Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2021-09

Telefonnummer?

Jag har senaste veckorna återställt två olika användare som markerat upp siffror i artikeln som telefonnummer, typ [tel: 900-1100] [1][2] . Är det något som ändrats något editeringsverktyg som behöver åtgärdas?

andejons (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 13.54 (CEST)

Se här Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2021#tel:. --Kitayama (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 13.57 (CEST)

Felet har uppenbart inte åtgärdats. Kan vi sätta någon bot på att korrigera detta med jämna mellanrum tills det blivit det?

andejons (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 14.36 (CEST)

Jag har kört en första vända med Plumbot, se Special:Bidrag/Plumbot. Det var fler varianter än jag trodde så jag får jobba vidare med regexpen. Plumbum208 (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 15.12 (CEST)

De jag hittade med sökningen insource:/\[tel\:/ är nu städade. LarskeBot tog några också. Plumbum208 (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 15.39 (CEST)

Jag har nu åtgärdat en liknande redigering, men inte exakt likadan ([3]). Jag har även lagt in i redigeringsfiltret att märka upp sådana här redigeringar. Svensson1 (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 21.37 (CEST)

Svenska vinnare i Wiki Loves Earth

Vinnarbilden! Vivesholms naturreservat, Gotland, med fåglar som sträcker över en strand på revelns insida.

Sommaren rullar på, och med det är det klart vilka fotografier som vunnit den svenska delen av tävlingen och gått vidare till internationella finalen. Vinnarbilden, här till höger, är tagen av Måns Hagberg i Vivesholms naturreservat på Gotland, och övriga som går vidare till internationella finalen här under. Nytt för i år är att varje land får skicka upp till 15 bilder, varav minst fem måste vara från någon av kategorierna landskap eller makro. Som alltid uppmuntras och uppskattas alla insatser för att se till att bilderna kommer till användning i artiklar (både här och på andra språk), samt förbättringar på Commons i form av tydligare och översatta beskrivningar, bättre kategorier samt strukturerad data till bilderna.

Stort tack till juryn, Zquid, Marcela Moraga, Sven-erik Jonsson, Sofie Wennström och Johanna MacTaggart, som har gått igenom alla 1816 bilder, alla andra inblandade som hjälpt till med översättningar och annat nyttigt, och framför allt tack till alla 149 fotografer som bidragit med fina fotografier.

• 
  2:a plats, Söderåsens nationalpark.
• 
  3:e plats, Abisko nationalpark.
• 
  4:e plats, och bästa biosfärområdesbild: Skorpionslända i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle
• 
  4:e plats, Mariedalsån.
• 
  4:e plats, Stångehuvuds naturreservat.
• 
  4:e plats, Sarvesvagge i Sarek.
• 
  4:e plats, Kullaberg.
• 
  4:e plats, Flygfoto över Måkläppens naturreservat
• 
  4:e plats, Prästaskogens naturreservat.
• 
  4:e plats, Måsholmen i Vättern, del av Hargemarken.
• 
  4:e plats, Zygaena filipendulae, fotograferad i Båtstad-Mellsta.
• 
  4:e plats, Lövgrodor i Esperöds naturreservat
• 
  4:e plats, Steglits i Haväng och Vitemölla strandbackar.
• 
  4:e plats, Brun_björnspinnare i Stenshuvud.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 augusti 2021 kl. 10.02 (CEST)

Val till Wikimedia Board of Trustees

Det drar ihop sig till val till Wikimedia Foundation Board of Trustees (Wikimedia Foundations styrelse). Omröstningen pågår från och med den 18 augusti till och med den 31 augusti 2021. Medlemmar av Wikimediarörelsens gemenskap har möjlighet att välja fyra kandidater för en treårsperiod. Kandidaterna presenteras här. Information om hur omröstningen går till finner ni här. All information om 2021 års val till Wikimedia Foundations Board of Trustees kan ni läsa på Meta. Tag möjligheten att påverka vilka som kommer att ingå i styrelsen de kommande åren.--Historiker (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 20.16 (CEST)

Nu har röstningen inletts och den pågår till och med den 31 augusti. Läs mer här. Passa på och använd din rösträtt.--Historiker (diskussion) 18 augusti 2021 kl. 20.21 (CEST)

WMF:s styrelseval har börjat - låt din röst höras!

Röstningen har börjat för årets Board of Trustees val! Kandidater från gemenskapen har uppmanats att lämna in sina kandidaturer, det finns 19 kandidater för valet 2021.

Wikimediarörelsen har möjlighet att välja ut kandidater som har de egenskaper som bäst kan tillgodose rörelsens behov under de kommande åren. Styrelsen förväntas välja de fyra kandidater som får flest röster till styrelseledamot. Mandatet inleds i september och pågår i tre år. Få mer information om styrelsen i denna korta video.

Rösta från och med nu till och med den 31 augusti.

Nedan hittar du information om valprocessen.

Läs mer om kandidaterna

Kandidater från hela rörelsen har lämnat in sina kandidaturer. Lär dig mer om varje kandidat för att kunna göra ditt val. Samhället lade fram frågor som kandidaterna fick besvara under valkampanjen. Utifrån dessa sammanställde Election committee en lista som Candidates will answer the list of community questions på Meta.

Omröstning

Röstningen för valet till styrelsen 2021 började den 18 augusti 2021 och slutar den 31 augusti 2021. Valkommittén har valt systemet Transferable Single Vote. Läs mer om Valkraven, Procedure och Frequently asked questions about voting.

Rösta och sprid budskapet så att fler kan rösta på de kandidater som ställer upp. De som väljs ut kommer att hjälpa till att leda Wikimedia Foundation under de kommande åren.

Med vänliga hälsningar, DBarthel (WMF) (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 13.18 (CEST)

Wikipedias sidvisningsstatistik som en indikator på resande över landsgränser?

En artikel som ofta, 97 gånger under det senaste året, finns på topplistan över de 100 mest visade svwp-artiklarna är Lista över nationalitetsmärken för motorfordon. Totalt sett har den artikeln visats nästan 1,5 miljoner gånger de senaste sex åren. Sidan har ett jämnt antal visningar över tid på i genomsnitt 62 visningar per dag på plattformen "Dator". Lite intressantare blir det om vi tittar på antalet visningar på plattformen "Mobil webb". Där är det i medeltal strax under 600 läsningar per dag med stora säsongsvariationer med toppar på omkring 2 000 läsningar per dag under juli/augusti. Dessa variationer antar jag beror på att det under sommarmånaderna är ett större antal personer och fordon som rör sig över landsgränser och som därmed leder till behov att ta reda på varifrån ett fordon kommer, ett behov som Wikipedia bidrar till att uppfylla.

Dessa "sommartoppar" ökade kontinuerligt från 2015 med en topp kring 1 500 läsningar under en dag till 2019 med en topp kring 2 300 läsningar under en dag. Det första "pandemiåret", 2020, blev det ett trendbrott med en "sommartopp" på cirka 1 300 läsningar på en dag, medan den i år åter har ökat till cirka 1 800 läsningar på en dag.

I diagrammet nedan presenteras det genomsnittliga antalet visningar per dag av artikeln Lista över nationalitetsmärken för motorfordon på samtliga plattformar under perioden från 1 juli till 19 augusti för åren 2015–2021.

Brasklapp: Mobiltelefonoperatörernas mätningar över hur mobiltelefonerna rör sig är naturligtvis en mycket säkrare metod för att kartlägga resandet, men jag tyckte det var lite kul att spekulera lite kring ovanstående observationer av sidvisningsstatistiken.

Finns det andra svwp-artiklar som har en möjlig koppling till resandet och som påvisar ett lika tydligt trendbrott i samband med pandemin? Larske (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 09.50 (CEST)

Prova Palma de Mallorca, Kreta, Sorrento så får du samma mönster (i vart fall vad jag ser vid en snabb titt i sidvisningsverktyget). --Kitayama (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 10.53 (CEST)

Möjligen Kebnekajse och kajak, som båda verkar ha en topp sommaren 2020 som kanske kan förklaras med hemestrande. LittleGun (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 11.04 (CEST)

Kanske inte lika iögonfallande, men nöjesparker i Norden (sidvisningar här) visar en nedgång 2020 för att bli ovanligt populär denna sommar (och följer i stort sett samma trend som nöjespark). Arlanda Express tycker jag är riktigt intressant. Sidvisningarna störtade i början av mars 2020 och har inte riktigt återhämtat sig. Ungefär samma trend gäller för Arlanda (här tillsammans med Arlanda Express). Dieselmotorvagnar (till stationen) 20 augusti 2021 kl. 11.30 (CEST)

• När det gäller hemestrandet så syns det nog tydligast i visningsstatistiken för just den artikeln. Toppar för enskilda dagar, som den för Kajak, tror jag oftast beror på "Melodikrysset", något TV-program eller liknande.

• Om man tittar på diagrammet över visningsstatistiken för alla 356 artiklar i kategoriträdet Kategori:Nöjesparker ser man rätt tydligt att de under sommaren 2020 hade betydligt färre visningar än tidigare år.
• Visningarna av Arlanda Express är nog en bra indikator på flygresandet till/från Sverige av personer som läser svenskspråkiga Wikipedia. De semesterorter som nämns ovan tror jag mest är relaterad till semesterresande från Sverige. Inga av dessa fångar dock de utländska bilar som används för att turista i Sverige, något som jag inbillar mig påverkar antalet visningar av Lista över nationalitetsmärken för motorfordon (som alltså inte görs av dem som rest till Sverige med bil utan av dem som observerar sådana bilar i Sverige).

-- Larske (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 12.19 (CEST)

Jag har under hela pandemin noterat tyskar och italienare i Sverige, som ville fly undan restriktioner i hemländerna. Ser man t ex på dewp i juli för sökningar på Värmland:
2017: 1103 2018: 1593 2019: 1310 2020: 902 2021: 3581 (!!) --Kitayama (diskussion) 20 augusti 2021 kl. 15.08 (CEST)

Man ser en ganska tydlig nedgång på väldigt allmänna uppslagsord som hotell också.

(För övrigt: den allra senaste tidens tendens att använda "hemester" som semester i landet är tämligen förvirrande. Semester i Sverige har alltid varit en normal semester folk har sysslat med. "Hemester" var, fram tills helt nyligen, semester man tillbringade i sitt hem, utan att åka någonstans alls. Språk utvecklas etc, men det var verkligen ett fenomen som skilde sig tydligare och hade större behov av ett eget ord än huruvida man korsade gränsen till Danmark eller inte under semesterresandet.) /Julle (disk.) 20 augusti 2021 kl. 18.11 (CEST)

Sant, och varsegoda för att jag spätt på förvirring/utvecklat språket Jag hade aldrig använt, och knappt hört ordet hemester, innan förra sommaren. Utlandssemester sa man när jag var liten, vilket förutsatte att annan semester sköttes i Sverige av oss andra. Sverigesemester funkar ju, ska kämpa för Babel med det ordvalet från och med nu. LittleGun (diskussion) 21 augusti 2021 kl. 08.18 (CEST)

Larske, frågan är nog i vilken utsträckning antalet sidvisningar påverkas av svensktalande hemma och svensktalande på resande fot. Dessutom blir det svårare att reda ut saken med tanke på att även folk i Finland talar svenska (vissa i alla fall!). Det är nog inte alltför djärvt att påstå att nedgången beror på att färre åker till andra länder, men beror det på färre svensktalande som åker till andra länder, eller färre som bilar till svensktalande områden? Finns det något sätt som vi kan ta reda på detta? Dieselmotorvagnar (till stationen) 21 augusti 2021 kl. 12.11 (CEST)

Månfas

Andra stycket i artikeln Månfas talar om år med 13 månader, visst menas år med 13 lunationer? Se diskussiossidan där frågan ställdes redan i mars. LittleGun (diskussion) 21 augusti 2021 kl. 14.55 (CEST)

Svar på diskussionssidan. Sjunnesson (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 09.16 (CEST)

Wikipedia:Skrivregler

På sidan Wikipediadiskussion:Skrivregler pågår en diskussion om en viktig formulering. Fler åsikter önskas där (inte här). Riggwelter (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 22.45 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Paralympiska spelen II!

Artiklar om Paralympiska spelen, dess tävlingar och deltagare går att förbättra och skapa under Veckans tävling 23-29 augusti.

I skrivande stund är det inte långt kvar tills Paralympiska sommarspelen invigs. Och 23 - 29 augusti ägnar vi oss i Veckans tävling åt just denna tävling.

Det finns mycket att skapa, fylla på och förbättra i artikelsamlingen om Paralympiska spelen, deltagande personer och lag med mera - du kan ägna dig åt idrottare i din favoritsport, ge Wikipedia information om Paralympic-debutanter eller leta källor till behövande artiklar. Mer information finns på tävlingssidan .

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 01.37 (CEST)

Svara-funktionen

Svara-funktionen funkar inte på Wikipedia:Fikarummet. Svara-länken finns, men den går inte att använda. Går det att fixa? Eftersom svara-funktionen är så fenomenal, i synnerhet för ovana redigerare så är det olyckligt att den inte funkar på en sida som riktar sig just till ovana. Om det inte går att fixa tycker jag vi ska skrota fika-rummet.-- LittleGun (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 20.39 (CEST)

när vi ändå håller på: går det att få menyn från vanliga redigeringsläget att ligga under rutan föe svara-läget? Jag har alltid svårt att pinga andra användare i detta läget när jag skriver. Även K1... skulle behövas vid behov. Adville (diskussion) 22 augusti 2021 kl. 20.46 (CEST)

Snarare än att skrota tycker jag att vi i så fall gör om Fikarummet till att inte ha de specialfunktioner som gör att det inte går. Jag antar att det beror på de funktioner som gör att nya inlägg inte hamnar längst ner, alternativt den som gör att nya inlägg också syns på Wikipediafrågor. (Om vi ändå skrotar den så behöver vi konfigurera Special:EditGrowthConfig så att nybörjarfrågorna kan hamna någon annanstans.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 augusti 2021 kl. 09.08 (CEST)

Gärna att den fixas, men: Jag tycker Fikarummet är redundant, och jag tror nybörjarfrågorna där kommer via det nya fadder/hemsidesystemet. Låt dessa frågor hamna direkt i Wikipediafrågor, längst ned som vanligt. Jag tycker det är fel att introducera nya användare i ett system med annan funktionalitet och utseende än det gängse på WP. Jag tror inte vi tappar frågor eller behandlar frågeställare sämre på Wikipediafrågor. Framförallt tycker jag svara-funktionen ska funka där nybörjare förväntas diskutera. LittleGun (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 10.03 (CEST)

Jag kan nog hålla med LittleGun här. Skicka frågorna direkt till wikipediafrågor, för det är ju frågor. Sedan kan det nog vara bra att påminna alla som svarar på frågor att pinga frågeställaren när man ser det är för dem okända konton. Har de ställt en fråga via faddersystemet så ser de ju inite att de skriver på wikipediafrågor och kan annanrs inte se de fått ett svar... Adville (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 10.24 (CEST)

Ja, de kommer via faddersystemet nu, det syns på specialsidan jag länkade. Och vi kan ändra det själva när vi vill. Skälet till att vi startade Fikarummet till att börja med var ju att ha en extra välkomnande plats där inga frågor är för dumma. Om vi tycker att Wikipediafrågor kan hantera det inflödet utan att våra användare som inte har valt att vara faddrar inte blir irriterade och orkar ha ett trevligt utöver det som är på WP:WF idag så kan vi flytta. Men just nu är det ju bara vi som är faddrar som har uttalat oss. Vi borde ha åsikter från minst lika många icke-faddrar som svarar på frågor på den sidan som ger ett okej att skicka flödet dit innan vi ändrar något. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 augusti 2021 kl. 10.41 (CEST)

Du har rätt, Ainali. Även icke-faddrar bör uttala sig.

Passar även på att pinga en annan väldigt aktiv fadder: @Kyllo:: Du är ju väldigt aktiv som fadder och svarar på frågor. Jag vet ej om du har sett denna diskussion. Vad tycker du om förslaget att flytta frågorna från fikarummet till wikipediafrågor? Adville (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 10.49 (CEST)

Jag som inte är fadder tycker det nya fadder/hemsidesystemet är en riktig höjdare och verkligen ger en plats där det är OK ställa "dumma" frågor. Och att ställa nybörjarfrågor via det systemet verkar vara 20-30 ggr vanligare än via fikarummet/wikipediafrågor. Och då jag inte ser något problem med att det på Wikipediafrågor kan dyka upp någon extra "dum" fråga, så ger jag fullt stöd till en sådan ändring Yger (diskussion) 23 augusti 2021 kl. 10.51 (CEST)

Håller med Yger. Fikarummet har varit bra att ha, men om vi nu har en fungerande teknisk lösning som på ett bättre sätt vallar frågorna åt rätt håll, låt oss satsa på den. Wikipediafrågor kan ta hand om sådant som blir över. Det är inte ett misslyckande för Fikarummet, bara att allt har sin tid. /Julle (disk.) 23 augusti 2021 kl. 11.21 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag är inte fadder längre. Avgick planenligt när jag saknade gemenskapens förtroende i administratörsomröstningen. Förtroende är viktigt i rollen, även om jag alltid varit emot att införa omröstning för faddrar. "Administratörskap ges till vem som helst som har varit en aktiv och regelbunden bidragsgivare till Wikipedia sedan en tid tillbaka, känner till och respekterar Wikipedias policy och riktlinjer ... Användare som hjälper till mycket med administrativa uppgifter, som att återställa klotter och att hjälpa andra användare, brukar också ha lätt för att få tillräckligt stöd för att få tillgång till verktygen när de väl en gång blir nominerade." Så där fick jag ett kvitto på att jag inte varit tillräckligt aktiv, inte bidragit regelbundet till Wikipedia, inte känner till och respekterar policyer och riktlinjer, inte återställt klotter och inte hjälpt andra användare under dessa år.

