Öppna huvudmenyn
Uppslagsordet ”Fylke” leder hit. För andra betydelser, se Fylke (olika betydelser).

Norges fylken är sedan 1919 de norska förvaltningsområden som motsvaras av län i Sverige. Ett fylke är en regional administrativ enhet (förvaltningsenhet) och indelas i kommuner. Det fanns 2018 totalt 18 fylken i Norge.

Innehåll

Historiska indelningarRedigera

Alltsedan Norge enades i ett enda kungarike har det funnits geografiska indelningar med egna lagstiftande församlingar. Mellan 900 och 1200-talen var ledet uppdelat i fyra lagting, som i sin tur (med vissa undantag) var indelade i fylken, men många områden – däribland Jamtaland, Herjedalen, Lofoten, Finnmark och Färöarna – ingick varken i ting eller fylken. Från slutet av 1100-talet delades Norge in i syssel, vilket från 1500-talet (då Norge var i union med Danmark) följdes av en indelning i ett mindre antal len. År 1662 döptes de nio länen om till amt, vilka 1671 slogs ihop till fyra stiftsamt, som 1730 åter delades upp i totalt 17 amt. Från 1760 fanns fyra stiftsamt, indelade i mindre amt och län. Från 1919 namnändrades både större och mindre amt till ett 20-tal fylken.

År 2017 beslutade den norska regeringen om en ny indelning, där de existerande 19 fylkena från år 2020 ska slås ihop till 11 regioner (se nedan: Framtida indelningar).

BeskrivningRedigera

Varje fylke har givits ett nummer. Nummer 13 används inte längre, eftersom nummer 13 (Bergen) och nummer 12 (Hordaland) slogs samman 1972. Nummer 16 och 17 används inte längre, eftersom nummer 16 (Sør-Trøndelag) och nummer 17 (Nord-Trøndelag) slogs samman för att bilda Trøndelag (nummer 50) 2018.

Jan Mayen, Svalbard, Bouvetön, Peter I:s ö och Drottning Mauds land har en särställning och ingår inte i något fylke och har inte kommuner. De styrs (i princip) endast av staten.[förtydliga]

FylkeskommunenRedigera

En fylkeskommun är en offentlig, folkstyrd myndighet som tillvaratar enskilda offentliga förvaltnings- och tjänsteproducerande uppgifter i ett fylke.

Varje fylke med undantag för Oslo utgör en fylkeskommun (kommunlagens tredje paragraf). Huruvida Oslo enligt lagen ska anses som en kommun, en fylkeskommun eller bådadera avgörs från fall till fall.

Fylkestinget väljs direkt av fylkets invånare vid kommun- och fylkestingsval. Direktval till fylkestinget beslutades av Stortinget 1974 och hölls första gången 1975. Val hålls vart fjärde år och nästa val hålls 2019.

Fylkesrådman är den översta administrativa ledaren av en fylkeskommun. Fylkesordföranden är den valde ledaren av fylkestinget.

FylkesmanRedigera

Fylkesmannen är en statlig ämbetsman som finns i varje fylke och som utses av regeringen och som leder en statlig myndighet kallad fylkesmannsembetet. Detta motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige. Det finns under 2019 totalt tio fylkesmän eftersom fylkesmännen redan anpassats till regionreformen 1 januari 2020.[källa behövs] Oslo och det framtida Vikens fylke har gemensam fylkesman.

Förteckning över Norges fylken till och med 2019Redigera

Norges fylken från och med 2020Redigera

Stortinget beslutade den 8 juni 2017 att följande sammanslagningar ska ske av fylken till större regioner, vilket ska börja gälla den 1 januari 2020:

  • Vestland, tidigare Hordaland och Sogn og Fjordane
  • Agder tidigare Aust-Agder och Vest-Agder
  • Vestfold og Telemark, tidigare Vestfolk och Telemark
  • Innlandet, tidigare Oppland och Hedmark
  • Viken, tidigare Buskerud, Akershus och Østfold
  • Troms og Finnmark, tidigare Troms och Finnmark
  • Trøndelag, före den 1 januari 2018 Nord-Trøndelag og Sør-Trøndelag
  • Rogaland, som tidigare
  • Møre og Romsdal, som tidigare
  • Nordland, som tidigare
  • Oslo, som tidigare.[1]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Regionreform” (på norska). Norges storting. 7 juli 2017. https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunereform/regionreform/id2477186/. Läst 31 augusti 2018. 

Externa länkarRedigera