Det finns också andra maktstrukturer, som bland annat har med politisk och ekonomisk makt att göra, som ofta gör att kvinnor som grupp har mindre mindre möjlighet att påverka än män har.

När du redigerar redigera

Sammantaget gör den här snedfördelningen av påverkansmöjligheter och makt att man som artikelförfattare bör vara uppmärksam på att grupperna ovan förmodligen inte är lika välrepresenterade och får sina åsikter lika väl belysta i de källor man hämtar sin information från, när man skriver sin artikel.

Olika grupper på Wikipedia redigera

Den ovan nämnda snedfördelningen påverkar också strukturen på gruppen Wikipedias bidragsgivande användare.

Underrepresentation av ekonomiskt svaga grupper, minoritetsgrupper och heltidsarbetande redigera

Ekonomiska faktorer påverkar tillgången till internet och utbildningsnivå påverkar möjligheterna att skriva artiklar av den kvalité som krävs. Det är mot den bakgrunden rimligt att anta att Wikipedia har en underrepresentation, i förhållande till det totala antalet svensktalande, av personer med sämre ekonomi bland de bidragsgivande användarna. Det är också rimligt att anta att andelen som inte är etniskt svenska, med annan religion än kristen, med funktionsnedsättningar och som är HBTQ-personer är i minoritet i gruppen.

Å andra sidan är också tillgången till fritid en faktor som kan påverka i vilken utsträckning personer har möjlighet att ägna sig åt Wikipedia. Det är därför möjligt att Wikipedia har en underrepresentation av till exempel heltidsarbetande och småbarnsföräldrar.

Överrepresentation av män redigera

Det är vanligt att olika internetaktiviteter engagerar fler män än kvinnor, och fler teknikintresserade än icke-teknikintresserade. De tekniska utbildningarna i landet, särskilt de data- och systemvetenskapliga, har en stark överrepresentation av manliga studenter. Forskning visar att detta påverkar även vilka som bidrar på Wikipedia. Wikipedia, även svenska Wikipedia, domineras starkt av manliga användare.[2][3]

Överrepresentation av yngre redigera

Statistik visar också att yngre användare är mer välrepresenterade än äldre.[3] Genomsnittsåldern på svenska Wikipedia är 25,8 år.[2] Härav följer att artiklarna om Harry Potter är mycket välutvecklade om man jämför med sådana populärkulturella verk som var stora under 1950- och 60-talen. Wikipedia innehåller även mer information om sådant som går lätt att hitta information om på internet, vilket i allmänhet innebär att saker och händelser före ungefär 1995 är sämre representerat.

Viss kunskap om användare IRL redigera

De flesta wikipedianer som går på wikifika, och därmed visat sig för andra användare i verkliga livet, är män med svensk/västeuropeisk bakgrund i åldern 25-50 år med åtminstone påbörjad akademisk utbildning utan tydligt band till någon minoritetsgrupp. De flesta mycket aktiva användare som har offentlig identitet visar en liknande profil, liksom medlemmarna i svenskspråkiga Wikipedias facebookgrupp (27 september 2007 var samtliga 35 medlemmar män, men 7 augusti 2012 var 16 av 100 medlemmar kvinnor).

Överrepresentation av svenskar redigera

Av andra orsaker uppstår förmodligen också andra skevheter. Det är exempelvis vanligen personer boende eller födda i Sverige som talar svenska. De tenderar också att veta mer om som svenska och nordeuropeiska företeelser än om andra företeelser. Därmed riskerar information om icke-svenska företeelser att bli skevt vinklad.

Överrepresentation av dator- och internetkunniga redigera

På grund av att Wikipedia endast redigeras med hjälp av datorer och internet är redigering enklare för individer som är kunniga i hur datorer, internet och webbläsare fungerar.

Utbildningsnivå redigera

Många ämnen på Wikipedia kräver djup sakkunskap. Det kan göra det svårare för lågutbildade att bidra till många artiklar. Även vana vid att göra efterforskningar gör att det blir lättare att bidra till Wikipedia. Samtidigt är det så att endast 30% av svenska Wikipedias användare har högskoleutbildning.[2]

Konsekvenser redigera

En företeelse kan ofta upplevas olika beroende på en persons identitet. Det gäller både samhällsfrågor och mer vardagliga frågor. Påsken upplevs exempelvis väldigt olika beroende på om personen är troende kristen, jude, sekulariserad i ett tidigare kristet land eller tillhör någon annan religion, som ju inte alls firar påsk.

Vissa företeelser och ämnen kan tänkas upplevas mer olika än andra och väcka starkare känslor. Exempelvis kan olika underrepresenterade grupper med stor sannolikhet bli irriterade över om deras perspektiv försvinner i artiklar som berör samhällsdebatt om till exempel: Bärande av slöja, tillgänglighet, hatbrott, feminism, patriarkat, familj, religiösa friskolor och våldtäkt. Samma slarv med andra perspektiv än majoritetsperspektivet, kan dock tänkas upplevas mindre allvarligt i artiklar om exempelvis opera, jazz, taxar, golf eller Volvo.

När du redigerar redigera

Att fullt ut tillämpa ett mångfaldsperspektiv på artiklar ställer stora krav på artikelförfattaren. Förmodligen är det svårt för en ensam person att tillämpa mångfaldsperspektivet fullt ut, eftersom det är svårt att veta hur något upplevs av personer vars tillhörighet man inte delar. Därför är det bra att uppmuntra flera författare att bidra till en artikel och aktivt uppmuntra fler perspektiv.

Rent praktiskt tillämpar man lättast ett mångfaldsperspektiv genom att fråga sig själv om den text man skrivit förutsätter att läsaren tillhör någon särskild grupp i samhället. Förutsätter en artikel om påsken att läsaren är kristen, infödd svensk, på så sätt att inget sägs om att det är en kristen (ursprungligen judisk) högtid som numera av många sekulariserade infödda svenskar firas utan några religiösa inslag? Förutsätter en artikel om bärande av slöja att det är ett religiöst tvång och aldrig frivilligt? Förutsätter artikeln om familj att en familj består av mamma, pappa, barn och aldrig mamma, mamma, barn?

Genom att inte ta för givet att läsaren tillhör majoritetsnormen, eller samma grupp som en själv, utan skriva så att texten passar alla grupper, oavsett tillhörighet, får man lättare artiklar som speglar ett mångfaldsperspektiv.

Se även redigera

Källor redigera