Eftersom jag blev pingad till diskussionen är jag inte helt insatt i vad frågan gäller. Om Fikarummet ska skrotas för att svara-funktionen inte fungerar där? Jag har för mig att svara-funktionen kräver ett aktivt val bland inställningarna. Fikarummet riktar sig främst till nybörjare, och om det är en inställning tror jag inte att den funktionen används i någon högre utsträckning bland nybörjare. Sedan går det väl att svara på traditionellt vis. Rutinerade användare som svarar behöver ofta kontrollera och flytta upp sluttaggen manuellt, och då är det faktiskt bättre att svara i wikitext. Sedan kan man förstås säga att Fikarummet kräver mer underhåll än andra forum.

Som tidigare fadder skulle jag säga att fadder är något annat än Fikarummet, även om det går att ställa frågor och få svar där med. I början var jag frågande till Fikarummet eftersom funktionerna praktiskt taget redan fanns sedan tidigare. Med tiden har jag tänkt att tanken kanske var för att nybörjare ska våga ställa frågor i högre grad bland andra nybörjare. Wikipediafrågor tycker jag är den närmaste jämförelsen med frågeforumet i Fikarummet. Historiskt sett skulle jag säga att det mest är rutinerade användare som ställt frågor i Wikipediafrågor, vilket i grunden är förvånande, då nybörjare lär ha många frågor om Wikipedia. Kanske skrämmer det iväg nybörjare (för att de känner sig okunniga i jämförelse, eller ovälkomna), för i grannforumet Anmäl ett fel tycker jag att det är bra tillströmning av nybörjare. Jag tror att jag också drog mig för att ställa frågor i frågeforum när jag var nykomling. Det var nog mest för att det fanns så många olika och jag var rädd för att ställa frågan i fel forum. Som nybörjare vet man oftast inte vad som händer om man gör fel. Om ingen vill svara, om inlägget blir raderat, om man får en varning eller om man till och med blir blockerad. Nästan alla som skrev var så tvära hela tiden, så det kändes som att man tog upp tid och var till besvär bara genom att redigera. Var man kritisk till något på Wikipedia kändes det omedelbart som att det hängde en blockering i luften. Generellt tyckte jag det var lättare att skriva på en diskussionssida. Fikarummet var ju långt ifrån påkommet då. Faddrar lär ha funnits, men det kände jag inte till.

Vad händer om Fikarummet läggs ner? Det är inte realistiskt att tro att alla vänder sig till en fadder direkt. Frågan är om frågorna kommer hamna i Anmäl ett fel istället eller om många faktiskt undviker att fråga. Det hade varit intressant att veta hur nybörjarna själva tänker och inte bara rutinerade. Kyllo (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 13.43 (CEST)

Gör det tydligare på hemsidan att det finns två olika sätt att få hjälp: du kan kontakta din fadder för en mer personlig kontakt, eller ställa en mer allmänt riktad fråga i fikarummet för att öka chansen att få ett snabbt svar. Bryner Lök (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 13.57 (CEST)

Kan bara instämma med Användare:Bryner Lök. Rent generellt är det alldeles för plottriga sidor och det mesta riktar sig till rutinerade användare eller specifikt artikelbesökare. Det är lätt att klicka sig vidare någonstans, men svårt att hitta det man söker om man inte har lärt sig var det finns. Det är svårt eller omöjligt att ta sig till lämpligt frågeforum med ett klick eller ställa frågor i forum direkt när man besöker Wikipedia. Jag anser inte att det ena måste utesluta det andra. Men särskilt för nybörjare bör det vara lätt att hitta till det viktigaste och utan att behöva göra olika aktiva och svåra val eller klicka sig vidare via olika sidor. Namnen på forum säger inte nödvändigtvis så mycket om vad det är för något, vilka som är välkomna eller vad man kan ta upp där. När jag var ny så hade jag ganska bråttom med att komma igång. Jag ville inte sitta och klicka mig runt och läsa blaffor med information för att kunna hitta det jag sökte. Det är säkert andra som kan känna igen sig i det. Kyllo (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 14.57 (CEST)

Vi har ingen möjlighet att på egen hand förändra utseendet på Special:Hemsida, där kontakten till faddern finns. En snabblänk till faddern finns också på frågetecknet i nedre hörnet om man har Aktivera redigerarens hjälppanel ikryssad (vilket jag tror är fallet för nybörjare) men den kan bytas ut till fikarummet på samma inställningssida som är länkad ovan. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 augusti 2021 kl. 18.08 (CEST)

Och. Självfallet ska svara-funktionen skås på för alla (inklusive oinloggade). Och de som absolut av någon obegriplig anledning vill ska naturligtvis kunna välja bort den efteråt. LittleGun (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 23.11 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2021

Hej! Vi håller just nu på att förbereda inför årets upplaga av Wiki Loves Monuments i Sverige. I tio år har Wikimedia Sverige anordnat den svenska deltävlingen av världens största fototävling. Under de åren har mer än 25 000 bilder laddats upp på Wikimedia Commons, på kulturarv i Sverige! Men efter den tionde gången är det kanske dags att fundera över hur tävlingen ska anordnas framöver? I några år upplever vi dock från kansliets sida att antalet deltagare har minskat eller hållit sig på en stabil men lägre nivå än tidigare, att få nya användare registrerar sig i samband med tävlingen, och att även om vi har sett en liten uppgång i antal inskickade bilder under 2019 och 2020, jämfört med de två föregående åren, så är det på en betydligt lägre nivå än under de tidiga åren. Tävlingen verkar inte engagera riktigt lika mycket längre, även om den fortfarande bidrar med väldigt många bra, nya bilder.

Från kansliets sida skulle vi därför vilja höra med svenskspråkiga Wikipedia-gemenskapen hur ni ser på Wiki Loves Monuments framtid? Jag tänker på frågor som:

1. Tycker ni att tävlingen ska fortsätta att anordnas i Sverige? Behöver tävlingen i så fall förnyas på något sätt, för att väcka större engagemang framöver?
2. Vem ska anordna tävlingen i Sverige? Ska kansliet fortsätta att göra det, eller bör volontärer i högre grad (med stöd av kansliet såklart) stå för själva anordnandet? Finns det någon här som skulle vara intresserad av att vara med och anordna tävlingen?
3. Vad är Wiki Loves Monuments stora värde? Hur uppskattade är de tagna bilderna bland gemenskapen här? Finns det något sätt som vi kan få värdet av tävlingen och bilderna att öka på?

Det vore väldigt värdefullt att höra er input, antingen som svar i diskussionen här, eller via mail.

Allt gott! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 juli 2021 kl. 13.42 (CEST)

Jag har inte engagerat mig så mycket, men har av min sambo något år inspirerats att göra något försök, mest som en rolig grej. Oftast har jag inte möjlighet att göra exkursioner till viktiga platser som saknar bild så då har det mest handlat om att bara hitta något obskyrt i närheten som faktiskt inte är fotograferat (de flesta stora besöksmålen finns det ju vanligen mängder med bilder av). Möjligen kunde man ju lägga till nya objekt, men det kan ju vara svårt om det skall handla om en autogenererad lista. Men som ett sidospår jag har ju tänkt att det kunde vara roligt att få mer feedback på vad för typ av bilder som egentligen efterfrågas på commons om man skall göra en insats. Jag har ju egentligen en massa saker som jag skulle kunna fota. Problemet är ju att veta om det är något som andra tycker är intressant. När jag lagt upp bilder som den på en tolvskilling fick jag kritik för att den är i dåligt skick - vilket ju helt klart stämmer. Tyvärr har jag nog bara någon till som är lika dålig. Är det intressant om det finns bild på en ljusstake från Nyköpings mässingsbruk? Eller är det bättre att låta ett museum ladda upp sina egna fria bilder, de har säkert någon snyggare ljusstake än min. Är det intressant att lägga upp en bild på en kaffesked av Pehr Zethelius - eller är det lika bra att strunta i det och vänta på en bild av sockerskålen på Nationalmuseum (som ju egentligen bättre illustrerar vad som gjort honom berömd även om det kan vara intressant med bilder på hans vardagsproduktion)? Jag är inte särskilt duktig fotograf heller, så det finns säkert sådana som är bättre egentligen. Det är blev ju lite av ett sidospår, eftersom det inte riktigt rör monument och intressanta platser.FBQ (diskussion) 22 juli 2021 kl. 14.18 (CEST)

1. Ja!

2. WMSE, men självklart kan de be om mer voluntärsjobb, eller försöka få ett samarbete med ex Fotografiska eller RAÄ (där den senare väl redan använder bilderna till sin sida?)

3. Jag kan tyvärr inte hitta det nu, men jag läste för några år sedan på engelska om en kyrka i Chile som hade fotats via WLM. Ett halvår senare brann den ner till grunden. Via tävlingen fanns det nu många bilder av ett monument från 1800-talet som annars hade försvunnit in i historiens glömska. Vi ska inte se WLM som en kortsiktig vinst här och nu. Bilderna som laddas upp är ett ögonblicksbild av det som i framtiden är historia, inte bara på monumentet, utan även på omgivningen. Interiörsbilder eller ”taknocksbilder” kan bli framtidens forskningsobjekt. Bilder på fornlämningar kan leda arkeologer till annars ej undersökta platser… jag ser väldigt många vinster med en sådan här tävling (och den avslutade WLE), även om jag själv inte varit delaktig i dem, knappt.

Hur vi kan få fler att ställa upp? Be wmse:s medlemmar posta länkar om tävlingen i diverse gripper mm på ex fb och twitter (arkeologi-grupper, fotogrupper, lokalbyggds-grupper.). Kanske RAÄ kan göra reklam på sitt håll, då fornminnesdelen gynnar dem mycket. Adville (diskussion) 22 juli 2021 kl. 19.27 (CEST)

Tack för era kloka tankar, Adville och FBQ! Tycker din idé, FBQ, om att presentera vad som vore viktigt är spännande. Hur skulle man göra det på bästa sätt? Jag antar att det skulle gå att göra en sökning över vilka byggnadsminnen och andra objekt som ingår, som i dagsläget saknar bild, och sen låta wikipedianer vara med och rangordna vad som vore mest viktigt för projekten. Eller menar du att det i så fall snarare skulle vara upp till externa experter? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 26 juli 2021 kl. 11.23 (CEST)

Eric Luth (WMSE) - jag tycker egentligen att såväl experter som wikipedianer kan få lägga fram förslag. Ett problem med listorna över fotoobjekt som jag såg de var ju att de var datagenererade utifrån fornlämningsregistret (och bebyggelseregistret) - en del kategorier hade valts bort för att de troligen inte skulle utgöra intressanta fotoobjekt, men det hindrade ju inte att en del annat också egentligen låg långt ned på "intresselistan". Som många stora sevärdheter ofta fotograferats flera gånger tidigare och av tidigare prisade fotografer är det ju roligt att hitta saker som saknar bild. Men det skulle ju räcka att personer skulle ha möjlighet att särskilt "tagga" ofotograferade objekt man gärna ville ha bild på - det behövs ju inte att det är några särskilda experter - även om sådana också gärna får lägga till önskemål - och då kanske önskemål om särskilda vinklar eller detaljbilder på redan fotograferade objekt.FBQ (diskussion) 26 juli 2021 kl. 11.31 (CEST)

Gamla hyttan i Gustavsfors i Hagfors kommun är inte med i listorna, trots att det är en fornlämning med RAÄ-nummer.

Den filtrering som har gjorts har tyvärr också medfört att en hel del intressanta objekt har försvunnit. Antar att man kan få dem godkända i tävlingen ändå, men det är inte så lätt för gemene man att hitta kanske. Ett exempel jag stötte på hemma i Värmland är gamla hyttan i Gustavsfors (se bild). Belteshassar (diskussion) 26 juli 2021 kl. 12.11 (CEST)

@FBQ: Jag ska fundera på hur man kan genomföra något sådant på ett bra sätt. @Belteshassar: Ja, det är en tragisk konsekvens av att fornminnesregistret innehåller så oerhörda mängder objekt, som skulle svämma över tävlingen om de användes allihop. Har du koll på något sätt i datan att filtrera fram fler "intressanta" objekt? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 27 juli 2021 kl. 15.24 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ja, det finns cirka 150 000 objekt i Wikidata med Sverige (Q34) som värde på egenskapen land (P17) och som har något värde på egenskapen kulturskyddsstatus (P1435). De flesta av dessa saknar bilder i Wikidata, se följande tabell:

• Länk till fråga som ger en tabell som visar antal objekt med (just nu 26) olika värden på kulturskyddsstatus (P1435), dels totalt och dels objekt som saknar bild (P18) i Wikidata.

Att försöka visa alla dessa objekt på en karta får antagligen webbläsaren att storkna, men genom att begränsa till de objekt som har inom det administrativa området (P131) direkt eller indirekt lika med någon del av Sverige, exempelvis ett län, kan man få en överblick och planera sin fotosafari i detta län.

• Länk till fråga som ger en karta med alla Wikidataobjekt i Värmlands län (Q106789) som har något värde på kulturskyddsstatus (P1435). Via lagerikonen uppe till höger på kartan kan man bocka för de värden som man är intresserad av. Rensa först genom att klicka på "Alla lager" och bocka sedan för de värden som är intressanta att visa, till exempel "monument i Fornminnesregistret som SAKNAR bild (P18) i Wikidata".

En annan möjlighet att filtrera är att bara ta med sådana objekt som har en artikel i svwp, vilket kan anses vara ett tecken på relevans, och då kan man inkludera hela landet.

• Länk till fråga som ger en karta med de (just nu 5 758) Wikidataobjekt med land (P17) lika med Sverige (Q34) och som är kopplade till en artikel i svwp.
• Länk till fråga som ovan, men begränsad till de (just nu 280) objekt som saknar bild (P18) i Wikidata.

Observera att även om objektet saknar bild (P18) i Wikidata, vilket är det som alla frågor ovan räknar, kan det finnas en eller flera bilder i Commons och även i svwp-artikeln. I de fall någon av dessa bilder är "representativa" för objektet, borde den läggas in som bild (P18) i Wikidataobjektet. Det finns kanske någon riktlinje för hur man gör med objekt som inte längre finns kvar annat än som till exempel en minnessten, se Borganäs (Q10433123) och Borganäs. --Larske (diskussion) 27 juli 2021 kl. 16.32 (CEST)

@Larske: Oj! Stort tack för detta. Väldigt värdefullt! Spännande att det fortfarande finns så pass många kyrkobyggnader i Sverige utan fotografi. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 28 juli 2021 kl. 08.53 (CEST)

Ja, det är ju lite anmärkningsvärt. Om vi ser det från Wikipedia-perspektiv ett ögonblick så finns ju Kategori:Illustrationsbehov-kyrkor med den här visualiseringen. Där finns det många lågt hängande frukter, bara i Borås/Gånghester och Jönköping/Habo finns det sex respektive sju kyrkor inom ett radie av ett par kilometer (lite längre till Habo) som bara väntar på att bli fotograferade.

--Larske (diskussion) 28 juli 2021 kl. 10.24 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

@Eric Luth (WMSE): När jag gjorde exemplet som visualiserar läget för fornlämningar i Värmlands kommun utgående från geografiska koordinater (P625) för Wikidataobjekt som har något värde på egenskapen kulturskyddsstatus (P1435) upptäckte jag några kartnålar som hamnade helt fel på grund av felaktiga geografiska koordinater (P625) i Wikidata. De syntes tydligt genom att prickarna på kartan inte ens hamnade inom länet. (Vi kan här bortse från Dalslands kanal (Q1158084), som tydligen sträcker sig även in i Värmlands län men som har sin punktkoordinat i ett annat län.)

Kartan här till höger visar på tre exempel i Årjängs kommun där geografiska koordinater (P625) i Wikidata inte stämmer med det läge som anges av den sida på kulturarvsdata.se som K-samsök URI (P1260) för objektet pekar på. De blå kartnålarna pekar på rätt plats medan de röda visar det felaktiga värdet på geografiska koordinater (P625) i respektive Wikidataobjekt.

Wikidataobjekten är skapade i maj 2017 och som referens för geografiska koordinater (P625) hänvisas i Wikidataobjekten till heritage.toolforge.org som tydligen är hemvisten för en "monumentdatabas" som verkar kopplad till Wiki Loves Monuments. Den databasen hänvisar i sin tur, för de svenska fornlämningarna, till de listsidor på svenskspråkiga Wikipedia som skapades i augusti 2012, i detta fall Lista över fornlämningar i Årjängs kommun, som i sin tur hänvisar till FMIS som dock antagligen avser en äldre version av Fornsök än den som idag länkas från Wikidataobjektet.

För två av punkterna i Årjängs kommun, A och C, är det uppenbart att de har fel koordinater om man tittar på den Geolänk med länk till OSM som finns på listsidan, de punkterna hamnar ju i Norge respektive Västergötlands län, men för punkten B kan man inte se direkt att något är fel bara genom att titta på Geolänk-kartan eftersom det felaktiga läget är inom samma kommun.

Det fel som det handlar om verkar vara en klassisk förväxling där koordinater givna på ett visst format ("DDMMSS") någonstans i kedjan har överförts till ett annat format ("DD.DDDDDD") men med bibehållande av alla siffror vilket gör att positionen blir en helt annan.

I värsta fall kan felet, på 60 graders latitud, röra sig om cirka 50 kilometer, vilket inträffar om såväl latitud som longitud är straxt under ett heltal grader men det kan kan alltså röra sig om allt mellan 0 och 50 kilometer fel som en sådan förväxling av format kan leda till.

Exempel: Punkt A på kartan till höger: En punkt med positionen (59º27'11.82"N, 11º51'25.04"Ö) vilket motsvarar cirka (59.4532832N, 11.85695468Ö) har matats in som 59.271186N, 11.512521Ö), en plats om alltså ligger cirka 28 kilometer fel.

