V5652 Sagittarii

stjärna i stjärnbilden Skytten

V5157 Sagittarii (även Gumala) eller HD 179949 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten belägen nära Vintergatans centrum. Den har en skenbar magnitud av ca 6,25[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 36,31 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 90 ljusår (ca 27,5 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk hastighet av ca -25 km/s.[2]

V5652 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 15m 33,2301s[1]
Deklination-24° 10′ 45,671″[1]
Skenbar magnitud ()6,25[2]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V[3]
B–V+0,548 ± 0,009[2]
VariabeltypBY Draconis-variabel (BY)
Astrometri
Radialhastighet ()-24,56 ± 0,08[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +118,567[1] mas/år
Dek.: -102,364[1] mas/år
Parallax ()36,3115 ± 0,0375[1]
Avstånd89,82 ± 0,09  (27,54 ± 0,03 pc)
Absolut magnitud ()+4,05[2]
Detaljer
Massa1,23 ± 0,01[4] M
Radie1,2 ± 0,01[4] R
Luminositet1,95 ± 0,01[4] L
Temperatur6 220 ± 28[4] K
Metallicitet+0,21[5]
Vinkelhastighet6,84[4] km/sek
Ålder1,20 ± 0,60[4] miljarder år
Andra beteckningar
HD 179949, CD-24 15161, CPD-24 6650, GJ 749, GSC 06875-03273, HIC 94645, HIP 94645, HR 7291, IRAS 19126-2415, 2MASS J19153322-2410455, PPM 269532, 1RXS J191533.7-241114, SAO 187883, TD1 24207, TYC 6875-3273-1, uvby98 100179949, V5652 Sagittarii, WISEA J191533.32-241046.3, WISE J191533.32-241046.5, Gaia DR3 6770313530317154560, Gaia DR2 6770313530317154560[6][7]

Nomenklatur

redigera

HD 179949 gavs namnet Gumala i NameExoWorlds-kampanjen på förslag av Brunei[8] under IAU:s 100-årsjubileum. Gumala är ett malaysiskt ord, vilket betyder en magisk bezoar-sten som finns i ormar, drakar, etc.[9][10]

Egenskaper

redigera

V55652 Sagittarii är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass av F8 V,[2]. Den har en massa motsvarande ca 1,23[4] solmassa, en radie motsvarande ca 1,2[4] solradie och utsänder energi från dess fotosfär av ca 2[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200 K.[4] Stjärnans metallicitet, förekomsten av andra element än väte och helium, är hög, med 162 procent av solens järnhalt, enligt trenden att stjärnor med jätteplaneter är mer metallrika.[11] HD 179949 har klassificerats som en BY Draconis-variabel, som varierar i ljusstyrka på grund av rotationsmodulering av stjärnfläckar på ytan.[12]

Planetsystem

redigera

Upptäckten av en exoplanet som kretsar kring HD 179949 med en omloppsperiod på endast 3,1 dygn publicerades 2001. Den upptäcktes med radialhastighetsmetoden genom observationer av stjärnan med UCLES-spektrografen, i Anglo-Australian Telescope, som en del av Anglo-Australian Planet Search.[13] Med en minimimassa på 92 procent av Jupiters massa är det en het Jupiter som kretsar kring stjärnan på ett avstånd av endast 0,04 AE. Dess omloppsbana är nästan cirkulär, med en excentricitet på 0,022 ± 0,015.[14] Planeter nära dess stjärna har hög chans att passera framför den, men fotometriska observationer av HD 179949 uteslöt denna möjlighet.[13]

HD 179949 solsystem[14][15]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
0,98 ± 0,004 MJ
0,0443 ± 0,0026
3,092514 ± 0,000032
0,022 ± 0,015
67,7 ± 4,3°
-

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 179949, 9 april 2024.
  1. ^ [a b c d e] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  3. ^ Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978). Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Vol. 4. Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Bonfanti, A.; Ortolani, S.; Nascimbeni, V. (2016). "Age consistency between exoplanet hosts and field stars". Astronomy & Astrophysics. 585: A5. arXiv:1511.01744. Bibcode:2016A&A...585A...5B. doi:10.1051/0004-6361/201527297. S2CID 53971692. A5.
  5. ^ Delgado Mena, E.; et al. (April 2015), "Li abundances in F stars: planets, rotation, and Galactic evolution", Astronomy & Astrophysics, 576: A69, arXiv:1412.4618, Bibcode:2015A&A...576A..69D, doi:10.1051/0004-6361/201425433, S2CID 56051637, A69.
  6. ^ Hämtad 2024-05-01.
  7. ^ "HD 179949". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-02-28.
  8. ^ "NameExoWorlds Brunei – Bruneiastronomy.org". Hämtad 2020-10-11.
  9. ^ "International Astronomical Union | IAU". www.iau.org. Hämtad 2020-01-02.
  10. ^ "Approved names". NameExoworlds. Hämtad 2020-01-02.
  11. ^ "Approved names". NameExoworlds. Retrieved 2020-01-02.
  12. ^ Samus, N.N.; Durlevich, O.V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
  13. ^ [a b] Tinney, C.G.; et al. (2001). "First Results from the Anglo-Australian Planet Search: A Brown Dwarf Candidate and a 51 Peglike Planet". The Astrophysical Journal. 551 (1): 507–511. arXiv:astro-ph/0012204. Bibcode:2001ApJ...551..507T. doi:10.1086/320097. hdl:2299/138. S2CID 7192024.
  14. ^ [a b] Butler, R.P.; et al. (2006). "Catalog of Nearby Exoplanets". The Astrophysical Journal. 646 (1): 505–522. arXiv:astro-ph/0607493. Bibcode:2006ApJ...646..505B. doi:10.1086/504701. hdl:2299/1103. S2CID 119067572.
  15. ^ Cowan, N.B.; Agol, E.; Charbonneau, D. (August 2007). "Hot nights on extrasolar planets: mid-infrared phase variations of hot Jupiters". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 379 (2): 641–646. arXiv:0705.1189. Bibcode:2007MNRAS.379..641C. doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11897.x. S2CID 16662531.

Externa länkar

redigera