Wikipedia

Världsarv i Tyskland

Wikimedia-listartikel

1a.
1b.
2
3a
3b
4
5
6
7
8
9
10, 11a
11b
12a
12b
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Världsarven i Tyskland

( = Kulturarv, = Naturarv)

1. Vadehavet - Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer (1a), Niedersächsisches Wattenmeer (1b)
2. Lübeck 3. Stralsunds (3a) & Wismars (3b) centrum 4. Rådhuset & Rolandstatyn i Bremen
5. Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan
6. Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale
7. Kollegiatskyrkan, slottet och stadskärnan i Quedlinburg 8. Bergpark Wilhelmshöhe
9. Wartburg 10. Klassiska Weimar 11. Bauhaus & dess platser i Weimar (11a) & Dessau (11b)
12. Luthers minnesmärken i Eisleben (12a) och Wittenberg (12b)
13. Dessau-Wörlitz 14. Palats & parker i Potsdam & Berlin
15. Museumsinsel 16. Berlins modernistiska bostadsområden 17. Muskauparken 18. Zeche Zollverein
19. Kölnerdomen 20. Aachens domkyrka 21. Slotten Augustusburg och Falkenlust
22. Romerska monument, Triers domkyrka & Liebfrauenkyrkan
23. Völklingens järnverk 24. Övre Mittelhrein 25. Limes i övre Germanien och Raetien
26. Messels gruva 27. Klostret i Lorsch 28. Speyers domkyrka
29. Klostret Maulbronn 30. Residenset i Würzburg 31. Staden Bamberg
32. Regensburg med Stadtamhof 33. Vallfartskyrkan i Wies 34. Klosterön Reichenau

I Tyskland finns idag (juni 2013) 38 världsarv, vilka utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Tyskland kommer därmed på femte plats när det gäller antal världsarv[1]. Tysklands fick sitt första världsarv 1978: Aachens domkyrka[2]. Av de 38 världsarven är 35 kulturarv och 3 naturarv. 2004 blev Tyskland det första landet i Europa som fick ett objekt struket från världsarvslistan[3].

Tyskland och världsarvskonventionen redigera

Förbundsrepubliken Tyskland ratificerade under världsarvskonventionen den 23 augusti 1976. Det nu forna Östtyskland gjorde detsamma först den 12 december 1988[4].

Det övergripande ansvaret för världsarven har Tysklands förbundsländer och deras berörda myndigheter.

Innan en nominering kan göras måste en förhandslista (eller förslagslista på världsarv) tas fram. Då det är förbundsländerna som har huvudansvaret för världsarven arbetas listan fram i samarbete mellan den myndighet/de myndigheter som ansvarar för skydd och underhåll av världsarven i respektive delstat. På Tysklands Kultusministerkonferenz (KMK) där förbundsländernas kulturansvariga ministrar möts fasställs sedan förhandslistan. Denna preliminära förslagslista ligger sedan till grund för Tysklands framtida nomineringar.

En färdig nominering går sedan från förbundsländernas myndigheter via Auswärtiges Amt (Tysklands motsvarighet till svenska UD) till Världsarvskommittén för beslut.

Tyskland har suttit med i världsarvskommittén 1976-1978, 1980-1987 och 1991-1997 och hade 1995-1996 ordförandeposten. För närvarande deltar Tyskland som observatör i kommitténs möten. Den tyska delegationen leds av Auswärtiges Amt. KMK utser en gemensam delegat som representerar landet i kulturella frågor på kommitténs möten.

Tyska Unescorådet, är en medlare för den utländska kulturpolitiken som ger råd till den federala regeringen och andra organ vad gäller frågor inom Unescos område. Det tyska Unescorådet bidrar till genomförandet av världsarvskonventionen i Tyskland och arbetar i nära samarbete med alla relevanta organ för världsarvet.

Världsarvsdagen redigera

I Tyskland har man sedan 2006 firat Världsarvsdagen. Denna har instiftats på initiativ av Tyska Unescorådet och UNESCO-Welterbestätten Deutschland e. V och hålls årligen första söndagen i juni med olika evenemang vid världsarven.[5]

Turism redigera

Under tiden då Elbes dalgång i Dresden hotades av brobygget hävdades det att förlusten av dess världsarvsstatus inte skulle innebära några betydande nedgångar av turismen för kommunen. Vissa webbplatser såsom Stralsunds och Wismars historiska centrum samt Klosterön Reichenau har dock haft en betydande ökning av antalet besökare[6].

Nationellt investeringsprogram för Världsarven redigera

Förbundsmyndigheten för Transport, Byggande och Stadsplanering har ett Nationellt investeringsprogram för världsarven[7].

I början av 2009 i samband med Konjunkturpaket I togs finansieringen fram. I paketet finns 2009-2014 totalt 220 miljoner Euro avsatta till de 33 världsarven.

Pengarna som är avsatta ska gå till investeringar och konceptionella åtgärder vad gäller bevarande, restaurering och vidareutveckling av världsarven. Detta inkluderar restaurering av slott, fästningar, enskilda byggnader, industriarv och landskapsparker i världsklass men också genomförande av stadsutveckling i dess omgivning samt arbete med turistmässiga kontrollsystem. Ett annat mål för investeringsprogrammet är att öka det tekniska utbytet mellan världsarven. Valet av stödberättigade projekt under 2009 och 2010 gjordes på rekommendation av en oberoende expertkommitté.

Kriterierna utgick ifrån:

  1. Stadsbyggande (stadsutvecklingspolitisk betydelse, stadsbildsmässig påverkan, arkitektonisk kvalitet)
  2. Världsarvets bevarande (restaureringsåtgärder, reversibilitet och kompatibilitet)
  3. Andra aspekter (brådskande, genomförbarhet, hållbar användning, förebild, dess innovativa karaktär, energimässiga aspekter, konjunkturmässig effekt)

Medlen för investeringsprogrammet hanteras av Förbundsministeriet för transport, byggande och stadsplanering och har delats ut till fler än 200 projekt.

De 38 världsarven i Tyskland redigera

År Bild Namn Förbundsland Typ (kriterier) Beskrivning
1978   Aachens domkyrka Nordrhein-Westfalen K (i, ii, iv, vi) Kröningskyrka för 30 tyska kungar.
1981   Speyers domkyrka Rheinland-Pfalz K (ii) Största kvarvarande romanska kyrkan i världen.
1981   Residenset i Würzburg Bayern K (i, iv) Är ett av de främsta exemplen på tysk barock
1983   Vallfartskyrkan i Wies Bayern K (i, iii) Höjdpunkten av bayerska rokokon.
1984   Slotten Augustusburg och Falkenlust Nordrhein-Westfalen K (ii, iv) Bland de tidigaste exemplen på rokokoarkitektur i Tyskland.
1984   Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan Niedersachsen K (i, ii, iii) Romansk domkyrka från 1000-talet.
1986   Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier Rheinland-Pfalz K (i, iii, iv, vi) Monumentala byggnader i Tysklands äldsta stad.
1986   Hansestaden Lübeck Schleswig-Holstein K (iv) Hansans huvudstad
1990 Palats och parker i Potsdam och Berlin Berlin K (i, ii, iv)
1990 Palats och parker i Potsdam och Berlin Brandenburg K (i, ii, iv)
1991   Klostret i Lorsch Hessen K (iii, iv)
1992   Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale Niedersachsen K (i, ii, iii, iv)
1993   Staden Bamberg Bayern K (ii, iv)
1993   Klostret Maulbronn Baden-Württemberg K (ii, iv)
1994   Kollegiatskyrkan, slottet och historiska stadskärnan i Quedlinburg Sachsen-Anhalt K (iv)
1994   Völklingens järnverk Saarland K (ii, iv)
1995   Messels gruva Hessen N (viii)
1996   Kölnerdomen Nordrhein-Westfalen K (i, ii, iv)
1996   Bauhaus och dess platser i Weimar och Dessau Thüringen K (ii, iv, vi)
1996   Luthers minnesmärken i Eisleben och Wittenberg Thüringen K (iv, vi)
1998   Klassiska Weimar Thüringen K (iii, vi)
1999   Museumsinsel i Berlin Berlin K (ii, iv)
1999   Wartburg Thüringen K (iii, vi)
2000   Trädgårdsområdet Dessau-Wörlitz Sachsen-Anhalt K (ii, iv)
2000   Klosterön Reichenau Baden-Württemberg K (iii, iv, vi)
2001   Zeche Zollverein und Kokerei Zollverein in Essen Nordrhein-Westfalen K (ii, iv)
2002   Övre Mittelhreins dalgång Hessen K (ii, iv, v)
2002   Övre Mittelhreins dalgång Rheinland-Pfalz K (ii, iv, v)
2002   Stralsunds och Wismars historiska centrum Mecklenburg-Vorpommern K (ii, iv)
2004   Rådhuset och Rolandstatyn i Bremen Bremen K (iii, iv, vi)
2004   Muskauparken Sachsen K (i, iv)
2005   Limes i övre Germanien och Raetien Baden-Württemberg K (ii, iii, iv)
2005   Limes i övre Germanien och Raetien Bayern K (ii, iii, iv)
2005   Limes i övre Germanien och Raetien Hessen K (ii, iii, iv)
2005   Limes i övre Germanien och Raetien Rheinland-Pfalz K (ii, iii, iv)
2006   Gamla stan i Regensburg med Stadtamhof Bayern K (ii, iii, iv)
2008   Berlins modernistiska bostadsområden Berlin K (ii, iv)
2009   Vadehavet - Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer Schleswig-Holstein K (viii, ix, x)
2009   Vadehavet - Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer Niedersachsen K (viii)(ix)(x)
2011   Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland flera  
2011   Fagusverken Niedersachsen  
2011   Förhistoriska pålhus i Alperna Baden-Württemberg  
2012   Markgräfliches Opernhaus i Bayreuth Bayern  
2013   Bergpark Wilhelmshöhe Hessen  

Kandidater redigera

Objekt som förlorat sin status som världsarv redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ ”Number of World Heritage properties inscribed by each State Party (151)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/stat#s2. Läst 1 maj 2011. 
  2. ^ ”Germany” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/de. Läst 2 september 2010. 
  3. ^ ”Dresden is deleted from UNESCO’s World Heritage List” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/522. Läst 26 juni 2009. 
  4. ^ ”Naturstätten des UNESCO Welterbes in Deutschland: Bestandsaufnahme und Perspektiven”. Umweltjournal.de. 7 juni 2002. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518073832/http://www.umweltjournal.de/nachrichten35/KatNaUnesco.php. Läst 1 maj 2011. 
  5. ^ ”recension av Världsarvsdagen 2009”. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://web.archive.org/web/20091122222333/http://www.welterbezentrum-dresden.de/172.0.html. 
  6. ^ archiv/artikel/657022762.html Predikatet påverkar alla fall från - morgenweb.de, 2 Juli 2008
  7. ^ Das Investitionsprogramm nationale UNESCO-Welterbestätten des Bundesministeriums für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världsarv_i_Tyskland&oldid=54144567”