De felaktiga värdena har tyvärr spritt sig från/till flera ställen:

• till monumentdatabasen (oklart när, hur och av vem den uppdateras, se fråga nedan)
• till Wikipedialistartikeln (skapad i augusti 2012)
• till Wikidataobjektet (skapat i maj 2017)

I Wikidata har jag korrigerat de tre objekten i Årjängs kommun genom att ge det felaktiga värdet Orekommenderad rang med skäl för lägre rang (P2241) lika med fel i angiven källa (Q29998666) (alltså monumentdatabasen) och stoppa in den rätta koordinaten enligt kulturarvsdata.se. De punkterna hamnar därmed nu rätt på den SPARQ-genererade kartan, men ligger fortfarande fel på Geolänk-kartan som ju använder koordinaterna i Wikipedia och inte i Wikidata.

Jag har gått igenom koordinaterna för 59 153 fornlämningar i de 287 artiklarna i Kategori:Listor över fornminnen i Sverige per kommun för att få ett grepp om omfattningen av problemet. Koordinaterna i Wikipedialistartiklarna har jämförts med koordinaterna i den länkade sidan på kulturarvsdata.se (omräknade från SWEREF 99 TM till WGS 84). För 91 av fornminnena är länken till kulturarvsdata.se död (sidan har tagits bort) så för dessa har ingen jämförelse kunnat göras.

Resultat blev 38 fall av felaktiga koordinater som ser ut att vara ett resultat av förväxlingar enligt ovan. Dessa är fördelade på 21 kommuner.

• Värst i antal är Trelleborgs kommun med ett tiotal fornlämningar som i listartikeln är placerade cirka 18 kilometer fel jämfört med kulturarvsdata.se. Många, bland annat Invalidmonumentet (Q29477125), har hamnat en bra bit ut i havet, se den här Geolänk-kartan.
• Värst i avstånd är Västerlövsta 42:2 (Q29884899) i Heby kommun som har hamnat i en vik av Mälaren utanför Västerås, cirka 48 kilometer bort, se den här Geolänk-kartan.

Procentuellt är det ju ett litet antal fornlämningsobjekt som har denna typ av fel, men för den som eventuellt vill bidra till WLM och planerar en fotosafari genom att ladda sin GPS med koordinater från antingen Wikipedialistartiken eller från något av de Wikidataobjekt som har detta koordinatfel är det ju extremt surt att behöva leta efter en fornlämning som i själva verket finns många kilometer bort. Det är ju inte alla fel som gör att punkten hamnar ute i vattnet.

Efter denna långa problembeskrivning, guldstjärna till den som orkat läsa allt, kommer så mina frågor till WMSE:

• Hur ställer vi på bästa sätt tillrätta de förväxlade koordinater som har spritts till flera platser?
• Hur ska man tolka "changed:2021-07-28 08:58:47" som monumentdatabasens API spottar ur sig? Vad är det som är ändrat igår?
• Görs det någon regelbunden uppdatering av monumentdatabasen från listartiklarna i Wikipedia? Om inte, hur gör man för att rätta koordinatfelen i heritage.toolforge.org-databasen?

Jag har bara undersökt de 287 sidorna med länkar till fornlämningar, men dessa sidor har ju en massa syskon, kusiner och bryllingar för andra typer av kulturarv som antagligen kan var drabbade av samma typ av koordinatfel.

• Borde alla dessa listsidor revideras och kontrolleras gentemot aktuella data i kulturarv.se? Vem gör i så fall det?

Wiki Loves Correct Coordinates --Larske (diskussion) 29 juli 2021 kl. 14.53 (CEST)

Något som jag och @Lokal Profil diskuterat vid flera tillfällen är om man skulle ersätta listorna här på sv.wp med Listera drivna sådana och sedan låta monumentdatabasen hämta information ifrån Wikidata, då skulle vi faktiskt kunna ha ett ställe att börja på när det kommer till att rätta datan (samt ta in nya typer av lämningar till WLM). Kan man få konsensus för en sådan lösning hjälper jag gärna till med uppdateringen/kontroll mot Kulturarvsdata/K-samsök. Ping @Biltvätt. Abbe98 (diskussion) 31 juli 2021 kl. 11.27 (CEST)

@Abbe98: Ska jag tolka ditt inlägg som "Ja, det sker en regelbunden uppdatering av monumentdatabasen från listartiklarna i Wikipedia"?

Det vore utmärkt om Wikidata kunde bli "navet" för informationen inom Wikimedia-världen istället för Wikipedia. Då kanske monumentdatabasen inte ens behöver finnas kvar. Om den ändå behövs av något skäl borde fältet för wd_item fyllas i för alla de poster som motsvarar de svenska objekt som skapades i Wikidata i maj 2017.

Medan jag väntar på svar på mina frågor ovan har jag gått igenom de 709 sidorna i Kategori:Listor över fornminnen i Sverige per socken. Det var totalt 86 101 poster där koordinaterna i Wikipedialistartikeln har jämförts med den länkade sidan på kulturarvsdata.se.

Resultatet blev lite bättre än för de 287 fornlämningslistorna per kommun, men jag hittade ändå 23 poster fördelade på 18 socknar där koordinaterna med till visshet gränsande sannolikhet har förväxlats genom olika format, ett fel som leder till att koordinaten pekar mellan 12 och 48 kilometer fel. Dessutom finns det 130 "döda" länkar, som till exempel den för Ala 48:1 på sidan Lista över fornlämningar i Gotlands kommun (Ala), som leder till Felkod 410 (Gone) och som av detta skäl inte har kunnat användas för att kontrollera koordinaterna.

Här är en översikt över antalet undersökta koordinater, antalet funna fel och storleken på felen, för de två typerna av listor:

Typ av lista	Antal listor	Totalt antal koordinater	Därav ej undersöka (Felkod 410 på kulturavsdata.se)	Antal koordinatfel av typen formatförväxling	Storleken på felet (kilometer)
Fornminnen per kommun	287	59 153	91	40	12–48 (snitt 25,2)
Fornminnen per socken	709	86 101	130	23	13–47 (snitt 31,2)
Totalt	996	145 254	221	63	12–48 (snitt 27,4)

--Larske (diskussion) 31 juli 2021 kl. 13.37 (CEST)

@Larske, ja svenska delen av Wiki Loves Monuments databasen "skördar" regelbundet Fornminneslistorna här, samma gäller för byggnaderna. Arbetslivsmuseerna tror jag skördas redan från Wikidata. Det pågick ett projekt för några år sedan där man försökte migrera så mycket som möjligt av Monumentsdatabasen till WD men den skördar i de fallen Wikidata för att Monumentsdatabasens API/statistik, etc ska fortsätta fungera.

När K-samsök svarar med 410 Gone så betyder det att lämningen tagits bort hos RAÄ, det kan vara så att det bedömdes att den inte var en fornlämning eller att den fysiskt inte finns längre(om man till exempel byggt på platsen) . 221 låter som en mycket rimlig siffra. Abbe98 (diskussion) 31 juli 2021 kl. 14.47 (CEST)

@Abbe98: Tack för svaret. "Biltvätt", som du försökte(?) pinga i ett tidigare inlägg, verkar inte ha varit aktiv på svwp de senaste snart två åren.

@Eric Luth (WMSE): Det ser ut som om du har varit off-wiki ett par veckor men jag ser att du igår och idag åter redigerat. Jag undrar om du har noterat frågorna till WMSE i mitt inlägg ovan från 29 juli 14.53 och om du har någon möjlighet att se till att någon besvarar dem.

Några delsvar har Abbe98 givit, men jag efterlyser en samlad bild över dataflödena för bland annat geografisk position mellan kulturarvsdata, wikidata, monumentdatabasen (WLM) och svwp och naturligtvis helst ett samlat grepp för att få något som är robust utan en massa dubbellagrad information. Det känns lite som ett lapptäcke som har växt fram under snart tio år och med WMSE/WLM som den gemensamma aktören via olika insatser/projekt i de tre ovan nämnda Wikimedia-plattformarna samtidigt som den externa plattformen (K-samsök/Kulturarvsdata) har genomgått sina förändringar.

Hur ofta och var görs automatiska uppdateringar och "när, var och hur" är det tänkt att fel som upptäcks, till exempel de 63 fel jag beskriver ovan, ska korrigeras?

-- Larske (diskussion) 12 augusti 2021 kl. 12.27 (CEST)

@Larske: Jag har noterat frågorna! Ska jag vara ärlig överskrider det lite min kunskap och kompetens vad gäller hur de olika databaserna fungerar. Mina kollegor som är mer hemma i den typen av frågor är dock på semester under den här veckan. Det är möjligt att vi inte hinner åtgärda hela problemet innan årets Wiki Loves Monuments. Men nog skulle vi behöva ta ett helhetsgrepp i frågan. Däremot är väl en viktig fråga till Wikipediagemenskapen hur man tänker kring det helhetsgreppet. En del av problemet är ju listorna, och det hopplock från olika källor de är. Skulle gemenskapen exempelvis gå med på att använda Listerialistor för den här typen av ändamål – och därmed skala bort en felkälla? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 12 augusti 2021 kl. 15.39 (CEST)

@Eric Luth (WMSE): Finns det någon av dina kollegor som har kommit tillbaka från semestern?

-- Larske (diskussion) 26 augusti 2021 kl. 07.59 (CEST)

Betalväggar

För ungefär fem år sedan hade alltfler tidningsartiklar ur Dagens Nyheter från 1991–1992 någonting och framåt blivit tillgängliga på Internet, vilket var fantastiskt för Wikipedia när det gällde källbeläggningen. Men bara något år senare hade det mesta hamnat bakom de betalväggar som började sättas upp i mitten av 2010-talet. Det gällde även flera andra tidningar, och plötsligt hade flera års digitaliseringsarbete tagit ett steg bakåt i tiden.

Borde inte Svenskspråkiga Wikipedia gå ut med något brev till åtminstone alla tidningar och nyhetstjänster i Sverige (är osäker på om det finns någon gemensam branschorganisation) och andra svenskspråkiga tidningar och nyhetstjänster runtom i världen och be dem att genast upphöra med alla betalväggar i alla tidningsartiklar och nyhetsartiklar som är minst kanske två veckor gamla, alternativt någon månad eller något sådant? Vi förstår självklart att de måste tjäna sina pengar på de senaste nyheterna, och det är knappast något vi kan eller bör påverka. Men gårdagens blad är knappast deras levebröd. J 1982 (diskussion) 29 juli 2021 kl. 16.35 (CEST)

På engelska wikipedia finns The Wikipedia Library där aktiva wikipedianer kan få tillgång till en del material som finns bakom betalväggar. Jag har aldrig använt det. Vet inte heller om det ger tillgång till svenska tidningsarkiv. Skogshare (diskussion) 29 juli 2021 kl. 19.06 (CEST)

Tidningsvärlden genomgår ett stålbad utan like, Google tar alla annonserna och många skippar papperstidningen. Klart de måste försöka ta betalt för det som är eftertraktat. Själv har jag stor behållning av SvD:s o DN:s historiska arkiv bak till 1800-talet och betalar (och tycker det är rimligt) för detta. /Anhn (diskussion) 29 juli 2021 kl. 19.19 (CEST)

The Internet Archive Bot borde hinna arkivera länkarna innan de hamnar bakom betalvägg. /ℇsquilo 29 juli 2021 kl. 19.52 (CEST)

Tidningar har rätt att ta betalt för sina digitala tjänster precis som för de fysiska tidningarna. Förr var det främst nöjesartiklar och liknande som låg bakom betalvägg, men nu är det även vanliga nyhetsartiklar. Om det inte är en dagsfärsk tidning går den ofta att läsa gratis via tidningsarkiv, webbarkiv etc. NE är likadana sedan längre tid tillbaka och visar ett smakprov på några rader i inledningen fritt, men tar generellt betalt för att visa allt. Det finns exempelvis kommuner och skolor som erbjuder det gratis för sina invånare respektive lärare och elever. Det är godtagbara källor, men som man bör märka upp länken med mallen {{inloggning krävs}} för att upplysa besökare om att den är tillåten och förvarna källgranskare. Annars finns det risk att en orutinerad missuppfattar det som en död länk eller reklamlänk och att en mer erfaren tror att länkar som kräver inloggning är otillåtna. Att väcka frågan och försöka hitta lösningar är aldrig fel. Jag har för mig att det var en diskussion om hur NE skulle kunna användas gratis för wikipedianer. Kyllo (diskussion) 29 juli 2021 kl. 20.27 (CEST)

Det skulle ändå vara smidigare om betalväggarna försvann efter två veckor eller så. Jag tror det är ganska få personer som prenumererar på en tidning för att kunna läsa gamla nyheter, så de skulle ändå tjäna sina pengar på att de senaste nyheterna bakom betalvägg. J 1982 (diskussion) 30 juli 2021 kl. 01.18 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Kanske skulle det gå att ordna något samarbete mellan olika nyhetsorgan och Wikipediabiblioteket? Till skillnad från "The Wikipedia Library" som Skogshare nämner här ovan så är Wikipediabiblioteket förlagt till Meta-Wiki och således inte specifikt för engelskspråkiga Wikipedia. –Tommy Kronkvist (diskussion), 30 juli 2021 kl. 10.53 (CEST).

Vi har också Wikipedia:Wikipediabiblioteket direkt här på svenskspråkiga Wikipedia, men hela projektet är underarbetat och utdaterat med mycket rödlänkar; inget har hänt där sedan 2017 tror jag. –Tommy Kronkvist (diskussion), 30 juli 2021 kl. 10.58 (CEST).

Fler tips: Många bibliotek erbjuder tillgång till Mediearkivet, där man kommer åt många dagstidningars text sådär 10–20 år bakåt. Oftast måste man nog sitta på själva biblioteket för att kunna använda tjänsten, men ibland kan man också komma åt det hemifrån. Sen är ju digitala prenumerationer på ”basnivå” på de stora dagstidningarna inte sanslöst dyra, och där kommer man oftast också åt arkiven. /NH 30 juli 2021 kl. 11.09 (CEST)

Om jag förstår mig rätt på Wikipediabiblioteket är det inte så långt från deras arbetssätt till att (exempelvis) WMSE abonnerar på några tidningar och delar ut inloggningsuppgifter till intresserade bidragsgivare (låt säga en timme i taget). Kanske är detta något som kan utredas? Om det finns något i abonnemangsavtalen som förhindrar att kontona "delas" på detta sätt är det kanske värt ett försök att inflika att tidningar framstår som trovärdiga nyhetsförmedlare när de används som källa på Wikipedia (och att detta säkerligen har ett värde för tidningarna)? Arbetssätt som inte kräver en fysisk närvaro på exempelvis ett bibliotek är ju att föredra, om de går att anordna. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 juli 2021 kl. 03.05 (CEST)

Är också orolig över alla organisationer och liknande (som föreningar) som förr hade egna hemsidor, där man kunde hämta okontroversiella faktauppgifter, vilket alltmer överges och ersätts av Facebook, Instagram och Twitter med sämre historiskt perspektiv och där allt som gäller är nu, nu, nu och man i värsta fall måste logga in för att kunna läsa. J 1982 (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 23.58 (CEST)

Det är OK att ta betalt, böcker är också källor man måste betala för. Både tidningar och böcker finna på bibliotek och det kan därför vara bra om man i referensen inte bara har en länk utan också datum för publicering i papperstidningen. Tyvärr är det inte alltid samma datum som på internet vilket gör det svårt. Mediearkivet är bra, men finns på allt färre bibliotek. Skulle Wikipedia Sverige kunna nå en överenskommelse med dem om ett sätt för wikipediaskribenter att använda dem skulle det vara mycket värt./Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 18.29 (CEST)

Angående Mediearkivet så kan jag tipsa om denna tråd på WMSE:s wiki. Belteshassar (diskussion) 13 augusti 2021 kl. 15.57 (CEST)

För tidningskällor är det alltid bra att fylla i så många parametrar som möjligt för att underlätta spårning vid behov. Använder man källverktyget i VE anges dock tidningskällor ofta som webbkällor och då kommer inte publiceringsdatum med i källangivelsen. Kyllo (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.28 (CEST)

Intressekoll för tillgång till Mediearkivet

På Wikipediadiskussion:Wikipediabiblioteket har jag frågat om intresse. Skriv upp er där om ni är intresserade av att få tillgång till Mediearkivet, även om ingenting är helt klart än. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 augusti 2021 kl. 11.20 (CEST)

 Gillar  Gillar  Gillar /NH 25 augusti 2021 kl. 16.58 (CEST)

 Gillar  Gillar  Gillar / Machatjkala (diskussion) 25 augusti 2021 kl. 18.25 (CEST)

Det vore utmärkt! Hoppas att det finns intresse som gör det befogat. /Julle (disk.) 26 augusti 2021 kl. 00.24 (CEST)

Bra start på listan! Ping NH och Machatjkala, glöm inte att skriva upp er där om ni är intresserade. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 26 augusti 2021 kl. 09.43 (CEST)

Tack, jag kommer åt det på annat sätt, men ville ändå uttrycka mitt gillande :-) /NH 26 augusti 2021 kl. 17.11 (CEST)

Överillustration

Larske har gjort en intressant genomgång av artiklar med (alltför) många illustrationer, där jag uppfattar flera är direkt störande för läsaren (=bör rensas ut). Jag åtgärdade några och kk-mallade några andra, men bedömer än fler borde åtgärdas/KK-mallas. Se mer på Diskussion:Olof_Thunberg#Rekord_i_överillustration. Yger (diskussion) 7 augusti 2021 kl. 13.32 (CEST)

Enligt riktlinjen om illustrationer ska antalet bilder begränsas och inte läggas in enbart för det estetiska eller för att fotografen vill marknadsföra dem. Samtidigt blir det kanske inte helt rättvist när man räknar antal bilder på det här sättet, eftersom det även beror på hur artikeln är utformad, hur bilderna är placerade och hur mycket plats bilderna tar upp. Men anser man att bilder stör läsningen kan bilderna flyttas till annan plats i artikeln, ett galleri i slutet av artikeln eller justeras i storlek. Finns det bilder som inte är relevanta eller är snarlika andra bilder i artikeln har man alltid rätt att radera dem. Man ska dock inte förväxla snarlika bilder med bilder från olika perspektiv eller tidpunkter, då sådana ofta är relevanta för att beskriva ämnet heltäckande. Tyvärr verkar det ofta finnas en misstänkt intressekonflikt som medför att raderade bilder läggs tillbaka. Kyllo (diskussion) 7 augusti 2021 kl. 15.41 (CEST)

Det är mycket en smaksak. Som artikeln ser ut nu tycker jag personligen att den är bra. Mer textorienterade personer reagerar säkert, men hur tar vi reda på vad våra läsare tycker? Världen blir mer visuell så det kanske även Wikipedia ska bli? Har vi möjlighet att undersöka detta?/Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2021 kl. 18.35 (CEST)

En annan artikel som kan klassas att ha för många illustrationer är Bröderna Malmströms Metallvarufabrik, som jag kom in på idag. Illustrationerna ligger även i referensavsnittet och efter det, vilket gör artikeln onödig lång. DIEXEL (diskussion) 14 augusti 2021 kl. 18.17 (CEST)

Ja, det finns ju ingen exakt gräns och man kan såklart inte själv göra en bedömning för alla besökare, webbläsare, skärmar etc. Man får utgå från riktlinjen och det man själv kan konstatera. Är det sedan någon som som har invändningar får den ta upp det på nytt eller arbeta vidare på det.

