Balsfjords kommun

kommun i Troms i Norge fylke i Norge

Balsfjords kommun (norska: Balsfjord kommune, nordsamiska: Báhccavuona suohkan, kvänska: Paatsivuonon komuuni) är en kommun i Troms fylke i norra Norge. Kommunens centralort är Storsteinnes. Den omfattar landet på båda sidor av Balsfjorden, däribland det mesta av Malangshalvön mellan Malangen och Balsfjorden och sträcker sig cirka 25 kilometer från slutet av fjorden mot sydost in i landet, nästan ner till gränsen mot Sverige. Balsfjord gränsar i norr till Tromsø kommun, i öst till Storfjords kommun, i söder till Målselvs kommun och över fjordarna i väst till Senja kommun.[9] Befolkningen uppgick 1.1.2017 till 5 685 invånare.[10]

Balsfjords kommun
Balsfjord kommune
Báhccavuona suohkan
Paatsivuonon komuuni
Kommun
Nordkjosbotn
Kommunflagga
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Koordinater 69°18′17″N 19°12′13″Ö / 69.30472°N 19.20361°Ö / 69.30472; 19.20361
Centralort Storsteinnes
Area 1 741,71 km² (2020)[7]
 - land 1 440,59 km² (2020)
 - vatten 301,17 km²
Folkmängd 5 517 (2023)[8]
Befolkningstäthet 4 invånare/km²
Grundad 1860[1]
 - Utbruten ur/
Ersätter
Tromsøysunds kommun (1860)[2]
Tromsøysunds kommun
 - Tillförda områden Lyngens kommun (1875)[3]
Malangens kommun (1964)[3]
 - Avträdda områden Malangens kommun (1871)[1]
Målselvs kommun (1904)[3]
Målselvs kommun (1964)[4]
Storfjords kommun (1964)[5]
Målselvs kommun (1966)[5]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Gunda Johansen (2015–) (Ap)[6]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 1933 (–2019)
5422 (2020–2023)
5532 (2024–)
Geonames 3162091
Målform bokmål
Översiktskarta
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Balsfjord
Webbplats: https://www.balsfjord.kommune.no/
Redigera Wikidata
Biskop Hvoslef

År 1964 slogs den tidigare Balsfjords kommun (förutom områdena Skogli och Elvebakken) samman med Malangens kommun (förutom området Navaren/Målsnes). Kommunen fick sina nuvarande gränser 1966, då Sørelvmo överfördes till Målselvs kommun.[9]

Balsfjord hör till Troms polisdistrikt, Nord-Troms tingsrätt och Hålogaland lagmannsrett. Tillsammans med Karlsøy och Tromsø är man med i Tromsø-områdets regionråd. I Norska kyrkan motsvaras kommunen av socknen Balsfjord/Malangen i Indre Troms prosti (kontrakt) i Nord-Hålogalands stift.

Terrängen är mycket kuperad med spetsiga bergstoppar, och djupa dalar. Högsta toppen är Rostafjället, som är 1590 m öh. Flera dalar skär genom landskapet mellan fjordarna.[9]

Balsfjorden.

Historik redigera

Vid Balsfjords kyrka i Tennes finns Hällristningsfältet i Tennes med 2 500–4 000 år gamla hällristningar. Det finns också ett cirka 3 000 år gammalt hällristningsfält vid Nordfjordbotn vid Malangen.

Balsfjord bygdemuseum, numera en del av Midt-Troms Museum, har flera restaurerade anläggningar, bland annat Aursfjordsaga, en vattendriven så kallad "oppgangssag". Bygdemuseet köpte 1992 veteranfartyget och tidigare räddningskryssaren Biskop Hvoslef, vilken numera övertagits av Stiftelsen R/S 38 Biskop Hvoslef i Meistervik.

Administrativ historik redigera

Kommunen bildades 1860 genom en utbrytning ur Tromsøysunds kommun, eller Tromsøe landdistrikt som det hette då. 1871 delas Balsfjord och Malangens kommun bildas. 1875 överförs ett område med sju invånare från Lyngens kommun. 1904 överförs ett område med fem invånare till Målselvs kommun. 1964 slås Malangen och Balsfjord ihop igen, samtidigt som det görs vissa gränsjusteringar emot Målselv. 1966 överförs ett område med 131 invånare till Målselv.[11]

Befolkning redigera

70% av befolkningen bor runt innersta delen av Balsfjorden, och de dalar som ligger där. Här ligger också centralorten Storsteinnes, som är den största tätorten, och vägknutpunkten Nordkjosbotn.[12]

Bebyggelsen är i övrigt koncentrerad till fjordens sidor, bland annat från Meistervik till Sand/Mortenhals vid Malangen, med mer spridd bosättning i dalarna. Efter andra världskriget har folkmängden i kommunen, med undantag för perioden 1971–1976, präglats av stagnation och tillbakagång, men i tioårsperioden mellan 2007 och 2017 ökade antalet invåanare i kommunen med i genomsnitt 0,2 % årligen.[9]

Näring redigera

Jordbruket och tillhörande industri är de viktigaste näringarna i kommunen. Det är ingen annan kommun i Troms fylke som har så mycket odlad mark. I kommunen är också stora områden med produktiv skog, mest lövskog. Jordbruket baseras på mjölk och köttproduktion. Balsfjord har det högsta antalet med nökreatur, lamm och getter bland kommunerna i Troms. Vad gäller getter så är kommunen störst i hela landet. I Storsteinnes ligger ett mejeri, som är landets största getmesostproducent.

En stor del av jordbruken drivs i kombination men annan verksamhet. När det gäller fiske så är det mest medelstora och små båtar, och fångsterna landas utanför kommunen. Stora arbetsgivare är Tines mejeri i Storsteinnes, ölproduktion i Nordkjosbotn, kornsilo, kraftfoder, fiskefoderfabriker och "Bergneset asfalt og pukkverk". 28 % av den yrkesarbetande befolkningen arbetar utanför kommunen, varav 16% arbetar i Tromsø[9].

Vägnätet i kommunen redigera

E6 går genom Balsfjord kommun. Nordkjosbotn är en viktig knutpunkt. Härifrån går E8 till Tromsø, den går också mot Finland, med en gemensam del med E6, mellan Nordkjosbotn och Skibotn. Från Øvergård på Balsfjordeidet, går Rv. 87 genom Tamokdalen till Øverbygd, och vidare till Bardu. Rv. 858 går från E6 vid Storsteinnes, vidare till Meistervik, (som tidigare var kommuncenter i Malangen kommun), längs Balsfjorden, och till nordspetsen av halvön, vidare till Larseng på Kvaløya (Ryaförbindelsen).[9]

Tätorter redigera

I Balsfjords kommun finns två tätorter:[13]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 80, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 1860, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 82, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 81, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 83, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ordfører (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ 07459: Alders- og kjønnsfordeling i kommuner, fylker og hele landets befolkning (K) 1986 - 2023 (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, 21 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f] Store Norske Leksikon
  10. ^ ”SSB Tabell 2”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-2/. Läst 11 augusti 2018. 
  11. ^ ”Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen” (PDF). Statistisk sentralbyrå. Maj 1999. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/rapp_9913/rapp_9913.pdf. 
  12. ^ ”SSB Tabell 4”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-4/. Läst 11 augusti 2018. 
  13. ^ ”Tettsteders befolkning og areal”. Statistisk sentralbyrå. 14 december 2022. https://www.ssb.no/befolkning/folketall/statistikk/tettsteders-befolkning-og-areal.