Upplands runinskrifter 51
Runinskrift U 51 är en runsten som tidigare stått vid Drottningholms ladugård i Lovö socken och Ekerö kommun i Uppland. Stenen är numera försvunnen. Den har försvunnit någon gång efter mitten på 1800-talet. Enligt en uppgift från 1872 har den sprängts sönder. Stenen ska ha varit ungefär 2,4 meter hög och 0,8 meter bred.[2]
Upplands runinskrifter 51 | |
Signum | U 51 |
---|---|
Område | Uppland |
Placering | Drottningholms ladugård, Lovö socken, nu försvunnen |
Tillkomsttid | Vikingatid |
Ristad av | Ärnfast (A)[1] |
Stenen
redigeraStenens ornamentik går i utpräglad Urnesstil och består av en rundrake som biter sig själv i svansen. Inom djurets runslinga är ett kattliknande fyrfotadjur i profilerad stil, likaså är ett sådant djur placerat utanför slingan i stenens övre del. Djuren är vända åt olika håll.
Ristaren torde av stilen att döma vara Ärnfast och stilistiskt påminner den om U 79.[3]
Inskriften
redigeraTranslitterering av runraden:
- [ikulbiarn : ok · uibiarn : ok : hukbiarn : raistu : stain : at : guba : faþur : sin · onr +][1]
Normalisering till runsvenska:
- Igulbiorn ok Vibiorn ok Hugbiorn ræistu stæin at Gubba, faður sinn. onr.[1]
Översättning till nusvenska:
- Igelbjörn och Vibjörn och Hugbjörn reste stenen efter Gubbe, sin fader.[2]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, U 51 †, 2014
- ^ [a b] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1940-1943). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_1.pdf
- ^ Runstenar på Lovö, sid. 32, Berit Wallenberg, 1993, distribueras av Lovö hembygdsförening. ISBN 91-630-1822-5