Längre artiklar har utrymme för fler bilder i marginalerna, men även där kan det bli för många. I en lång artikel anser jag att det är störande många bilder om hela högermarginalen är fylld. Det man kan göra då är att antingen radera några eller att flytta några till ett galleri och på så sätt skapa luckor i marginalen. Det bör ske med visst förnuft så att man flyttar på bilderna som man anser minst relevanta. Kyllo (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 18.44 (CEST)

Ett galleri kan vara en bra lösning i vissa fall, men också de bör användas med kritiskt öga. I rekordartiklarna tycker jag de tillför väldigt lite. Man kan också skapa kommenterade och strukturerade gallerier på Commons. –LPfi (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 14.58 (CEST)

Just artikeln Bröderna Malmströms metallvarufabrik tycker jag är ganska bra illustrerad. Möjligen skulle galleriet på slutet kunna avskaffas om några av bilderna plockades upp i Historie-avsnittet i stället. /ℇsquilo 29 augusti 2021 kl. 16.21 (CEST)

Ja, den fungerar bra (jag kollade dock inte historiken). Däremot är artiklarna länkade från diskussionssidan inte bra (jag kanske inte kollade riktigt alla). –LPfi (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 16.59 (CEST)

Ny avdelning på befintlig sida, hur gör man?

Hej alla! Försöker lära mig skriva och rätta på Wikipedia. Håller på en del på WikiTree, med släktforskning. Nu länkat till Jönköpings regemente och kom då på att jag ville ha en avdelning om Bataljonspredikanter på den sidan. En sidoana (Min term = syskon till min ana) var det på 16-1700-talet och då tänkte jag att det är också historia osv. Var ställer man således ett sådant förslag?? Meepa2000 (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 07.00 (CEST)

Om jag förstår rätt är det två frågor.

1. om det är okej att lägga till ett avsnitt om "Bataljonspredikanter" i artiklen Jönköpings regemente?

2. och hur man gör det rent praktiskt i avsnittet Historia i artikeln om Jönköpings regemente?

Svar 1: Förslaget ställs, och diskuteras, egentligen bäst på artikeln diskussionssida, Diskussion:Jönköpings regemente. Sen är det jättebra att lägga en blänkare här att diskussinen finns så att fler hittar den. Nu är frågan ställd här på Bybrunnen, och då svarar jag här att jag tycer det är en bra idé. Sen om den ska ligga under avsnittet "Historia" eller under en egen rubrik "Bataljonspredikanter", det är en smaksak som kan justeras eftersom.

Svar 2: Rentpraktiskt så skriver du rubriknamnet "Bataljonsprediakanter", på lämplig position i texten. Tex i avsnittet Historia eller sist i avsnittet "Förbandschefer". Markera texten och formatera som rubrik (Rullgarins menyn förvald "stycke" i verktygslisten). Ligger avsnittet under Historia välj "Underrubrik 1" ligger det som eget avsnitt välj "Rubrik". Sen är det bara att fylla på med bröytext om bataljonschefer och möjligen en lista. Avvakta svar här ifall någon protesterar över relevansen.

Lycka till!-- LittleGun (diskussion) 17 augusti 2021 kl. 07.44 (CEST)

Hej Meepa2000! Tack för din fråga. Bybrunnen är avsedd för att diskutera generella frågor som berör många. Om du har fler frågor om Wikipedia och redigering kan du ställa dem i Wikipedia:Wikipediafrågor istället. Du kan även vända dig till en fadder, och har då större möjligheter att diskutera och få hjälp av samma användare. Kyllo (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.40 (CEST)

@Meepa2000: Dock är det inte farligt om någon fråga hamnar på "fel" ställe. Huvudsaken att frågan blir ställd. Om det går riktigt tokigt kan tråden lätt flyttas. –LPfi (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 17.01 (CEST)

"Subscribe"-funktionen

Numera finns knappen "subscribe" vid rubriker på diskussionssidor. Det är en jättepraktisk funktion, för klickar jag på knappen blir jag aviserad även om folk inte pingar just mig. För mig (som inte använder Bevakningslista-funktionen pga. mitt intresse i 3 miljoner artiklar = opraktiskt) är det här högst efterlängtat. Men kan inte knappen heta något på svenska? Typ "prenumerera", "abonnera" eller "bevaka"? Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.11 (CEST)

Jag vet inte heller när funktionen infördes. Och beror den på en inställning i mina användarinställningar eller är den global? Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.22 (CEST)

Kanske beror den på något av det här, som diskuteras under rubriken "En observation" ovan? Men det är lite oklart.--Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.24 (CEST)

Jag tror kanske att jag översatte rätt meddelande här. Kanske vore "följ" eller liknande en bättre översättning? Belteshassar (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 13.11 (CEST)

 Gillar Jag gjorde enligt ditt råd. Dessutom kompletterade jag med denna redigering. Förhoppningsvis ser det bättre ut, när ändringarna slår igenom inom något dygn? Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 13.27 (CEST)

För den som undrar vad tusan vi pratar om så är detta en del av betafunktionen ”Diskussionsverktyg”, där även ”svara”-funktionen som nämns ovan ingår. Eftersom det är en betafunktion så måste varje användare aktivt slå på den under sina inställningar. Belteshassar (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 13.28 (CEST)

 Gillar Bra! Då gissade jag rätt, när jag länkade hit. Jag har också aktiverat den här betafunktionen och skriver detta svar efter att ha klickat på länken [ svara ] direkt efter föregående inlägg i tråden. Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 13.34 (CEST)

Man kan också slå på funktionen för enskilda sidor genom en parameter "?dtenable=1" efter sidnamnet i URL:n, har jag för mig. –LPfi (diskussion) 30 augusti 2021 kl. 10.03 (CEST)

Förvirring vad gäller Afghanistan-krig

I samband med de aktuella händelserna i Afghanistan har jag (åter)upptäckt en sida som heter Inbördeskriget i Afghanistan (1996-2001). Dess rubrik är missvisande. Bra om flera tittar på detta på artikelns diskussionssida. Just i och med att Afghanistan är aktuellt bör våra artiklar om det landet och dess våldsamma historia vara så korrekta som möjligt. --Chandra Varena (diskussion) 31 augusti 2021 kl. 21.36 (CEST)

Kvalitetsmätningen september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ner i Infoga och Ouppdaterade (!). Yger (diskussion) 1 september 2021 kl. 05.52 (CEST)

Anton Abele

Frågan om Anton Abeles agerande rörande företaget Allra har aktualiserats på nytt i artikeln om honom, då en oinloggad gjorde en större radering. Jag återställde raderingen, men såg sedan att det även dessförinnan gjorts tillägg i frågan. Det här är en blänkare rörande den diskussion jag har inlett på artikeldiskussionen; tanken är alltså att den skall fortsättas där, och inte här på Bybrunnen. / ^Ternarius_Disk 1 september 2021 kl. 16.35 (CEST)

Valdeltagande - Hur går det egentligen med valen till WMF:s styrelse?

(Jag har använt automatisk översättning för att göra den här texten så tillgänglig som möjligt. Om något är fel får du gärna rätta, jag uppskattar verkligen din hjälp!)

Hej allesammans, För ett tag sedan inleddes valet till styrelsen och nu är de sista dagarna redan igång: nästa tisdag avslutas valet. Nitton kandidater från hela världen har ställt upp i valet. Och hur går det? Valet pågår trots allt i mer än två veckor, så efter det första valet kan du ta en titt på siffrorna hittills. Den 26 augusti kl. 0.00, på den 8:e dagen alltså, hade 3712 väljare röstat - 2017 hade det varit 1994 vid samma tidpunkt, vilket är en rejäl ökning med gånger 1,8, även om det var fler röstberättigade i år (2021: 67 838 / 2017: 56 081). Sifferspel Disclaimer: Att ta sådana siffror och projicera in i framtiden utifrån det är naturligtvis spekulation och varje riktig statistiker skulle förmodligen slita huvudet av mig. Så mer än ett spel, i bästa fall en indikation, är detta inte. Men om man projicerar värdet 1,8 över hela 15 dagar, trots det avrivna huvudet, skulle resultatet bli ett valdeltagande på strax under 10 000 röstberättigade. Det skulle innebära att det slutliga valdeltagandet ligger på cirka 14,5 %, vilket är en betydande ökning jämfört med 2017 (9,07 %). Valdeltagande i världen Det finns inte många överraskningar här. Det som står klart är att de tio största språkversionerna har en något minskande andel röstberättigade jämfört med 2017, men de utgör fortfarande huvuddelen av väljarkåren med över 70 %. En närmare granskning visar att ett särskilt högt valdeltagande är uppenbart bland de språkversioner från vars mittenkandidater har hittats; detta är inte heller ovanligt och är redan känt från tidigare val. Två siffror är värda att nämna: För det första har den tjeckiska versionen ett särskilt högt valdeltagande och har redan ett högre valdeltagande på över 12 % än efter hela valet 2017 (9,6 %), och bland de 25 största gemenskaperna är den tjeckiska versionen nummer 1 i fråga om valdeltagande. Det är här som den tjeckiska avdelningens stöd till styrelseval sannolikt kommer att bära frukt. Å andra sidan återfinns höga valdeltagandegrader bland de snabbt växande asiatiska språkversionerna, såsom indonesiska, men även många indiska språk. Den växande betydelsen av de syd- och sydostasiatiska samfunden kan tydligt ses här. Desto mer beklagligt är det minskade valdeltagandet i Östasien, särskilt i de japanska och kinesiska samhällena som är de fjärde och sjunde största samhällena i världen. Och den svenskspråkiga Wikipedia? Svenskspråkiga Wikipedia är en av de 20 största gemenskaperna i världen när det gäller antalet röstberättigade. Det har dock sällan utnyttjat sin fulla kraft, eftersom valdeltagandet i den svenska gemenskapen alltid har varit betydligt lägre än det globala. 2021 kallas 525 röstberättigade väljare till röstning, hittills har 15 personer utnyttjat möjligheten att rösta. 2017 hade SV-WP ett valdeltagande på 1,3 % vid denna tidpunkt (slutade på 4,3 %), i år efter 8 dagar ligger det på 2,8 %. Om man tittar på de 25 största projekten ligger den svenska gemenskapen i den nedre änden när det gäller valdeltagande. De enda språk som har ett lägre valdeltagande är de kinesiska och ungerska språkversionerna. Det skiljer sig ganska mycket från andra europeiska gemenskaper av liknande storlek. Mest slående är det tjeckiska Wikipedia, som ligger nära till i storlek (558 väljare), men med ett valdeltagande på 12,3 %: norskt bokmål ligger på 4,9 % och finska på 3 %. Utsikter På det hela taget finns det tydliga tecken på ett märkbart högre valdeltagande globalt sett, men det har inte varit några stora överraskningar hittills. Det svenska deltagandet är förmodligen högre än tidigare, men utnyttjar fortfarande inte sin fulla rösträtt. Valet är dock inte på något sätt över än. Olika faktorer kommer fortfarande att starkt påverka resultatet, så man vet att de flesta går och röstar först strax före avslutningen och hur många väljare av det kommande andra mejlet som fortfarande måste pressas att rösta, kan inte förutsägas. Och naturligtvis är valets viktigaste fråga fortfarande öppen: vem kommer att väljas i slutändan? Om du vill göra skillnad, Här är sidan med en presentation av kandidaterna Och här kan du gå direkt till valet. Ovanstående siffror kommer från följande sidor:. https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Stats https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2017/Stats https://vote.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:SecurePoll/list/1079&sort=vote_voter_domain&limit=5000 DBarthel (WMF) (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 09.26 (CEST)

DBarthel (WMF) (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 09.26 (CEST) (originalmeddelande dolt av Användare:GeMet.)

Hi DBarthel. Could you please post the original text? It would be a lot easier to read than a machine translated one.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 27 augusti 2021 kl. 11.20 (CEST)

Sorry to hear this, @GeMet: and thanks for the hint. I have enclosed the text above in the bottom of the box and I hope that helps. My apologies, DBarthel (WMF) (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 13.03 (CEST)

I moved it out 😊. See below ⬇.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 27 augusti 2021 kl. 13.26 (CEST)

It seems automatic translation is not what it supposed to be. I am sorry for this, here is the original text.

Voter turnout - How are WMF board elections actually going?

Dear all, A while ago the elections for the Board of Trustees started and the final days are running: next Tuesday the elections will end. Nineteen candidates from all over the world have stood for election. And how is it going? After all, the elections last more than two weeks, so after the first week, one can have a look at the numbers so far. On August 26 at 0:00, on the 8th day thus, 3712 voters had cast their ballots - in 2017 it had been 1994 at the same time, which is a solid increase to 1.8 times, even if the number of eligible voters was larger this year (2021: 67,838 / 2017: 56,081)

Numbers game

Disclaimer: Taking such numbers and projecting into the future based on that is of course speculation and a real statistician would probably rip my head off. So it is kind of a play, at best an indicator, not more. But if one projects the value of 1.8 over the entire 15 days, despite the ripped-off head, the result would be a turnout of just under 10,000 eligible voters. This would put the final turnout at around 14.5%, a significant increase over 2017 (9.07%).

Turnout worldwide

There aren't many surprises here. It is apparent is that the ten largest language versions have a slightly declining share of eligible voters compared to 2017, but they still make up the bulk of the electorate at over 70%. A closer look shows that a particularly high turnout is evident among those language versions from whose midst candidates are running; this also is already known from previous elections.

Two figures are worth mentioning: First, the Czech community has a particularly high turnout, yet (12%) already higher than after the entire 2017 election (9.6%). Among the largest 25 communities, the Czech version is number 1 by turnout. This is where the Czech chapter's support of board elections is likely to bear fruit. On the other hand, high turnout rates are found among the fast-growing Asian language versions, such as Bahasa Indonesia and many Indian languages. The growing importance of the South and Southeast Asian communities is evident here. All the more regrettable is the decline in voter turnout in East Asia, especially in the Japanese and Chinese communities as the fourth and seventh largest communities in the world.

And the Swedish Wikipedia?

Swedish Wikipedia is one of the 20 largest communities in the world in terms of the number of voters. However, it has rarely used its full power, as the turnout in the Swedish community has always been significantly lower than the global one.

In 2021, 525 eligible voters are called to vote, so far 15 people have taken the opportunity to vote. In 2017, SV-WP had a turnout of 1.3% at this time (closing at 4.3%), this year after 8 days it is at 2.8%. Looking at the Top 25 projects by size, the Swedish Community is at the lower end in terms of voter turnout. The only languages with a lower turnout are the Chinese and Hungarian language versions.

This is quite different from other European Communities of a similar size. Most striking is the Czech Wikipedia, which is close in size (558 voters), but has a turnout of 12.3%. Comparison with other scandinavian communities shows some potential still too: Norwegian Bokmål is at 4.9% and Finnish at 3%.

Outlook

Overall, there are clear signs of a noticeably higher turnout globally, but else there have been no surprises so far. But the elections are by no means over yet. Different factors will still strongly influence the result. We know that most voters cast their vote only shortly before conclusion and it can not be predicted how many voters will be pushed to vote by the coming second mail.

And of course the most important question of the elections remains open for some time: who will be elected in the end?

If you would like to make a difference,

• Here is the page presenting the candidates

• And this is your place to vote.

Above numbers are from these sources:.

