Lagprövningsrätt
Lagprövningsrätt syftar på en domstols behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Det finns principiellt två huvudtyper av lagprövning: abstrakt och konkret.
- Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats. Effekten om lagen anses strida mot grundlag är att den underkänns och inte längre kan tillämpas.
- Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall. Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet och vidare i liknande fall, där det första fallet kan åberopas som prejudikat.
Inom juridiken används också termen normprövning, eftersom lagprövningen egentligen har innebörden att domstolar prövar viss norms (myndighets riktlinje, kommunal föreskrift, lag), inte bara lags, förenlighet med överordnade normer (grundlag, lagar, förordningar).
SverigeRedigera
I Sverige innebär lagprövningsrätten att domstolar och andra offentliga organ har rätt att åsidosätta lagar som strider mot grundlagen. Domstolarna, i enlighet med sitt rättsdogmatiska arbetssätt, tillämpar endast konkret lagprövning. Den svenska lagprövningsrätten regleras i regeringsformens 11 kap 14 §[1] och 12 kap 10 §[2].
Bestämmelsen togs in i regeringsformen 1979 och trädde i kraft 1980, efter att ha föreslagits av Rättighetsskyddsutredningen.[3] Dessförinnan hade Högsta domstolen under 1900-talet slagit fast möjligheten till lagprövning i en rad domar. Stadgandet i regeringsformen gäller inte endast lagar utan även andra typer av författningar såsom förordningar och kommunala föreskrifter. Lagprövning har i Sverige ansetts som kontroversiell, eftersom det kan ses som en risk att domstolar inkräktar på politikens område (jämför folksuveränitetsprincipen). Från 1979 till 2010 begränsades lagprövningsrätten av uppenbarhetsrekvisitet, som togs bort 2011 i samband med grundlagsreformen 2010.
Lagprövningsrätt kallas med en engelsk term för judicial review. Det svenska Lagrådet har att uttala sig om regeringens tilltänkta propositioner till riksdagen och det kan med en engelsk term kallas för judicial preview.
Se ävenRedigera
- Rättsprövning, som i Sverige används som term för möjlighet att få vissa regeringsbeslut och andra myndighetsbeslut prövade i domstol gentemot gällande rätt.[4]