Balsfjords kommun

kommun i Troms og Finnmark i Norge

Balsfjords kommun (nordsamiska: Báhccavuona suohkan, kvänska: Paatsivuonon komuuni) är en norsk kommun i Troms og Finnmark fylke. Den administrativa huvudorten är Storsteinnes. Kommunen omfattar landet på båda sidor av Balsfjorden, däribland det mesta av Malangshalvön mellan Malangen och Balsfjorden. Den sträcker sig cirka 25 kilometer från slutet av fjorden mot sydost in i landet, nästan ner till gränsen mot Sverige. Balsfjord gränsar i norr till Tromsø, i öst till Storfjord, i söder till Målselv och över fjordarna i väst till Lenvik.[7] Befolkningen uppgick 1.1.2017 till 5 685 invånare.[8]

Balsfjord
Báhccavuona suohkan
Paatsivuonon komuuni
Kommun
Nordkjosbotn
Balsfjord komm.svg
Land Norge Norge
Fylke Troms og Finnmark
Koordinater 69°18′N 19°12′Ö / 69.300°N 19.200°Ö / 69.300; 19.200
Centralort Storsteinnes
Area 1 741,71 km² (2020)[5]
 - land 1 440,59 km² (2020)
 - vatten 301,17 km²
Folkmängd 5 559 (2020)[6]
Befolkningstäthet 4 invånare/km²
Grundad 1860[1]
 - Utbruten ur/
Ersätter
Tromsøysund (1860)[3]
Tromsøysund
Malangen (1964)[2]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Gunda Johansen (2015–) (Ap)[4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 5422 (2020–)
1933 (–2019)
GeoNames 3162091
Målform bokmål
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Balsfjord
Webbplats: https://www.balsfjord.kommune.no/
Redigera Wikidata

År 1964 slogs den tidigare Balsfjords kommun (förutom områdena Skogli och Elvebakken) samman med Malangens kommun (förutom området Navaren/Målsnes). Kommunen fick sina nuvarande gränser 1966, då Sørelvmo överfördes till Målselvs kommun.[7]

Balsfjord hör till "Troms politidistrikt", "Nord-Troms tingrett" och "Hålogaland lagmannsrett". Tillsammans med Karlsøy och Tromsø är man med i Tromsø-områdets regionråd. I Den norske kirke motsvarar soknet Balsfjord/Malangen, i "Indre Troms prosti" ("Nord-Hålogaland bispedømme"), Balsfjord kommun.

Terrängen är mycket kuperad med spetsiga bergstoppar, och djupa dalar. Högsta toppen är Rostafjället, som är 1590 m öh. Flera dalar skär genom landskapet mellan fjordarna.[7]

HistorikRedigera

Vid Balsfjords kyrka i Tennes finns Hällristningsfältet i Tennes med 2 500–4 000 år gamla hällristningar. Det finns också ett cirka 3 000 år gammalt hällristningsfält vid Nordfjordbotn vid Malangen.

Balsfjord bygdemuseum, numera en del av Midt-Troms Museum, har flera restaurerade anläggningar, bland annat Aursfjordsaga, en vattendriven så kallad "oppgangssag". Bygdemuseet köpte 1992 veteranfartyget och tidigare räddningskryssaren Biskop Hvoslef, vilken numera övertagits av Stiftelsen R/S 38 Biskop Hvoslef i Meistervik.

Administrativ historikRedigera

Kommunen bildades 1860 genom en utbrytning ur Tromsøysunds kommun, eller Tromsøe landdistrikt som det hette då. 1871 delas Balsfjord och Malangens kommun bildas. 1875 överförs ett område med sju invånare från Lyngens kommun. 1904 överförs ett område med fem invånare till Målselvs kommun. 1964 slås Malangen och Balsfjord ihop igen, samtidigt som det görs vissa gränsjusteringar emot Målselv. 1966 överförs ett område med 131 invånare till Målselv.[9]

BefolkningRedigera

70% av befolkningen bor runt innersta delen av Balsfjorden, och de dalar som ligger där. Här ligger också kommuncentret Storsteinnes, som är den största tätorten, och vägknutpunkten Nordkjosbotn.[10]

Bebyggelsen är i övrigt koncentrerad till fjordens sidor, bland annat från Meistervik till Sand/Mortenhals vid Malangen, med mer spridd bosättning i dalarna. Efter andra världskriget har folkmängden i kommunen, med undantag för perioden 1971–1976, präglats av stagnation och tillbakagång, men i tioårsperioden mellan 2007 och 2017 ökade antalet invåanare i kommunen med i genomsnitt 0,2 % årligen.[7]

NäringRedigera

Jordbruket och tillhörande industri är de viktigaste näringarna i kommunen. Det är ingen annan kommun i Troms fylke som har så mycket odlad mark. I kommunen är också stora områden med produktiv skog, mest lövskog. Jordbruket baseras på mjölk och köttproduktion. Balsfjord har det högsta antalet med nökreatur, lamm och getter bland kommunerna i Troms. Vad gäller getter så är kommunen störst i hela landet. I Storsteinnes ligger ett mejeri, som är landets största getmesostproducent.

En stor del av jordbruken drivs i kombination men annan verksamhet. När det gäller fiske så är det mest medelstora och små båtar, och fångsterna landas utanför kommunen. Stora arbetsgivare är Tines mejeri i Storsteinnes, ölproduktion i Nordkjosbotn, kornsilo, kraftfoder, fiskefoderfabriker och "Bergneset asfalt og pukkverk". 28 % av den yrkesarbetande befolkningen arbetar utanför kommunen, varav 16% arbetar i Tromsø[7].

Vägnätet i kommunenRedigera

E6 går genom Balsfjord kommun. Nordkjosbotn är en viktig knutpunkt. Härifrån går E8 till Tromsø, den går också mot Finland, med en gemensam del med E6, mellan Nordkjosbotn och Skibotn. Från Øvergård på Balsfjordeidet, går Rv. 87 genom Tamokdalen till Øverbygd, och vidare till Bardu. Rv. 858 går från E6 vid Storsteinnes, vidare till Meistervik, (som tidigare var kommuncenter i Malangen kommun), längs Balsfjorden, och till nordspetsen av halvön, vidare till Larseng på Kvaløya (Ryaförbindelsen).[7]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 80, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 82, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 1860, ISBN 82-537-4684-9, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Ordfører (på norskt bokmål), läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Alders- og kjønnsfordeling i kommuner, fylker og hele landets befolkning (K) 1986 - 2020 (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, 27 februari 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b c d e f] Store Norske Leksikon
  8. ^ ”SSB Tabell 2”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-2/. Läst 11 augusti 2018. 
  9. ^ ”Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen” (PDF). Statistisk sentralbyrå. Maj 1999. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/rapp_9913/rapp_9913.pdf. 
  10. ^ ”SSB Tabell 4”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-4/. Läst 11 augusti 2018.