• https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Stats
• https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2017/Stats
• https://vote.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:SecurePoll/list/1079&sort=vote_voter_domain&limit=5000

DBarthel (WMF) (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 13.03 (CEST)

Passar på att fråga här - jag kommer väl troligen inte att rösta men känner väl samtidigt att man egentligen skulle göra ett försök. Samtidigt känner jag att jag har svårt att göra mig en bild av hur någon av dessa kandidater har för avsikt att försöka påverka arbetet på wikipedia, och främst hur detta kommer att påverka arbetet här på svenskspråkiga wikipedia. Jag antar att man vill undvika kampanjande inom uppslagverket, men finns det någon här som har satt sig in i hur kandidaterna har för avsikt att försöka påverka arbetet här? Om inte annat tips om bra vägar hur man på ett enkelt sätt kan sätta sig in i kandidaternas målsättningar inför ett annat år?FBQ (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 21.05 (CEST)

Just nu är det flera stora frågor som behöver haneras. Rörelsen måste gå över från tidig entusiasm styrning och volontärinsatser till en mer professionll verksmahet, både i form och arbetssätt, där även volontärer ges en starkr roll,

• Att få till ett hövligt och bejakande språk mellan alla inom rörelsen och främst redigerare existerande och poteniellt nya
• Intäktströmmarna, att söka anda sätt förutom de årliga bidragen och naturligtvis utan annonser, tex konsulta för att hjälpa andra få tillgång via APIer till innehållet
• De interna rolerna bland de stora aktörerna. WMF, Lokala föreningarna, gemenskaperna och ett nytt Global Council. I detta ligger sedan hur styra upp de olika versionerna bättre (att de inte tas över av partsaktörer)
• Att sprida projekten till språk som inte har en tradition med encyklopedier

etc. jag gick igenom WMF bedömning för var och en av kandidaterna, och det är 2-3 som inte klarar basala krav, och sedan vill jag personligen prioriera att få in pesoner med erfarenheter från de mindre språkversionerna.Yger (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 21.38 (CEST)

Tack, Yger! Jag ska läsa på. Per W (diskussion) 27 augusti 2021 kl. 22.25 (CEST)

Jag upplever kommunikationen mellan WMF och "lilla jag" som viktig. Hur får man enskilda personer att känna att de har inflytande på rörelsen och de projekt de deltar i? Jag har upplevt en hel del frustration och brist på genklang då WMF vill genomdriva förändringar som man inom de enskilda projekten upplever som mindre lyckade. Här på sv-wp minns jag konflikterna kring Flow (diskussionsformatet), medelinsamlingsannonserna och "innehållsöversättningen". På Commons har vi "strukturerat data", där ett verktyg infördes innan det fanns någon klarhet om hur filerna skulle beskrivas (skall en bild på en DC 10 anges avbilda "flygplan", en bild på Nilen "vattendrag"?), och i tiderna filter för upprörande innehåll. Ibland kanske halsstarriga lokala användare behöver köras över, men det får inte göras övermodigt. Invändningar måste tas på allvar. –LPfi (diskussion) 28 augusti 2021 kl. 13.06 (CEST)

Du delar den uppfattningen med många kollegor på olika språkversioner, där det ofta formuleras aggressivt och har verkat hindrande för att alla "tillsammans" hjälps åt att skapa kunskap till alla. Det har till viss del blvit bättre sedan något år kring produktutveckling, men blvit hårdare kring vem som bestämmer (och kommunicerar om) hur en gemenskap kommunicerar och vad som får skivas i Wikipedia, tex har kroatiska Wp just gått igenom en reningsbad efter intervening av WMF efter runt 10 år av dåligheter. Och tiden är nu mogen för att mer bestämt säkra att kommunikation mellan utvecklare och användare blir bättre, att all dialog blir civiliserad och bejakande och att kuppande hindras av grupper som vill vrida innehållet i Wikipedia åt ett eller annat håll. OCh det handlar inte primärt om att WMF skall bli bättre (som de naturligtvis kan och bör bli) utan att skapa nya "bestämmande"strukturer på meta nivå och kräva hyfs och seriositet av alla inblandade, inklusiva alla bidragsgivare. Strate~in som nu införs handlar om detta, movement charter och den kommande Global Council handlar om detta samt UCoC. Och om och när detta är på plats 2022 eler 2023 blir det lätatre trimma in de ofullkomligheter och dåligheter som kan kvarstå.Yger (diskussion) 28 augusti 2021 kl. 16.59 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Sammanfattningvsis av det Yger skriver kan man säga att styrelsens arbete de kommande åren kommer att fokusera mycket på att implementera den nya strategin för WMF, vilken tagits fram under ett antal år. Kandidaterna anger vilka tre strategifrågor de vill prioritera och då är en möjlighet att i valet rösta på de kandidater, som prioriterar de frågor man själv tycker är viktiga. Det är inte enkelt, när man inte känner till kandidaterna sedan tidigare, men det är inte nödvändigt att rösta på alla 19, utan det går att rösta på en, eller ett par, vilka bäst passar in på ens egen uppfattning. Som alltid när det gäller val – det gäller allmänna val till politiska församlingar, folkomröstningar, eller styrelseval i organisationer där man är medlem, så bör man använda sin rösträtt. Jag vill därför uppmana er – tag chansen att påverka WMF:s styrelse genom att rösta.--Historiker (diskussion) 28 augusti 2021 kl. 17.02 (CEST)

En av de stora frågor som jag ser är hur mycket en lyckad implementation av den strategiska inriktningen, inte minst så som WMF uppfattar den, innebär en förskjutning i hur man kommunicerar i alla riktningar. Traditionellt har stora wikier där många talar engelska (allra främst engelskspråkiga Wikipedia) haft stort inflytande. I och med försök att lyfta in olika delar av den internationella gemenskapen som har haft svårare att delta i diskussionerna kommer man att behöva ändra arbetssätt, och ha mindre fokus på en engelskspråkig diskussion på Meta eller mediawiki.org. Hur man balanserar det – hur lyssnar man, vad innebär det för vem som hör – är någonting som i stor utsträckning hanteras av de anställda, snarare än styrelsen (som fattar mer övergripande beslut), men jag tror att styrelsens åsikt om den balansen ändå kommer att vara väldigt viktig de kommande åren, för relationen mellan stiftelsen och gemenskaperna. Det går inte att lyfta in röster som har hörts mindre och tro att det inte kommer att rubba hur det har fungerat hittills. Särskilt inte när man måste göra ett aktivt val i att gå ut och lyssna på dem.

Som konstaterat i en diskussion längre upp kommer riktlinjer för att hantera trakasserier där man skall kunna anmäla dem utan att hela världen ser att man gör det (eftersom det kan leda till en upptrappning av trakasserierna), till exempel, lite som ett golv med en miniminivå som wikierna bör hålla sig till. Återigen är det mesta sådant som drivs av de anställda, men den allmänna riktningen pekas ut av styrelsen. Som Yger nämner har det muttrats lite om ideologisk slagsida på kroatiska Wikipedia länge i rörelsen, men först nu sker någonting. Exempel som dessa för oss till den riktigt stora frågan: vem skall egentligen avgöra vad? Var går gränsen för vad stiftelsen bör besluta och vad som är gemenskapernas ansvar? För det är inte riktigt tydligt uttalat, och stiftelsen har blivit större och fler anställda, vilket betyder att den kan göra saker som förut varit omöjligt att ta tag i.

(För tydlighet: Det här med hur Wikimediastiftelsen i produktutvecklingen skall arbeta med gemenskaper som har svårare att kommunicera med dem är vad jag arbetar med till vardags. Det kan färga mitt perspektiv. Och jag talar bara för mig själv, som wikipedian, inte som anställd.) /Julle (disk.) 28 augusti 2021 kl. 20.03 (CEST)

TL;DR: WMF har blivit större och skall implementera en ny strategi, som betonar vikten av internationelitet. Detta gör att den a) tar sig an nya områden och b) försöker använda sina resurser till att involvera delar av rörelsen som har haft svårare att höras. Det är ännu oklart exakt vad det innebär för hur beslut fattas i rörelsen. Detta, tror jag, är viktigt när man tänker på styrelsens roll de kommande åren. /Julle (disk.) 28 augusti 2021 kl. 20.11 (CEST)

(som jag ser det) Med global Council och mer potenta lokalavdelningar, kommer mycket av överordnade och operativa frågor kring det som sker i projekten, och gemeskaperna föras över från WMF och nuvarande Board till dessa. Så dina frågor som jag sr det hanlar om sammansättningne av Global Council, som just nu äör en superhet fråga, för redan sammnsättningen av gruppen som skall skirva Movemnet charter (som definierar global coucil etc) blvit infekterat. Så jag tror du tänker lite snett där du fokuserar på stiftelsen (som fotsatt kommer finsaniera och ha hand om prorgamutveckling, drift och legal frågor).Yger (diskussion) 28 augusti 2021 kl. 20.34 (CEST)

Rolig diskussion!

Det spelar roll att jag arbetar med programutveckling, så jag tänker huvudsakligen på frågorna ur ett programutveckingsperspektiv. Det är komplicerat och olika beroende på vilka frågor man tittar på, förstås.

Men det handlar inte bara om var vi placerar de formella besluten, utan också bara om det faktum att det helt enkelt finns fler personer inom WMF, och det påverkar allt från långsiktigt administratörsarbete (se diskussionen ovan, som sagt) till att det nu finns anställda som sysslar med professionaliserat anti-desinformationsarbete inom stiftelsen, vilket är nytt. Det finns gråzoner där det inte är tydligt var gränserna går för vem som gör vad, vilket innebär att det enkla faktum att det finns fler anställda som gör saker pressar fram förändringar. Det nya rådet till trots tror jag inte att styrelsen kommer undan att vara en viktig del av att reda ut detta givet att vi specifikt talar om stiftelsens anställda. Det är inte den största frågan, men jag undrar om den inte är lite underskattad eftersom den är mer svårpåtaglig. /Julle (disk.) 28 augusti 2021 kl. 21.10 (CEST)

Man bör alltså läsa mina kommentarer medveten om att de har en slagsida åt hur styrelsevalet påverkar arbetet med den tekniska plattformen, även om jag försöker balansera det med annat också. /Julle (disk.) 28 augusti 2021 kl. 21.12 (CEST)

Att övervaka att olika verioner inte går snett som kroatiska kan en lokalförening som fungerar som regionövervakare, med egen Board, ta hand om, ingen ãnställd på WMF behöver vara inblandad.Yger (diskussion) 28 augusti 2021 kl. 21.29 (CEST)

Möjligt. Vi får se! Jag kan föreställa mig att konfliktrisken skulle bli mycket större så också. Men det är en punktinsats, och mindre betydande än exemplen på kontinuerliga arbetet. /Julle (disk.) 29 augusti 2021 kl. 08.57 (CEST)

En punktinsats, absolut, men risken är väl att till exempel en kroatisk lokalförening domineras av klicken som driver gemenskapen. Sen är det inte alltid en lokalförening som hanterar ett språkområde, med spanska som det tydligaste exemplet. LittleGun (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.34 (CEST)

Jag kanske valde ett dåligt exempel. Mer konkret är förslaget att låta Wikimedia-Sverige bli kompetenscenter för Glam aktiviteter inom gemenskapen, vilket även inkluderar bryggor från institutioner till Wikidata. Detta verkar bli en fråga primärt för global council och inga resurser från WMF kommer vara inblandade. Yger (diskussion) 29 augusti 2021 kl. 11.57 (CEST)

That's an interesting discussion to read and it might have spawned some more interest in the board elections in SV-WP.

Back to start: Voting closed August 31 at 23:59. The official data, including the four most voted candidates, will be announced as soon as the Elections Committee completes their review of the ballots. The official announcement of the new trustees appointed will happen later, once the selected candidates have been confirmed by the Board.

Diversity was an important goal with these elections. Messages about the Board election were translated into 61 languages. This outreach worked well. There were 70 communities with eligible voters voting in this election for the first time. 6,946 community members from 216 wiki projects have voted. This makes 10.2% global participation, 1.1% higher than in the last Board elections. In 2017, 5167 people from 202 wiki projects cast their vote. A full analysis is planned to be published in a few days when the confirmed results are announced. In the meantime, you can check the data produced during the election.

This data is interesting as it relates to the Swedish-speaking Wikipedia: the turnout 2021 is at 6.7% - in 2017 it was 4.3 only. At this scale it sounds not to much, but it means almost 30% more voters than in 2017. This is a great success, congratulations!

But the turnout was still below the global average of 10.2%. For a midsize community there always is the question: how much do our votes weigh beside the big fishes? These elections gave a clear answer - it is all about mobilization. Some midsize communities reached huge turnouts and by this means made their voice heard louder than ever. The Czech Wikipedia, same size as SV-WP, had a turnout of 20%, same for Turkish, Ukrainian or Arabic - all of them of about a similar size as SV-WP. The record was by the Catalan Wikipedia: counting 344 eligible voters (SV: 525) it's turnout of 37% made their voice weighing as much as those of the Portuguese or Chinese communities in the end.

It is just about a year until next board elections are coming. Some time to think about your voice as a community. Best, DBarthel (WMF) (diskussion) 2 september 2021 kl. 13.13 (CEST)

Månadens artiklar

"Thespis (operett)" och "Liberalism"

Det blev teater och politik, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. Thespis (operett) (skapad av Beson) utsågs till bästa nya artikel, medan Liberalism (av Jahlinmarceta) utsågs till bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (67 stycken) respektive utökningar (31 stycken) under augusti. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 281 nya och 77 utökade artiklar i projektet. I listningen för augusti inkluderades många nya artiklar på minst 10 000 byte.

Nu är det september, och vi kan rösta på augusti månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 49 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 september 2021 kl. 10.38 (CEST)

Abba sopar banan på topplistan över antalet visningar, inte bara i svwp

De fem mest visade svwp-artiklarna igår var artiklarna om Abba och dess medlemmar. Även Abba Seafood drogs med i hysterin.

Det måste höra till ovanligheterna att 5 artiklar om svenska företeelser finns

• bland de 8 mest visade artiklarna i dewp,
• bland de 26 mest visade artiklarna i enwp,
• bland de 29 mest visade artiklarna i frwp

Placering på visningstoppen 2021-09-03	Wikipediaspråkversion
	svwp	enwp	dewp	frwp	eswp	jawp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31–54	⋮
55
56
57
58
59
60

-- Larske (diskussion) 4 september 2021 kl. 07.28 (CEST)

Historisk vs. modern stavning

Den här diskussionen är hitflyttad från Användardiskussion:Jsdo1980#Hälsingborgs IF.

Hej! En IP begärde på WP:BOÅ att alla dina ändringar av Hälsingborg(s IF) till Helsingborg i sportartiklar skulle återställas. Jag vill nog ge den klagande delvis rätt. Om föreningen skrev sitt namn Hälsingborgs IF det år som artikeln refererar till, då bör nog föreningens namn stavas så i den artikeln. Det synsättet är i linje med Wikipedia:Geografiska namn, se exemplen med Upsala Nya Tidning och även om Immanuel Kants födelse- och vistelseort. M V H / Stigfinnare (diskussion) 1 september 2021 kl. 23.42 (CEST)

Ja, allt behöver återställas. När det gäller geografiska namn skriver man på Wikipedia att ”Sven Svensson blev borgmästare i Helsingborg 1950”, trots att namnet skrevs Hälsingborg 1950. Hälsingborgs IF är en annan sak, eftersom vi inte syftar på staden Helsingborg i allmänhet på ett tidlöst sätt, utan vad som hände vissa år. Klubbens namn var Hälsingborgs IF under de år som vi diskuterar nu. Man kan inte ändra till ”Villa Lidköping” i artiklar som handlar om tiden innan den klubbens namn ändrades. Att ändra till ”Helsingborgs IF” är förvisso en mindre ändring än att retroaktivt ändra till ”Villa Lidköping”, men samma princip torde gälla, att idrottsklubbars namn skrivs som de skrevs vid tidpunkten, i artiklar som handlar om gamla idrottsresultat. Jan Arvid Götesson (diskussion) 2 september 2021 kl. 04.04 (CEST)

Jag har nu återställt dina ändringar. Du borde faktiskt vetat bättre än att göra massändringar utan diskussion och som saknar konsensus. Diskutera först innan du gör sådana ändringar. 94.234.47.63 2 september 2021 kl. 06.15 (CEST)

Lämpligt att återställa igen. Vad gäller stavning av ortsnamn är den övergripande regeln att vi använder Lantmäteriet som norm. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 07.27 (CEST)

Detta är inte ett ortsnamn. Det är ett föreningsnamn. --Kitayama (diskussion) 2 september 2021 kl. 07.32 (CEST)

Det är stavningen av ett föreningsnamn som innehåller ett ortsnamn. Vad gäller denna typ av stavningsändringar följer namnen de allmänna reglerna. En förening kan ha ett namn med gammal stavning av namnet. Det är en sak. När föreningsnamnet ändras med de allmänna reglerna gäller dessa även när föreningen omtalas historiskt. I det här fallet är det inte frågan om en namnändring. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 07.35 (CEST)

Lämpligt att återställa igen? Det är precis det motsatta, direkt olämpligt att återställa. Fotbollsklubbar m.m är inte orter även om de innehar namn av orten. 94.234.47.63 2 september 2021 kl. 07.37 (CEST)

Etablerad praxis är att använda dåtida namn, vilket även innefattar annorlunda stavningar jämfört med modern stavning. Så här stor massändring skulle oavsett aldrig ha skett från början utan en diskussion. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 08.28 (CEST)

Som sagt. Man får avgöra om det verkligen är dåtida namn. En ändring av stavningen är inte en namnändring. I det här fallet rör det sig om att stavningen följer med den allmänna utvecklingen. Uppsala universitet bytte aldrig namn från Upsala universitet, t. ex. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 08.40 (CEST)

Helt självklart är det inte. Klubben verkar gemongående kalla sig "HIF" i sin egen historieskrivning [4]. Däremot skriver Svenska Fotbollförbundet "Helsingborgs IF" för SM-vinsten 1941 [5]. Kan det till och med vara så att namnet aldrig ändrats, utan alltid stavats med "e"?.

andejons (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.24 (CEST)

Gör en sökning på dels "Hälsingborg" och "Helsingborg" på KB:s tidningstjänst och jämför resultaten med "Hälsingborgs IF" och "Helsingborgs IF". Stavning med ä infördes, verkar det, som officiell stavning 1912 utan att kommunen protesterade. Dessförinnan användes båda omvarandra. Vid årsskiftet 1970/71 gick man över till e på kommunens begäran. DN spekulerade i varför: var det pga EEC-anpassning eller turism. DN undrar, ironiskt, om inte Gefle med flera orter skulle fundera på en stavningsänädring. Stavningen av klubbnamnet följer stadens stavning och verkar inte ha varit något man tänkte på. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.40 (CEST)

AIK har noterat att namnet stavades Hälsingborgs IF. [6]\\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.50 (CEST)

Du skapar en skillnad som inte finns. Den skillnad mellan Hälsingborgs IF och Helsingborgs IF du vill skriva in finns inte. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.53 (CEST)

Jag skapar ingenting, jag har källbelagd info, du har egentyckande. Var är din källa på att namnet inte stavats Hälsingborgs IF? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.55 (CEST)

Jo, du skapar ett namn som inte funnits. Klubben har stavat sitt namn på samma sätt som staden. Det har hela tiden varit stadens IF. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 09.57 (CEST)

Nej, jag skapar verkligen inga namn när jag använder mig av källbelagd info till skillnad från dig. Du däremot, du försöker sudda ut ett namn (läs: stavning) som faktiskt använts. Inte okej. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 10.01 (CEST)

Som sagt. Stavning och namn är inte samma sak. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 10.08 (CEST)

Som sagt, nutid och dåtid är inte samma sak. Och på bilden i artikeln om Helsingborgs IF står det till och med Hälsingborgs IF. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 10.10 (CEST)

Det är ingen konst att få fram källor som använder, den då gamla, stavningen med e från perioden fram till 1970.[7] Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 10.17 (CEST)

Jag skulle inte ta AIK:s hemsida som någon auktoritet när det kommer till hur Helsingborgs IF stavade sitt namn. Det enda sättet jag kan tänka mig att reda ut det här är om man kan hitta att klubben officiellt registrerade ett nytt namn hos Riksidrottförbundet. Även då tycker jag ändå att det här med att använda historisk stavning är absurt. Om man hade skrivit en bok om Helsingborgs IF:s historia, hade man då helt plötsligt börjat skriva Hälsingborgs IF under perioden 1912 till 1971? Jag skulle tro att man valt att använda konsekvent stavning, vilket vi också bör göra på Wikipedia. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 september 2021 kl. 12.22 (CEST)

Jag är starkt emot att använda historisk stavning överhuvud taget. I synnerhet när det kommer till ännu existerande verksamheter som Helsingborgs IF. Jag förstår inte vad meningen med det är och det skapar bara en massa extra arbete genom att man måste göra länkningar som [[Helsingborgs IF|Hälsingborgs IF]] vilket är fullkomligt onödigt. Anledningen till att jag noterade var att jag här märkte att Johan E. Gorthon i mallen noterades som född i Hälsingborgs Maria församling, men det är enligt mig helt orimligt att skriva det bara för att församlingen skrevs så då. Samma borde appliceras till Helsingborgs IF. Om bedömningen på WP:Geografiska namn (vilket jag anser gäller för namn som innehåller ortnamn) kan diskuteras så handlar det mer om en principdiskussion som bör behandlas på WP:Bybrunnen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 september 2021 kl. 12.15 (CEST)

Riktlinjen avser orter, inte idrottsklubbar. Etablerad praxis har under många år varit att skriva idrottsklubbars namn som de skrevs vid tillfället. Artiklar om säsonger av allsvenskan m.m handlar om enskilda år (två om höst-vår spelades). Samma borde definitivt inte appliceras till Hälsingborgs IF, då det skulle vara en sorts historieförfalskning, vilket vi inte kan stå bakom. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 september 2021 kl. 12.28 (CEST)

Var finns denna riktlinje om idrottsklubbars namn? Jag hittar inget på varken Wikipedia:Att skriva om sport eller Wikipedia:Namngivning. Och skulle det vara historieförfalskning då skulle det väl vara lika mycket historieförfalskning att inte skriva Hälsingborg i artiklar som behandlar tiden 1912 till 1971? -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 september 2021 kl. 12.46 (CEST)

Om idrottsklubbar följer reglerna för föreningar så kan vi konstatera att det är ganska vanligt att föreningar använder gammelstavning med avsikt (vi har en mängd "Gefle X"). Dessa kan inte ändras till modern stavning med motiveringen att det är ortsnamnet som återfinns i föreningsnamnet. Är Helsingborgs IF ett namn eller en beskrivande artikelrubrik? Avser "Helsingborg(s IF)" orten eller föreningen? Om föreningen faktiskt bytt namn (eller stavningen av sitt namn) så kan man använda det moderna namnet för att identifiera den faktiska förening som i tiderna gjorde något, om det är det som är avsikten. I tabeller som går fram till nutid kan det kännas logiskt, medan det i artiklar om gången tid ofta är anakronistiskt och missvisande: en 1800-talsperson var medlem av det dåtida sällskapet, inte den moderna förening som räknar sig ha anor från det. Också i tabeller som går fram till nutid måste man försäkra sig om att det faktiskt är samma förening. Ibland har en förening lagts ned och en ny förening med motsvarande verksamhet sedan grundats, ofta med ett liknande namn. Att använda det moderna namnet kan också i det fallet vara direkt missvisande. Man kan också tänkas vilja använda äldre namn (och stavningar) av andra orsaker. –LPfi (diskussion) 2 september 2021 kl. 13.24 (CEST)

Klubben är en egen juridisk person och bör behandlas som sådan, inte som en fast sammansättning med orten som t.ex. "Helsingborgs järnvägsstation". I det här fallet är dock varianterna inte direkt betydelseskiljande. Jag tycker man skall försöka se hur det behandlas i idrottshistoriska eller lokalhistoriska verk.

andejons (diskussion) 2 september 2021 kl. 13.54 (CEST)

Jag har boken I nöd och lust från Helsingborgs IF:s 100-årsjubileum och i den används "Helsingborgs IF" konsekvent. Det återkopplar också till vad jag skrev om att man i verk förmodligen väljer konsekvent stavning, vilket är något jag tycker vi bör ha i åtanke här på Wikipedia med. Men med det sagt så finns det många artiklar här på Wikpedia där namnet är mer kopplat till orten som Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar, Hälsingborgs stads spårvägar som i min mening använder gammal stavning i onödan. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 september 2021 kl. 14.17 (CEST)

I det här fallet är det klart att klubbnamnet följer stadsnamnet. Jämför Helsingborgs IF och Hälsingborgs IF med Helsingborg och Hälsingborg. Namnskiftet mellan 1970 och 1971 är lika abrupt för både orten och klubben. Någon anteckning om klubbens namn har jag inte hittat, även om det ju borde finnas åtminstone internt rörande framställning och användning av klubbens trycksaker m. m. Vad gäller gammalstavning så är det lurigt i det här fallet. Ändringen 1971 kan nog ha berott på att kommunen ville återgå till gammalstavning. Då, runt 1970, uppfattades stavning med ä som modernistisk. Edaen (diskussion) 2 september 2021 kl. 14.21 (CEST)

Jag vill minnas att man argumenterade för att man ville undvika den felaktiga kopplingen till hälsing och Hälsingland i stadsnamnet.FBQ (diskussion) 3 september 2021 kl. 07.38 (CEST)

Att man har en grannstad som så vitt jag vet alltid har skrivits "Helsingör" på svenska bör rimligen också haft betydelse i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 3 september 2021 kl. 07.45 (CEST)

Hälsingör var inte så ovanligt.[8] Helsingland har också varit en accepterad variant.[9] Edaen (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.06 (CEST)

Jag minns inte några detaljer, men det var kring 1970 strid om stadsnamnets stavning i Helsingborg. Det var inte alla som ville återgå till den gamla stavningen, bland annat höll det kommunägda bolaget Hälsingborgshem fast vid den stavning som de använt sedan grundandet 1948 ända fram till 2000. Att de till slut gav upp sitt motstånd beror troligen på Internets genombrott och att de då inte ville bli "Halsingborgshem" . /Annika (diskussion) 3 september 2021 kl. 08.30 (CEST)

Enligt Helsingborgs historia del VII:1 var det mestadels två anledningar till bytet av stavning: internationalisering (att slippa en bokstav som saknas på andra språk) och att understryka sambandet med Helsingör. Enligt boken hade förslaget ett starkt stöd bland stadens företagare, samt stöd från Skånes handelskammare och stadens församlingar. Emot var bland annat ortnamnskommissionen och landsmålsarkivet i Lund. Flera verksamheter i Helsingborg hade också behållit stavningen med e även efter bytet till ä, som Helsingborgs Dagblad och Helsingborgs Gummifabrik. När det kommer till Helsingborgs IF så har jag tittat på gamla minnesskrifter och minnesskriften för 1917 heter Helsingborgs Idrottsförening 1907–1917, medan minnesskriften 1947 heter Hälsingborgs Idrottsförening 1907–1947. Detta indikerar att HIF inte förefaller ha bytt stavning tillsammans med staden direkt 1912, utan att det verkar ha skett någon gång mellan 1917 och 1947, jag skulle gissa successivt och utan något officiellt beslut. Just detta, samt exemplet med företag/verksamheter som dels behållit stavningen med e när den stavades med ä, samt de som behållit stavningen med ä när den ändrats tillbaka till e, illustrerar vad jag tycker är det som gör det så problematiskt att använda historisk stavning: det verkar vara väldigt svårt att fastställa när den egentliga ändringen genomfördes (om det någonsin gjorden en officiell ändring eller om den bara blev en följd av att staden ändrat stavning) för varje enskild verksamhet och det i en övergångsperiod kan vara osäkert. Det enda vi med säkerhet kan fastställa är att staden ändrade stavning 1912 och om man vill att det automatiskt ska gälla för alla andra verksamheter i så fall så är vi tillbaka till att det då är kopplat till det geografiska namnet Helsingborg, som enligt våra gällande riktlinjer ska stavas med aktuell stavning. Det blir därför mycket mer konsekvent och korrekt att använda den moderna stavningen över hela linjen, vilket också känns logiskt då man i ett skriftligt verk inte skulle använda inkonsekvent stavning så som vi gör här. -- [ jiˈesˌdeːo ] 3 september 2021 kl. 12.07 (CEST)

I fråga om Hälsingland så tog ju stavningen med ä över redan i slutet av 1800-talet även om det säkert går att hitta enstaka senare exempel. Själv uttalar jag nog Helsingborg med något närmare ett e än Hälsingland.FBQ (diskussion) 3 september 2021 kl. 09.43 (CEST)

POMMF! Principen om minsta möjliga förvåning ska gälla tycker jag. Hälsingborg IF är förvånande om man inte besitter storspecialkunskap eller specialintresse. Det finns säkert undantag, men normalt är dagens stavning pommf. Och ibland är dagens stavning historisk, som Norrtelje Tidning och Svenska Akademien. LittleGun (diskussion) 3 september 2021 kl. 12.20 (CEST)

Jag är tveksam till om man kan använda POMMF om namn och begrepp i löpande text. Det är en helt annan fråga när det gäller under vilket huvudord en artikel ska stå. Ska vi verkligen i en löpande text skriva om belägringen av Sankt Petersburg istället för belägringen av Leningrad? Det blir ju följden om man drar resonemanget om POMMF till sin spets. Stigfinnare (diskussion) 4 september 2021 kl. 12.52 (CEST)

"Belägringen av Leningrad" är ju POMMF för den händelsen. Sen får man såklart förklara att det utspelade sig i nuvarande Sankt Petersburg.

Jag skrev "det finns säkert undantag" skrev jag, jag borde ha skrivit "det får tas från fall till fall". POMMF här elt digitalt, det finns glidande skalor. Då får man titta på vad som är mest "etablerat", och det kan mycket väl vara "hugget som stucket". Det gäller inte i fallet Hälsingborgs IF.

Det är bra att inte ha för rigida regler. Till skillnad från Belägringen av Leningrad så hette Romerska riket aldrig så under sin existens, Gustav Vasa hette bland annat Kung Gösta, men inte Gustav Vasa etc. Där använder vi (självklart?) anakronistiska nam. Så visst kan man tala om POMMF kontra anakronism, och som alltid med POMMF hantera frågan från fall till fall. Start- och slutdatum för en stavningsvariant eller namn är inte heller helt självklara, eller vad romerska riket hette eller vad Gustav Vasa kallades heller. Så någon sorts konsekvens skulle inte stoppa diskussioner. LittleGun (diskussion) 4 september 2021 kl. 13.14 (CEST)

Jag tycker Jsdo1980 lagt fram bra argument för varför man kan skriva ”Helsingborgs idrottsförening/IF” i alla artiklar på Wikipedia, även när det handlar om perioder då stavningen oftare var ”Hälsingborgs”. /NH 3 september 2021 kl. 14.37 (CEST)

Instämmer. Jag uppfattar detta inte utan vidare är jämförbart med att skriva Gefle IF. Vi har också Gustav/Gustaf där det över tiden förekommit båda skrivningarna .Yger (diskussion) 3 september 2021 kl. 14.54 (CEST)

Nu har många medarbetare på slutet av denna tråd uttalat argument för att inte använda namnformen Hälsingborg alls i löpande text. Jag vill dock påpeka att argumenten emot detta finns i denna diskussion, främst högre upp i tråden. Jag är fortfarande inte övertygad om att vi ska frångå principen att använda den namnform som gällde vid den tidpunkt som en artikel handlar om. Stigfinnare (diskussion) 4 september 2021 kl. 12.52 (CEST)

Hur menar du då att detta ska implementeras i så fall? Om vi inte med säkerhet kan veta exakt när någon verksamhet bytte stavning eller om de någonsin officiellt gjorde det? Ska vi då också byta stavning mitt i en artikel och skriva Hälsingborg för avsnitt som behandlar perioden 1912 till 1971? För att dra det till sin spets: Hur gör vi med ännu äldre historia då när det inte fanns någon konsekvent stavning alls? Ska vi skriva Halsinpurg, Helsingaburg, Helsheborch, Helsingoburgum för dessa perioder? Är det då inte bättre att vi håller en konsekvent stavning genom hela uppslagsverket? -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2021 kl. 13.53 (CEST)

Handlar skillnaden mellan namnen enbart om stavning bör vi använda den äldre endast i direkta citat. Dylika bör vi aldrig normalisera, möjligen komplettera med en översättning om de är mycket gamla. Tostarpadius (diskussion) 4 september 2021 kl. 14.03 (CEST)

Jag håller med om citat, och dessutom titlar på verk (böcker till exempel) bör ju också behållas. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2021 kl. 14.07 (CEST)

(Redigeringskonflikt) För att ta ett konkret exempel: den norska huvudstaden bör omtalas som "Kristiania" (ofta med tillägget "nuvarande Oslo" enligt tidigare konsensus) om uppgifterna gäller perioden 1624–1924. Stavningen Christiania bör användas endast i citat. Staden som var huvudstad i Kejsardömet Ryssland bör omtalas som Sankt Petersburg fram till 1914, som Petrograd 1914–1924, som Leningrad 1924–1991 och därefter åter som Sankt Petersburg. Där handlar det inte alls om stavning. Tostarpadius (diskussion) 4 september 2021 kl. 14.14 (CEST)

Här sker det nog en sammanblandning av olika saker. Någon princip som säger att vi ska använda dåtida stavning finns inte och det har vi aldrig haft. Folk föddes i en församling fram till ganska nyligen. Den indelningen använder vi fortfarande. Det som hände i Skåne på 1970-talet uppges som hänt i Malmöhus eller Kristianstads län, om länsindelningen är den relevanta, inte i Skåne län. Det är antagligen den regeln man tänker på och fört över till ortnamn. Immanuel Kant levde i Königsberg, inte i Kaliningrad. Detta är något helt annat. Vi använder inte Eslöf för tiden fram till stafningsreformen. För ortnamn i Sverige används Lantmäteriet som norm. Edaen (diskussion) 4 september 2021 kl. 14.23 (CEST)

Jag håller med. Det handlar om en alternativ stavning, inte om ett helt annat namn. Det är nog därför att det kan vara svårt att helt fastställa när vissa verksamheter bytte, eftersom de tog det efter behov, kanske avvaktade ibland, ibland kanske det bara successivt infördes och sen i vissa fall var det aktiva val att fortsätta med gammal stavning på samma sätt som det finns idag med Gefle IF, Elfsborgs IF, Upsala Nya Tidning, osv. För alla stadens verksamheter var det däremot nog en mer skarp övergång skulle jag gissa. När jag letade igenom gamla tidningar med mera angående HIF så märkte jag en väldig blandning mellan Helsingborg och Hälsingborg omkring namnändringen 1912 och en bra tid efteråt. I vissa fall förekom Hälsingborg redan innan dessutom. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2021 kl. 14.34 (CEST)

Jag tror vi behöver använda lite olika skrivsätt vid olika tillfällen. Skriver man en artikel om säsongen 1955/1956 skulle det se konstigt ut om alla namn var nutida. Det är tydligast när det är stor skillnad på namnen. Vi kan inte skriva Modo om klubben när den hette Alfredshem. Det skulle vara anakronistiskt och lite löjligt. Men det är den annan sak i en artikel om svensk ishockeys historia. Då kan man visst skriva något i stil med att "Modo är en klubb som sedan 50-talet...". Därför att det rör en större tidsrymd. Den som är noggrann skriver förstås "Modo, som vid den tiden hette Alfredshems IK, ...". Det blir lite petigt när skillnaderna är små, jag försöker ändå skriva Färjestads BK i artiklarna om säsongerna före 2013 och Färjestad BK därefter. Att Jsdo1980 skrivit en bok där bara nutida stavning använts tycker jag är att jämföra med artikeln om svensk ishockeys historia, man kan inte göra så om man skriver om en avgränsad tidsperiod när namnet var ett annat./Machatjkala (diskussion) 4 september 2021 kl. 18.43 (CEST)

Alfredshem och Modo är olika namn och är inte relevant för den här diskussionen. Färjestads BK eller Färjestad BK är en parallell till Orust kommun. Färjestads BK är korrekt svenska och det vi bör använda. Edaen (diskussion) 4 september 2021 kl. 18.54 (CEST)

Återigen blandas olika namn in med olika stavning. Att det skulle se "konstigt ut" är ett rätt svagt argument när vi pratar om stavning. Klubben heter fortfarande Helsingborgs IF, inte något helt annat. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2021 kl. 19.40 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Edaen Det är inte Wikipedias uppgift att stavrätta organisationers namn. Det finns språkvårdare till sådant, men inte ens de kan tvinga någon att ändra sig. Jsdo1980 Stavningen är namnet i skriven form och därför intimt sammankopplad med namnet. Det är inte en sammanblandning utan något som hör ihop. Om det inte spelat någon roll skulle man ju inte bemödat sig om att byta heller./Machatjkala (diskussion) 4 september 2021 kl. 19.56 (CEST)

