Weimar

stad i Thüringen, Tyskland
För orten i Hessen, se Weimar (Lahn).

Weimar är en kretsfri stad i den tyska delstaten Thüringen. Där bodde bland andra Johann Wolfgang von Goethe, vars vänskap med Friedrich von Schiller anses ha haft utomordentligt stor betydelse för den tyska litteraturen och kulturen. En samtida Weimarbo var historikern och pedagogen Johann Gottfried Herder. Än idag kan man besöka Goethes bostadshus i Weimar, som numera är ett museum. År 1999 var Weimar kulturhuvudstad i Europa samtidigt som Goethes 250-årsdag firades med en rad evenemang i Tyskland under hela året. Andra kulturpersonligheter som bodde i Weimar var under 1800-talet filosofen Friedrich Nietzsche och kompositören Franz Liszt. Under 1900-talet vistades i staden jugendkonstnären Henry van de Velde i Weimar och Walter Gropius som skapade Bauhaus, en skola för design och arkitektur som var upphovet till funktionalismen.

Weimar
Kretsfri stad
Weimar - Blick zu Herderkirche & Stadtschloss.jpg
Wappen Weimar.svg
Weimars vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Thüringen
Höjdläge 208 m ö.h.
Koordinater 50°59′N 11°19′Ö / 50.983°N 11.317°Ö / 50.983; 11.317
Yta 84,48 km² ()[1]
Folkmängd 65 090 ()[2]
Befolkningstäthet 770 inv./km²
Borgmästare Peter Kleine
Postnummer 99401–99441
Riktnummer 3643, 36453
Registreringsskylt WE
GeoNames 2812479
Kommunkod 16 0 55 000
OSM-karta 62493
Läget för Weimar i Tyskland
Red pog.svg
Läget för Weimar i Tyskland
Läget för Weimar i Thüringen
Läget för Weimar i Thüringen
Webbplats: www.weimar.de

Den 3 september 2004 utbröt en brand på Anna Amalia-biblioteket i staden då 30 000 oersättliga skrifter förstördes och 20 000 blev allvarligt skadade.

GeografiRedigera

Weimar ligger vid södra gränsen av sänkan Thüringer Becken. Den högsta punkten är den 478 meter höga Ettersberg och de lägsta delar ligger cirka 200 meter över havet. Floden Ilm kommer från sydöst, flyter i en båge genom staden och går sedan åt nordöst. Vid Weimar går motorvägen A4.

HistoriaRedigera

FörtidRedigera

I stadsdelen Ehringsdorf hittades skelettdelar av förhistoriska människor som uppskattas ha levt under mellanistiden Eem (Riss-Würm-mellanistiden).[3]

MedeltidenRedigera

Samhället omnämns redan 899 i olika dokument. Namnet varierade från "Wimares" över "Wimari" till "Wimar" och senare "Weimar". Namnet är troligtvis en sammansättning av det gamla germanska ordet wih (helig) och det högtyska ordet mar (sjö eller träsk).

Mellan 946 och 1346 existerade grevskapet Weimar som självständig politisk enhet. 975 beskrev kejsaren Otto II en borg Weimar, men det är inte säkert att borgen fanns på samma ställe som staden idag. Mellan 1245 och 1249 byggdes den nuvarande stadskyrkan. Efter flera strider mellan Thüringens adelssläkter gick staden 1365 som förläning till huset Wettin. Efter att dynastin 1547 förlorade sitt tidigare huvudsäte Wittenberg övertog Weimar denna funktion.

Från 1572 var Weimar huvudstad i Sachsen-Weimar.

NutidRedigera

I modern tid kom staden Weimar att spela en framträdande roll tiden efter Första världskriget. Då kejsardömet fallit, samlades en kongress i Weimar för att utarbeta en ny författning, och den 11 augusti 1919 utropades den nya republiken, som fick namn efter staden, alltså Weimarrepubliken. Huvudstad förblev dock Berlin - men Weimar blev huvudstad i delstaten Thüringen. Den nya statsbildningen skulle bestå till nazisternas maktövertagande 1933.

Världsarvet "Klassiska Weimar"Redigera

Huvudartikel: Klassiska Weimar

1998 blev "Klassiska Weimar" ett världsarv. Världsarvet består av:

  • Goethes hus
  • Schillers hus (Schillers Wohnhaus)
  • Herderplatser (Herderstätten)
    • Stadskyrkan (Stadtkirche)
    • Herderhuset (Herderhaus)
    • Gamla gymnasiet (Altes Gymnasium)
  • Stadsslottet (Slottet)
  • Änkepalatset (Wittumspalais)
  • Anna Amalia-biblioteket (Anna Amalia Bibliothek)
  • Parken vid Ilm (der Park an der Ilm)
    • Romerska huset (Römisches Haus)
    • Goethes trädgård och trädgårdshus (Goethes Garten und Gartenhaus)
  • Slottet Belvedere med slottspark och orangeri
  • Slottet Ettersburg med slottspark
  • Slottet Tiefurt med slottspark
  • Fürstengruft med den historiska griftegården

ReferenserRedigera

  • Folke Schimanski: Historien om Weimar. En kultur i Europas mitt. Rabén Prisma 1998.

NoterRedigera

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 4 mars 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Maccurdy, G. G. (2009). ”Interglacial man from Ehringsdorf near Weimar” (på engelska) (pdf). American Anthropologist. Yale University. sid. 139-142. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1525/aa.1915.17.1.02a00100/pdf. Läst 23 januari 2018. 

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera