Trier
- För andra betydelser, se Trier (olika betydelser).
Trier (franska: Trèves) är en kreisfri stad i det tyska förbundslandet Rheinland-Pfalz med omkring 100 000 invånare (2004). Den ligger i Moseldalen nära gränsen till Luxemburg. Staden, som är en av Tysklands äldsta,[4] grundades av den romerske kejsaren Augustus år 16 f.Kr. som regionhuvudstad.
| Trier | |||
| Kreisfri stad | |||
 Hauptmarkt i centrum av Trier.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Rheinland-Pfalz | ||
| Höjdläge | 125 m ö.h. | ||
| Koordinater | 49°45′N 6°38′Ö / 49.750°N 6.633°Ö | ||
| Yta | 117,07 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 110 636 ()[2][3] | ||
| Befolkningstäthet | 945 inv./km² | ||
| Borgmästare | Wolfram Leibe (2015–) (SPD) | ||
| Postnummer | 54290, 54292, 54293 | ||
| Riktnummer | 651 | ||
| Registreringsskylt | TR | ||
| GeoNames | 3247911 2821164 | ||
| Kommunkod | 07 2 11 000 | ||
| OSM-karta | 172679 | ||
  Läget för Trier i Tyskland
| |||
.svg) Läget för Trier i Rheinland-Pfalz
| |||
| Webbplats: Trier | |||
HistoriaRedigera
Den romerska staden Colonia Augusta treverorum anlades sannolikt av kejsar Augustus och vann på 300-talet sådan rikedom och vikt, att den betecknades som ett Rom på andra sidan Alperna. Den var på 200-talet kejserligt residens och blev på Konstantin den stores tid huvudstad i en av romerska rikets fyra provinser. Plundrad av Attila 451, erövrades den sedermera av frankerna, förenades med Austrasien och kom 870 till Tysk-romerska riket.
Liksom sin förebild Rom fick Trier en ny tid av välstånd och makt som säte för furstbiskopen av Kurfurstendömet Trier. Konst och vetenskap omhuldades i klosterskolorna, och ett universitet stiftades 1473, som ägde bestånd till 1797. 1512 hölls i Trier en riksdag, där Tyska rikets kretsförfattning definitivt ordnades. 1794-1814 var Trier huvudstad i franska departementet Sarre. 1814 tillföll Trier Preussen, där det blev huvudort i regeringsområdet Trier i Rhenprovinsen.
Under första världskriget bombarderades Trier av franska flygare sex gånger 1915-17 samt av engelska tio gånger 1918. Det besattes av de allierade på grund av vapenstilleståndsvillkoren 11 november 1918. Där sammanträdde i december samma år internationella vapenstilleståndskommissionen (som arbetade i Spa) och beslöt stilleståndets förlängning till 17 jan. 1919, de allierades rätt att, om så befanns nödigt, besätta den neutrala zonen på högra Rhenstranden från Köln till holländska gränsen och att tyskt tonnage (21/2 mill. ton) skulle ställas till förfogande för Tysklands proviantering under ententens kontroll.
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget tillföll Trier det nya förbundslandet Rheinland-Pfalz.
SevärdheterRedigera
- Porta nigra ("Svarta porten"), 100-talet e.Kr.
Porta Nigra byggdes av romarna på 100-talet. Den står vid torget bredvid turistinformationen. Möjlighet att gå upp i porten finns och kostar cirka 2 euro per person. Byggnaden är cirka 36 meter hög och var under en tid svart, därav namnet Porta Nigra.
Svarta porten (Porta Nigra)
Kejsarbaden (Kaiserthermen)
Palatinaaulan (basilika) och Residenspalatset
Världsarvet TrierRedigera
1986 blev 9 olika byggnadsverk i Trier ett världsarv under namnet Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier. Dessa är:
- Amfiteatern (Amphitheater)
- Moselbron (Römerbrücke (Moselbrücke))
- Barbarabaden (Barbarathermen) byggdes under kejsare Hadrianus tid mellan 117 och 138 e.Kr. Den centrala byggnaden var cirka 170 meter lång och 100 meter bred. Den bildades av tre huvudavdelningar; kallbad, måttligt varmbad och varmbad. Av badets golvvärme är stora delar bevarade. Flera kolonner och marmorplattor vittnar om en riklig utsmyckning.[5]
- Igelpelaren (Igeler Säule)
- Svarta porten (Porta Nigra)
- Kejsarbaden (Kaiserthermen)
- Palatinaaulan (Basilika)
- Triers domkyrka (Trierer Dom)
- Liebfrauenkyrkan (Liebfrauenkirche)
Kända personerRedigera
- Karl Marx föddes här.
- Biskop Ambrosius föddes här.
VänorterRedigera
ReferenserRedigera
- ^ läs online, www.destatis.de, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 3 mars 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ läs online, www.destatis.de, (Källa från Wikidata)
- ^ "Trier". NE.se. Läst 27 augusti 2014.
- ^ Arens, D. (2006). ”Antikes Trier”. 100 x Deutschland: die 100 wichtigsten Kulturdenkmäler. DuMont Reiseverlag. sid. 348
- ^ Vänorter på Triers nätsidor, läst 20.12.2015
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Trier, 1904–1926.