Jag håller för det första inte med om att vi kan skriva olika vid olika tillfällen. Jag anser att det är bäst att vi har en konsekvent stavning. Särskilt när det gäller nu existerande verksamheter som stavas på ett visst sätt idag. Att stava dessa annorlunda ibland skapar onödig förvåning. Jag har svårt att få en överblick om vad argumenten för att använda en obsolet stavning är. Jag har sett "historieförfalskning" och att "det ser konstigt ut" som argument (men man kan lika gärna tycka att det ser konstigt ut att använda en gammal stavning i en modern encyklopedi om ett namn som stavats på ett visst sätt i 50 år nu), men inte mycket mer. Och vi skriver redan de flesta namn med aktuell stavning även om det existerat andra stavningar förr så i så fall håller vi redan på med historieförfalskning. Argumenten för aktuell stavning är så vitt jag kan se: (1) konsekvens, (2) POMMF, (3) svårt att etablera om och när en officiell ändring någonsin skett för många verksamheter, (4) ska stavningen av verksamheter som innehåller geografiska namn kopplas till det geografiska namnet bör riktlinjen för geografiska namn följas, (5) en annorlunda stavning är inte ett annorlunda namn. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2021 kl. 20.48 (CEST)

I artikeln Fotbollsallsvenskan 1961 är det helt rimligt att ä-stavningen används eftersom det var så laget hette då. Jag köper inte ditt argument om att det bara är en stavningsfråga, det är också en varumärkesfråga och varumärken är viktiga inom idrott för det är varumärket man säljer till sponsorerna. Det finns inte någon anledning att dölja denna förändring för våra läsare. Några kommentarer till dina argument: 1) Världen är långt ifrån alltid konsekvent och Wikipedia bör försöka beskriva världen som den är utan att tvinga in den i mallar som passar olika principer. Det är bättre att höja detaljnivån så att båda stavningarna finns med i rätt sammanhang. 3) Det tredje argument förstår jag inte, det är bara att följa källorna. Tittar jag i Fotboll 1961 står det Häslingborgs IF och i Fotboll 1971 står det Helsingborg. Skulle källorna vara inkonsekventa så får vi ange det också. Det är inte svårt alls. 4) Verksamheter som har ett namn som till någon del består av ett geografiskt namn har ingen skyldighet att anpassa detta namn när det geografiska namnet ändras. Ett liknande exempel är Husqvarna som vi självklart inte ska stava om. Även här har det med varumärket att göra. 5) En annan stavning är ett annat varumärke och det finns anledning för Wikipedia att spegla det istället för att begrava det. Min känsla inför ditt korståg i denna fråga är att det snarare handlar om klubbens nuvarande varumärke och inte alls har mad Wikipedia eller vad som är encyklopedediskt rätt att göra. Skulle din linje vinna riskerar det betyda att Helsingborgs IF bara är en beskrivning av en företeelse och inte ett namn. Prices som division I en gång i tiden skrevs med liten bokstav för att de var deskriptivt snarare än ett namn. Det är inte så att jag menar att jorden går under av detta eller att Wikipedia förlorar relevans för all framtid eller något sådant. Det är en detaljfråga och den märks inte ens en vanlig vardag när ingen diskuterar den. Men jag föredrar ändå att vi tänker rätt även i små detaljer. (Om det finns det någon fotbollsintresserad som vill köpa Fotboll, Brunnhages förlag, årgångarna 1959-1973 + två band Årets fotboll så hör av er, jag använder dem nästan aldrig)./Machatjkala (diskussion) 5 september 2021 kl. 10.04 (CEST)

Vi får nog vara ense om att vi är oense om punkt 1, jag skulle föredra om vi konsekvent använder en aktuell stavning före en obsolet stavning. Punkt 5 verkar vi inte heller kunna komma överens om. I exemplet Helsingborgs IF har namnet i varumärkessammanhang väldigt sällan skrivits ut (på klubbmärket osv) utan det har oftast bara stått HIF. Jag förstår inte heller varför vi på Wikipedia ska ta hänsyn till HIF:s varumärke, vilket för övrigt just nu är sammankopplat med en e-stavning. När det kommer till punkt 3 så har jag tidigare visat (du verkar inte ha läst den argumentationen) att det inte verkar vara självklart när klubben själv bytte stavning. Årsskriften 1907-1917 skriver Helsingborgs IF med e, fem år efter att staden ändrade sin stavning 1912 (se även Janders inlägg nedan). Man måste alltså därför kunna fastställa när och om klubben överhuvud taget officiellt bytte stavning för att kunna avgöra vilken stavning man ska använda vid vilket tillfälle. Och i förlängningen gäller detta då alltså andra verksamheter som påverkats av stavningsändringen. Mitt "korståg" som du beskriver det kan du ju gärna får spekulera om, det är inte specifikt klubben Helsingborgs IF jag bryr mig om i denna frågan, utan alla fall av gammal stavning (i de fall det inte funnits något aktivt val att behålla den gamla stavningen, som Upsala Nya Tidning, enligt WP:Geografiska namn). Helsingborgs IF var bara det överlägset vanligaste fallet av detta. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 september 2021 kl. 11.27 (CEST)

En liten parentes, utan att jag tar ställning i denna strid: Den 12 juni 1935, sid 13,förekom båda stavningarna i en och samma fotbollsartikel i DN. Detsamma skedde den 25 september 1951, sid 12. Felskrivning? Mycket möjligt, men ändå lite konstigt eftersom det skedde så många år innan stadens officiella byte av stavning. Janders (diskussion) 5 september 2021 kl. 11.01 (CEST) PS. DN använder för övrigt e-stavningen vid sammanlagt nio tillfällen mellan 1931 och 1970. Så i någon mening får vi väl anta att den i alla fall inte var helt främmande, i alla fall inte för sportredaktörer i huvudstaden. Janders (diskussion) 5 september 2021 kl. 12.48 (CEST)

Nej vi blir nog inte helt överens. Jag tror inte att man måste kunna fastställa hur föreningen själv gjorde för att kunna referera till dem. Det kan vara lämpligt att skriva något om namnproblematiken i artikeln om Helsingborgs IF. I säsongsartiklarna tror jag det är bäst att skriva som i källorna för den säsongen. Är bruket vacklande kan en noggrann skribent notera det i en fotnot någonstans. Att klubben själv hade svårigheter med frågan tycker jag tyder på att det inte bara handlade om rättstavning – då hade ju beslutet vart enkelt. Hur man ska tolka DN vet jag inte./Machatjkala (diskussion) 5 september 2021 kl. 12.07 (CEST)

Jag håller definitivt med om att man ska notera att klubben stavades annorlunda i samband med att staden stavade med ä i artikeln om Helsingborgs IF, men att det är oklart när/om/hur klubben själv bytte officiellt. Och det är primärt där jag tycker att den informationen ska vara. Precis som det noteras i artikeln om Helsingborg att staden stavades med ä mellan 1912 och 1971, medan vi konsekvent skriver Helsingborg i alla artiklar som behandlar staden. Att utgå från källorna för säsongerna blir lite komplicerat, eftersom Bolletinen anger Hälsingborgs IF för tabellen, medan Svenska Fotbollförbundet anger Helsingborgs IF för skyttekungarna. Vilken är mest auktoritativ? -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 september 2021 kl. 13.01 (CEST)

Väldigt mycket i förbigående i så fall och med hänvisning till kommunens namnbyte. Det här är en struntfråga. Klubbnamnets stavning följer kommunens och den här typen av förändringar bör vara allmän kunskap, och där den inte är det räcker det med en liten blänkare. Edaen (diskussion) 5 september 2021 kl. 13.26 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Staden och klubben är inte samma, du har ju själv noterat att det inte var självklart för klubben att byta när staden gjorde det. Därför ska vi inte stava om efter staden. I säsongsartiklarna utgår den som skriver från de källor hen har. Vad kan vi göra mer? Om samma användare skriver flera säsongsartiklar kommer efterhand bilden klarna vilka källor som är tillförlitligast. Om bruket är vacklande skulle jag föredra att man använde den nutida skrivningen, kanske med en fotnot om att olika stavning fortfarande användes om man är väldigt noggrann. Edaen Ja det är hög detaljnivå på den här frågan, men det är inte detsamma som strunt. Klubben följde inte kommunen med automatik utan det diskuterades länge./Machatjkala (diskussion) 5 september 2021 kl. 13.30 (CEST)

När har jag "noterat att det inte var självklart för klubben att byta när staden gjorde det"? Det finns inget i tidningsarkiven som jag sett som talar för annat än att klubbnamnet är ortnamnet+IF. Edaen (diskussion) 5 september 2021 kl. 13.42 (CEST)

Vi diskuterar en stavningsvariant (i min mening), det finns många fall där man ändrar en stavning från den som står i en källa då källan använder en gammal stavning. Jag tycker att Svenska Fotbollförbundet är en bra riktlinje. De har uppenbarligen valt att skriva med nuvarande stavning även för historiska data. Troligen för att undvika förvirring. En not om att ortnamnet 1912-1971 stavades med ä vore ett bra sätt att komma runt problematiken, ja. Ortnamnets ändring är klar och tydlig, medan föreningens (och ofta andra enheters och verksamhets) ändringar är mer svåra att bekräfta (uppenbarligen). -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 september 2021 kl. 13.51 (CEST)

Vad som är bra källor märker man när man jobbar med ett ämne under en tid. Idrottsförbund kan vara förvånansvärt slarviga. Edaen: Jag svarade Jsdo1980 samtidigt som du skrev, glömde skriva in redigeringskonflikt. Har lagt in det nu./Machatjkala (diskussion) 5 september 2021 kl. 13.57 (CEST)

Oavsett bör Sveriges högsta organ inom fotboll ses om en auktoritet i sammanhanget. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 september 2021 kl. 14.05 (CEST)

Databoxar - igen

Hej! Jag tjatar om olämplig användning av /olämpligt innehåll i databoxar och ber er andra titta på Falskmyntarna (roman) och Kennedyklanen där jag har skrivit lite på diskussionssidorna.--Chandra Varena (diskussion) 6 september 2021 kl. 14.40 (CEST)

jag fixade den andra, dåligt namn på etikett familj med politiker (Q952037) och beskrivningen Kennedyklanen (Q34821) i Wikidata.Yger (diskussion) 6 september 2021 kl. 14.46 (CEST)

Kvalitetsmätningen september för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 % 2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 % 2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 % 2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 % 2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 % 2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 % 2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 % 2020-09-02 0 0 5 5 1 627 0,31 % 2020-10-01 0 0 1 1 1 627 0,06 % 2020-11-01 0 0 1 1 1 630 0,06 % 2020-12-01 0 1 2 3 1 630 0,18 % 2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 % 2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 % 2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 % 2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 % 2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 % 2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 % 2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 % 2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• Fel av typ E: Tsunami flaggas som Rekommenderad artikel i Wikidata, men är sedan 23 augusti inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp.

-- Larske (diskussion) 1 september 2021 kl. 06.56 (CEST)

 Åtgärdat Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 september 2021 kl. 09.24 (CEST)

Massborttagning på artikeln Jordan Peterson

Hej! Enligt Wikipedia:Konflikthantering är det hit jag bör söka mig för att få er andra att kolla in problemet som uppstått gällande massborttagningar av vad jag anser är relevanta utökningar till artikeln Jordan Peterson.

Både jag och en annan användare har återställt varandras inlägg i dialog med varandra på ett vis som kanske inte fungerat optimalt, men kunde varit värre.

Jag har inte sedan tidigare känt till Wikipedia:Tredje återställningen gillt men gör det nu i varje fall.

Hoppas några kloka kan ta sig en titt på förloppet och exkludera eventuella överflödiga uppgifter jag lagt till.

Trevlig kväll! Pauloroboto (diskussion) 6 september 2021 kl. 23.36 (CEST)

@Pauloroboto, Trakking: Utan att ta ställning i sakfrågan så vill jag framhålla det olämpliga i att föra diskussioner via redigeringskommentarer. Se riktlinjerna i WP:Redigeringskommentarer. Redigeringskommentarer ska ge en kortfattad beskrivning av redigeringen typ "typo", "-fluff", "-källöst", "+källa", "+info om utbildning", "+kompl bibliografi", medan mer argumenterande och diskuterande text blir omöjlig att följa och besvara - dessa hör hemma på diskussionssidan. Större förändringar av en "stabil" artikel bör först presenteras och diskuteras på artikelns diskussionssida. / Anhn (diskussion) 7 september 2021 kl. 03.40 (CEST)

Tack för ett snabbt svar. Jag gör helt enkelt mindre redigerar framöver då. Pauloroboto (diskussion) 7 september 2021 kl. 09.45 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det finns olika uppfattningar om omfattning, inriktning osv hos denna artikel, men till min glädje verkar det nu ske ett samarbete mellan flera skribenter med dialog på diskussionssidan istället för "kommunikation" via återställningar och långa redigeringskommentarer. Tillsammans gör vi Wikipedia bättre! / Anhn (diskussion) 8 september 2021 kl. 11.25 (CEST)

Results for the most contended Wikimedia Foundation Board of Trustees election

Thank you to everyone who participated in the 2021 Board election. The Elections Committee has reviewed the votes of the 2021 Wikimedia Foundation Board of Trustees election, organized to select four new trustees. A record 6,873 people from across 214 projects cast their valid votes. The following four candidates received the most support:

1. Rosie Stephenson-Goodknight
2. Victoria Doronina
3. Dariusz Jemielniak
4. Lorenzo Losa

Waiting for the Board’s appointment

While these candidates have been ranked through the community vote, they are not yet appointed to the Board of Trustees. They still need to pass a successful background check and meet the qualifications outlined in the Bylaws. This process can be longer depending on the country of residence of the candidates. The Board has set a tentative date to appoint new trustees at the end of this month. The Board also has approved a short extension to the terms of the exiting trustees to allow a smooth transition.

Thanks to all the candidates

Thanks to all candidates for their participation. They achieved a record in the number of candidates and regional diversity, with more than half of the 19 candidates from regions outside North America and Western Europe. This election used Single Transferable Voting for the first time. This system does not indicate a number of votes or percentage of support. Rather, it shows in which round each candidate was eliminated. You can review the full results on Meta-Wiki, which document the order in which the candidates were mathematically eliminated.

Thanks to all the election volunteers

The board stressed the importance of increasing diversity on the Board. Dozens of volunteers supported by a team of multilingual facilitators promoted the election in up to 61 languages. They hosted many conversations about the Board election in more than 50 languages and encouraged community members to participate in all areas of the election.

Statistics

The 2021 Board of Trustees election broke new ground in several areas. The Movement Strategy and Governance team will publish a report with the most remarkable metrics soon. In the meantime, some statistics can be found on Meta-Wiki. Here you have some highlights:

• Participation increased by 1,753 voters over 2017. Overall turnout was 10.13%, 1.1 percentage points more than in 2017.
• The highest participation among wikis with at least 5 eligible voters was seen on the Hausa and Igbo Wikipedias. Both wikis had a participation of 75% (6 of 8 eligible voters). Other high participation numbers were seen on the Telugu, Nepalese, and Punjabi Wikipedias.
• The largest increase in participation among wikis with at least 50 eligible voters was the Catalan Wikipedia, on which 36.3% of eligible voters voted (28 percentage points higher than in 2017).
• There were 214 wikis represented in the election. This is determined by the wiki on which the account was originally created.
• A total of 74 wikis that did not participate in 2017 produced voters in this election.
• A total of 226 wikis had at least one eligible voter but produced no voters. The largest electorate in this group was Cantonese Wikipedia, with 25 eligible voters.

In the upcoming days, an anonymized list of votes will be released that will allow deeper inspection and publication of more metrics.

2022 election

The next Board of Trustees election is planned to take place in 2022. Interested community members can watch the Wikimedia Foundation elections page for updates. Four community seats will be selected at that time. It is not too early to consider and prepare for candidacy. Community members may like to check out Candidate Resources to learn more about what to expect and how to prepare for this role. DBarthel (WMF) (diskussion) 7 september 2021 kl. 20.40 (CEST)

Kulturhistoria som gymnasiearbete 21/22

Nästa vecka drar sjätte omgången av Kulturhistoria som gymnasiearbete igång, och likt tidigare år kommer tredjeårsstudenter att skriva sin gymnasiearbeten i form av Wikipediaartiklar som sen ska vara "färdiga" för publicering i februari/mars. Via projektsidan och dashboarden går det att följa arbetet i deltagarnas sandlådor, och kommentarer och glada tillrop uppskattas alltid. Nytt för i år är att utöver Nordiska museet kommer Centrum för Näringslivshistoria att vara med, så både Sverige 1850-1950 och företagshistoria att vara i fokus. Kommentarer från tidigare år säger att vi ska ha bättre koll på inledningar och avgränsning innan publicering, och fler tankar och åsikter är alltid välkomna på diskussionssidan eller direkt till mig, Josefine eller Aron. Om någon mer än NH (om du vill vara kvar?) vill vara med som projektfadder går det bra att skriva upp sig under den rubriken. När det närmar sig publicering/flytt till huvudnamnrymden kommer jag att förvarna för det, så det inte kommer som en överraskning. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 september 2021 kl. 13.25 (CEST)

Snart är det Bokmässa!

Trots att vi även i år inte kan sedvanligt närvara vid Bokmässan, så kan vi wikipedianer hjälpa off- och onlinebesökarna genom att skapa och förbättra artiklar om mässan och dess deltagare innan den går av stapeln. Det gör vi i denna veckas Veckans tävling. Välkomna! //Vätte (diskussion) 13 september 2021 kl. 00.21 (CEST)

Är schackspelare idrottare?

Jag åtgärdade en överkategorisering i Pia Cramling idag, artikeln var inlagd i såväl Kategori:Personer från Stockholm som i Kategori:Idrottare från Stockholm. Det normala är då att behålla den mer specifika kategorin (Idrottare) och ta bort den mer generella, överordnade, kategorin (Personer). Disembodied Soul ändrade på detta eftersom schack inte är en idrott. Jag håller med om denna invändning och det står inte heller något i artikeln om att hon skulle ha utövat någon annan idrott, men detta ledde till att jag började titta lite närmare på kategoriträden. Om schack inte är en idrott så är schackspelare rimligen inte heller idrottare. Följande kategoriseringar förefaller då lite besynnerliga.

