En federal domstol i USA (engelska: Federal court, även benämnt som engelska: Federal tribunal) är en amerikansk domstol som är en del av den federala statsmakten och som dömer efter Förenta staternas lagar.

Indelning av federala distrikts- och appellationsdomstolar i USA.

Federala domstolar ska inte förväxlas med delstatliga domstolar som finns parallellt och i vilket merparten av alla civil- och straffrättsliga mål i USA avgörs vid.[1] Alla federala domstolar i USA kan med enkelhet identifieras i och med att deras namn innehåller "United States" (förkortat som "U.S."); ingen delstatlig domstol får ha det som del i sitt namn.[2]

Det finns tre olika sorters federala domstolar (se nedan), även kallade för tribunaler.

Artikel 3 (III) domstolarRedigera

USA:s högsta domstol konstitueras under den 3:e artikeln i USA:s konstitution, som även tillåter kongressen att skapa andra lägre och underställda federala domstolar med allmän jurisdiktion. Enbart domstolar upprättade under artikel 3 utgör en del av det federala domstolsväsendet (engelska: Federal judiciary) som är en av tre jämbördiga grenar utav den federala statsmakten enligt maktdelningsprincipen.

Det finns 13 federala appellationsdomstolar, United States Court of Appeals, samt 91 distriktsdomstolar (engelska: United States District Court). De lokala domstolarna i District of Columbia och Puerto Rico, som i praktiken motsvarar delstatliga domstolar annorstädes i kontinentala USA, är även artikel 3 domstolar. U.S. Court of International Trade som dömer i frågor om internationell handel och tullrätt räknas även som en domstol konstituerad under artikel 3.

En federal domare i en artikel 3 domstol utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke och innehar efter tillträdet sin post på livstid och vars lön inte kan sänkas. En federal domare i en artikel 3 domstol är dock inte helt och hållet oavsättlig, eftersom en sådan kan ställas inför riksrätt (engelska: Impeachment).

Artikel 1 (I) domstolarRedigera

En domstol som benämns som en "artikel 1" domstol eller tribunal, är en domstol vars tillkomst och befogenhet härleds från kongressens lagstiftningsmakt i enlighet med konstitutionens första artikel och inte från det federala rättsväsendets artikel 3. En artikel 1 domstol är därför en federal domstol som skapats med ett avgränsat syfte eller med begränsad jurisdiktion. I rättsfallet American Ins. Co. v. 356 Bales of Cotton[3] från 1828 definierade USA:s högsta domstols chefsdomare John Marshall förhållandet mellan domstolar skapade under artikel 1 (eller legislative courts som Marshall kallade dem) och domstolar som härleder sin existens från artikel 3 (constitutional courts).[4]

En domare i en artikel 3 domstol åtnjuter inget särskilt anställnings- eller omplaceringsskydd.

Militärdomstolar (och krigsrätt som sammankallas i lägsta instans) som dömer under Uniform Code of Military Justice är exempel på en form av domstol som härrör sin auktoritet med stöd från artikel 1.[5]

Artikel 4 (IV) domstolarRedigera

Artikel 4 domstolar är federala domstolar som i enlighet med konstitutionens artikel 4 är upprättade i federala territorier. Eftersom samtliga federala territorier i kontinentala USA numera är fullvärdiga delstater är förekomsten av artikel 4 domstolar mestadels en historisk rest.

Det återstår numera endast tre territorier, varav två i Stilla havet, med sådana domstolar: Amerikanska Jungfruöarna, Guam, och Nordmarianerna.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federal tribunals in the United States, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ Manweller, Mathew (2006). ”Chapter 2, The Roles, Functions, and Powers of State Courts”. i Hogan, Sean O.. The Judicial Branch of State Government: People, Process, and Politics. Santa Barbara: ABC-CLIO. Sid. 37-96. ISBN 9781851097517. https://www.google.com/books/edition/The_Judicial_Branch_of_State_Government/ong5k8n97P4C?hl=en&gbpv=1&&pg=PA55&printsec=frontcover. Läst 5 oktober 2020. 
  2. ^ Walston-Dunham, Beth (2012). Introduction to Law (6th). Clifton Park: Delmar. Sid. 36. ISBN 9781133707981. https://www.google.com/books/edition/Introduction_to_Law/jWoJAAAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&pg=PA36&printsec=frontcover. Läst 26 november 2020. 
  3. ^ Av misstag ursprungligen omnämnt som American Ins. Co. v. Canter
  4. ^ ”ArtIII.S1.1.3.1.1 Congressional Power to Establish Non-Article III Courts: Current Doctrine” (på engelska). Constitution Annotated. constitution.congress.gov. https://constitution.congress.gov/browse/essay/artIII-S1-1-3-1-1/ALDE_00001191/#ALDF_00003339. Läst 22 januari 2021. 
  5. ^ Behan, Christopher W. (2003). ”DON'T TUG ON SUPERMAN'S CAPE: IN DEFENSE OF CONVENING AUTHORITY SELECTION AND APPOINTMENT OF COURT-MARTIAL PANEL MEMBERS” (på engelska) (A Thesis Presented to The Judge Advocate General's School United States Army in partial satisfaction of the requirements for the Degree of Master of Laws (LL.M.) in Military Law). sid. 51-53. https://apps.dtic.mil/dtic/tr/fulltext/u2/a440069.pdf. Läst 22 januari 2021. ”The final step in evaluating the historical and constitutional background of the court-martial is to place it within its proper context as a legislative, or Article 1, court.” 

Externa länkarRedigera