• Kategorin Kategori:Schackspelare efter nationalitet ligger i kategorin Kategori:Idrottare efter sport och nationalitet.
• Alla kategorier, utom Kategori:Albanska schackspelare som Disembodied Soul skapat, i Kategori:Schackspelare efter nationalitet, som till exempel Kategori:Amerikanska schackspelare ligger i kategorier som Kategori:Amerikanska idrottare

Så har det varit i cirka 10 år! Lite konstigt att ingen har reagerat tidigare och jag tänkte att det därför är bäst att lyfta frågan här på Bybrunnen innan jag rensar bort ovan nämnda kategoriseringar. -- Larske (diskussion) 9 september 2021 kl. 20.31 (CEST)

Jag vill inte ha schackspelarna bland idrottare och inte heller e-sportare. Per W (diskussion) 9 september 2021 kl. 20.41 (CEST)

Enligt NE är idrott en "sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är ”fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation”. Jag anser inte att schack kan definieras på detta vis. Disembodied Soul (diskussion) 9 september 2021 kl. 20.46 (CEST)

Jag är också tveksam till om schack är en idrott, däremot tycker jag det är en sport. Lite stöd tycker jag mig hitta för det när jag googlar, t.ex. [10]. Frågan är om vi kan justera kategorierna? Sportsmän från Malmö fungerar ju inte heller./Machatjkala (diskussion) 9 september 2021 kl. 21.45 (CEST)

Riksidrottsförbundet har prövat frågan. Schack är ej idrott.

Kammarrätten har prövat frågan. Schack är ej idrott. --Kitayama (diskussion) 9 september 2021 kl. 22.05 (CEST)

Om vi skruvar lite på kategorinamnen och ersätter "Idrottare" med "Utövare av idrott eller sport" skulle även sporter som schack och e-sport kunna rymmas där. "Amerikanska idrottare" skulle då bli "Amerikanska utövare av idrott eller sport" och "Idrottare från Malmö" skulle bli "Utövare av idrott eller sport från Malmö". Ett alternativ till att ändra namnen på kategorierna på detta sätt kan vara att på varje kategorisida lägga till förklaringen om att för denna kategori ska ordet "Idrottare" tolkas som "Utövare av idrott eller sport".

-- Larske (diskussion) 9 september 2021 kl. 22.22 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Jag var litet frågande tidigare, eftersom inga tunga instanser åberopades. Det verkade rätt mycket som bara tyckande, litet grand som diskussionerna inför motståndet mot "hen". Men om nu både Riksidrottsförbundet och juridiska instanser har prövat frågan är väl resultatet klart: Schack är tydligen inte idrott. / ^Ternarius_Disk 9 september 2021 kl. 22.25 (CEST)

Riksidrottsförbundets och Kammarrättens "domar" gäller nog bara i Sverige. E-sport är inte heller en idrott om man frågar Riksidrottsförbundet i Sverige. Men om man får tro den här sidan (som kanske är ett par år gammal) så gäller att "E-sporten är erkänd som idrott av nationellt idrottsförbund, nationell olympisk kommitté och/eller idrottsdepartement i fler än 20 länder". Kanske även schack är en idrott i några av de 46 länder som vi har kategorier för schackspelare från...

Det finns tydligen olika uppfattningar om schackspelande är förknippat med en fysisk ansträngning eller ej.

-- Larske (diskussion) 9 september 2021 kl. 22.46 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Om ingen kommer med bättre förslag så tycker jag att vi ska byta kategorierna Kategori:X-ska idrottare till Kategori:X-ska utövare av idrott eller sport, samt Kategori:Idrottare från Plats till Kategori:Utövare av idrott eller sport från Plats.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 10 september 2021 kl. 03.02 (CEST)

Varför "idrott eller sport"? Det räcker väl med bara sport? All idrott är väl sport även om all sport inte är idrott? /ℇsquilo 10 september 2021 kl. 09.29 (CEST)

Sport/idrott

Vi har illustrationen till höger under artikeln om idrott som antyder att t.ex. jogging skulle vara en idrott eller inte en sport, men jag vet inte om den är förankrad i ordböckernas definitioner. —Lundgren8 (d · b) 10 september 2021 kl. 09.53 (CEST)

Språket i P1 tog upp frågan om schack är sport eller idrott och lite definitioner om dessa. Här är avsnittet, lyssna från 10:10. Nedan har jag tagit fram lite definitioner (komplettera och uppdatera gärna).  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 10 september 2021 kl. 00.48 (CEST)

definitioner
sport	idrott
Svensk ordbok (2021) (viss) verksamhet med syfte att träna och an­stränga kroppen ofta som nöje el. med sikte på tävling	Svensk ordbok (2021) (viss upp­sättning) an­strängande kropps­övningar, av­sedda att öka kroppens prestations­förmåga med el. (ofta) utan redskap; oftast med tävlings­inslag
Svenska Akademiens ordbok (1985) om en (efter vissa gällande regler utövad, ofta av arrangör anordnad ss. tävling, systematisk, särsk. utomhus, ofta medelst redskap l. fortskaffningsmedel l. djur, bedriven) verksamhet som kräver visst mått av kroppsansträngning o. färdighet o. säkerhet o. som utövas i syfte att ge utövaren det nöje o. den spänning som ligger i att övervinna de svårigheter l. risker som är förenade med utövandet l. i att tävla med ngn l. ngra l. för att ge utövaren motion l. smidighet l. utveckla o. stärka hans kropp (l. särskild kroppsdel) l. stärka hans hälsa o. d.; numera oftast om sådan verksamhet ss. tävlingsgren (i sht av annan art än friidrott) l. sammanfattande om tävlingsverksamhet med o. utan redskap osv., idrott.	Svenska Akademiens ordbok (1933) idkande av kroppsövningar som avse att bibringa kroppen styrka o. sundhet o. den utövande personen vissa fysiska färdigheter; dels i inskränktare anv. (äv. kallat allmän, ävensom fri idrott) om gång, löpning, simning, hopp, kast o. d., dels (mindre br.) allmännare, med inbegrepp av sådana prestationer för vilkas fullgörande den utövande personen betjänar sig av vissa fortskaffningsmedel o. d., ss. häst, båt, motorfordon o. d.: sport. Militär idrott, sammanfattande benämning på vissa idrottsgrenar (löpning, ridt o. fäktning) som ingå i den militära utbildningen.
NE (gratisversionen, dvs ej hela deras beskrivning) sport (engelska, egentligen ’nöje’, ’tidsfördriv’, av likabetydande fornfranska de(s)port), numera ungefär detsamma som idrott.	NE (gratisversionen, dvs ej hela deras beskrivning) idrott är organiserade kroppsövningar för motion eller tävling. De flesta idrotter innehåller mätbara prestationer av något slag. Man ska förflytta sig med egna kroppskrafter, som i friidrott, skidsport, skridskosport och cykelsport. Det kan också vara genom [...] eller idrott, sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är ”fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat”.[...]
	Riksidrottsförbundet (1995?) Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
	Gymnastik- och idrottshögskolan (????) Inom idrottsvetenskap utforskas all fysisk aktivitet som genomförs med målet att främja hälsa och välbefinnande, prestation och estetisk upplevelse.
SVWP (nu) Sport (engelska sport, efter fornfranska de[s]port, 'nöje', tidsfördriv') är ett samlingsbegrepp för olika aktiviteter med eller utan tävlingsmoment. Numera används ordet sport i svenska språket synonymt med idrott[...]	SVWP (nu) Idrott är en form av kroppslig aktivitet, ofta med inriktning mot tävling eller kroppslig träning.
sv-wiktionary (nu) (oftast fysisk) aktivitet som ibland har tävlingsmoment och regelverk (utövad för nöjes eller hälsans skull, inte för att ha ett arbete utfört)	sv-wiktionary (nu) kroppsövningar med fysisk aktivitet i motions- eller nöjessyfte, ofta med tävlingsinslag
wikidata (nu) form av tävlingsaktivitet, vanligtvis fysisk	wikidata (nu) tävling mellan människor i sport och lekar med krav på fysisk skicklighet och träning

 Gillar Utmärkt genomgång. De båda delvis överlappande cirklarna känns ganska rimliga. Båda orden används flitigt både på och utanför svenskspråkiga Wikipedia. Enklaste och mest praktiska lösningen blir då att hantera dem i klump, som "idrott eller sport". Mina två startskott.--Paracel63 (diskussion) 10 september 2021 kl. 15.26 (CEST)

Om vi talar om personkategorier räcker det med sport. Personer inom motionsidrotter har sällan relevans för en egen artikel./Machatjkala (diskussion) 10 september 2021 kl. 17.57 (CEST)

Bergsbestigare? Jag antar det finns fler liknande relevanta kategorier. –LPfi (diskussion) 11 september 2021 kl. 08.41 (CEST)

Är det lämpligt att ha kategorier på temat "X eller Y". Bortsett från att det är praktiskt att inte behöva gå igenom hela kategorier för att bestämma vad som fortfarande passar så kan jag tycka att det både är språkligt otympligt (långa kategorinamn) och rimligen emot god kategoriseringssed. Kategorinamn som 'Författare eller journalister från Stockholm' tror jag de flesta skulle se som olämpliga även om det (precis som med sport och idrott) kan finnas rejäla överlapp mellan författare och journalister (för att ta ett exempel). Gunnar Larsson (diskussion) 12 september 2021 kl. 20.19 (CEST)

Det går naturligtvis inte att i kategorinamnet ha en lång uppsats för att beskriva kategorin. En möjlighet som jag pekade på ovan, se mitt inlägg från 22.22 den 9 september, är att på kategorisidorna inleda med en beskrivning av vilka artiklar som är tänkta att ligga i kategorin. Detta är en möjlighet att förklara vad som avses med "spunk" (här "idrottare") i kategorinamnet, som jag menar borde användas mycket oftare i svwp. Det som var "självklart" för den som skapar en kategori är kanske inte lika självklart för andra som långt senare fyller på med artiklar i kategorin.

-- Larske (diskussion) 12 september 2021 kl. 20.39 (CEST)

Ja det låter vettigt. Ser att det redan finns en kort text för Kategori:Idrottare, skulle kunna lägga till något för Kategori:Personer inom sport (och komplettera bägge baserat på diskussionen här). Sen kommer den säkert att följas lite sisådär oavsett eftersom wikipedia är en wiki, men det blir åtminstone hjälp till den som vill skapa ordning. Baserat på denna diskusionen borde också Kategori:Idrottare hamna direkt under Kategori:Personer efter verksamhetsområdeGunnar Larsson (diskussion) 13 september 2021 kl. 22.11 (CEST)

Nej, undantagen är så få att "Idrottare" alltjämt bör vara underkategori till "Personer inom sport". Det borde dock även ligga under "Idrott". Tostarpadius (diskussion) 14 september 2021 kl. 06.03 (CEST)

Bristen på kategoribeskrivningar ligger bakom mycket trassel. Det hjälper förstås inte mycket om Kategori:Svenska författare beskrivs som "svenska författare" – den som skapar kategorin måste komma att tänka på att det finns en skillnad mellan författare från Sverige och författare som skrivit på svenska, eller så måste kategoriträdet städas senare. Men som det nu är ligger diskussionerna i arkiven för WP:Problematiska kategorier eller Bybrunnen, och en användare som inte var med kan lätt komma att använda kategorin annorlunda än avsett. Ofta skulle det hjälpa med {{Huvudartikel}}, förutsatt att mallen inte läggs in utan förklaring där kategorin är avsedd att omfatta ett lite annat ämnesområde (såsom om bergsbestigare placeras under Personer inom sport). I djupa kategoriträd skulle det vara på sin plats att skapa en mall som läggs in för alla underkategorier: {{kategori för politiker}}. Då skulle man inte behöva klicka sig upp i hierarkin (eller rota i arkiven) för att avgöra om en politisk aktivist i Pennsylvania platsar utan att ha blivit invald i något politiskt organ. Motsvarande med {{kategori för författare efter språk}}. Med mallen kan resultatet av kategoridiskussioner enkelt fås att synas i hela kategoriträdet. –LPfi (diskussion) 14 september 2021 kl. 08.39 (CEST)

Wikinews och strömavbrott inom Sveriges gränser - 11 000 drabbade i Täby idag 2021-09-12 som varade i typ 1 timme

Jag drabbades också, strömavbrottet varade i en timme och typ 10 minuter nånting(om jag inte räknade fel) och en artikel uppdateras på Expressen. Är det här notabelt? Är någon intresserad av att samarbeta av att åtminstone lägga in strömavbrott inom Sveriges gränser som är tillräckligt notabla att skriva om? Så att det inte ser ut som att jag bara vore intresserad att skriva om Täby eller Stockholm för det är jag inte bara intresserad av. Oduci (diskussion) 12 september 2021 kl. 18.56 (CEST)

Svenskspråkiga Wikinews ligger i dvala sedan några år och att försöka väcka liv i det för en artikel känns fel. Ett strömavbrott av den här storleken är knappast relevant för en egen artikel, men vi skulle kunna ha en lista över stora strömavbrott i Sverige. Ganska stora avbrott skulle också kunna beskrivas i mer lokala artiklar som Elektricitet_i_Stockholm#Elavbrott. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 september 2021 kl. 19.01 (CEST)

Artikeln Elavbrott har en lista med ett dussin historiska elnätskollapser varav några i Sverige. Det finns också en Kategori:Elavbrott med en del artiklar om riktigt stora strömavbrott. Plumbum208 (diskussion) 12 september 2021 kl. 21.08 (CEST)

För ett Wikinews hade det varit relevant. Men inte i en sammanställning eller lista över elavbrott. Ens i Stockholm. 11000 i en timme är väldigt lindrigt. LittleGun (diskussion) 12 september 2021 kl. 21.47 (CEST)

Ett par av artiklarna i Kategori:Elavbrott har väl primärt elavbrottet som främsta händelse. I Sverige gäller väl det enbart Storstörningen 1983, som omfattade långt mer än halva Sveriges befolkning som jag minns det. 98.128.181.19 13 september 2021 kl. 09.29 (CEST)

Hur är det med stormar och kategorin för elavbrott? Stormar brukar ju i allmänhet förorsaka stora elavbrott. Nu domineras kategorin av dem. Till exempel efter Stormen Alfrida var 15,000 personer på Åland, halva befolkningen, utan ström i över ett dygn. I hela Finland drabbades 120,000 personer, i Sverige 100,000. Jag antar att sådana siffror sammantaget inte är alltför ovanliga. På global nivå har vi väl årligen cykloner som slår ut mer eller mindre all infrastruktur i stora områden. Kanske {{Se även}} vore lämpligare för stormarna. –LPfi (diskussion) 14 september 2021 kl. 08.52 (CEST)

Längden på strömavbrottet och antalet drabbade är två paramaetrar som skapar relevans, orsaken kan ju vara en annan kanske. Och så uppmärksamhet såklart. Det aktuella fallet, 11 000 under 1 timme i Täby är väldigt lindrigt under ett regn- och åskoväder. I synnerhet på en global skala. LittleGun (diskussion) 14 september 2021 kl. 09.10 (CEST)

Input önskas angående filmer

Flyttat från WP:BOÅ / Anhn (diskussion) 8 september 2021 kl. 15.46 (CEST)

Detta kanske är fel sida att ställa fråga, men jag vill inte riskera att störa någon annan användare. (Det är Ok att lägga en blänkare på Bybrunnen för att få uppmärksamhet till en diskussion / Anhn) Jag skulle vilja ställa en fråga angående filmerna Brott i sol och Kalabaliken i Bender. De filmerna har visats i Östtyskland. Är det relevant fakta i artiklarna? Jag har ställt den frågan på deras respektive diskussionssida (har även lagt dit källor), men då det kan finnas risk att frågan blir obesvarad där frågar jag här (då jag vet att varje administratör här på Wiki bevakar denna sida). Ha en fortsatt fin dag! Colapojken (diskussion) 8 september 2021 kl. 15.41 (CEST)

@Colapojken: Jag skulle säja att den faktan inte är relevant i sej men att ett avsnitt som behandlar hur filmerna togs emot utomlands, utanför Sveriges gränser, vore relevant och där skulle det kanske kunna nämnas. Sabelöga (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag håller med. Spridning utomlands kan vara intressant. Per W (diskussion) 9 september 2021 kl. 20.38 (CEST)

Tänker att information blir mer relevant att ha med ju mindre självklar den är. Att t.ex. ha med att en amerikansk storfilm släppts utanför USA är inte speciellt meningsfullt då (mer eller mindre) alla amerikanska storfilmer släpps i andra länder (då skulle det snarare vara värt att motivera om en film inte släpps internationellt). Däremot är det naturligt att t.ex. ta upp i artikeln om Laibach att de spelat i Nordkorea eftersom det är mycket ovanligt att musiker från väst spelar i Nordkorea. Jag har inte tillräcklig koll på spridning av svensk film i Östtyskland för att ha någon uppfattning om hur speciellt det var med just de nämnda filmerna. Sedan är ju överlag svenska filmer inte några internationella storsäljare så att överlag beskriva internationell spridning som Sabelöga & Per har föreslagit låter vettigt. Gunnar Larsson (diskussion) 9 september 2021 kl. 21.15 (CEST)

Hej! Tack för svaren, det betyder mycket. Ledsen att mitt svar blir lite försenat. Colapojken (diskussion) 10 september 2021 kl. 00.12 (CEST)

Precis, Gunnar Larsson, det som man inte förväntar sig är intressant! Per W (diskussion) 10 september 2021 kl. 11.47 (CEST)

Det ska vara relevant, någorlunda bestående och styrkt med källa. Särskilt om det har uppmärksammats är det relevant tillsammans med källa. Det kan vara att den är omdebatterad eller vunnit ett pris i ett land. Kyllo (diskussion) 16 september 2021 kl. 11.44 (CEST)